Version: 3.1.5 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.5 Tid: 20201006-1427 |
Den här texten handlar om Anna som har en mindre hästgård med mindre påverkan på miljön. Här kan du läsa om hur hon arbetar med sin egenkontroll utifrån de fyra stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra.
Anna äger en mindre hästgård som ligger utanför känsligt område. Hästgården gränsar till ett bostadsområde. Gården består av ett stall med fem boxplatser. Anna har totalt fyra hästar på gården, två äger hon själv och två hästar är inackorderade. Till gården hör totalt två hektar mark. Marken används för bete och fodret köper Anna in.
Anna har gjort en enklare riskbedömning av sin verksamhet genom att ta reda på hur en hästgård kan påverka omgivningen. Anna kom fram till att de största riskerna är läckage av näringsämnen från gödseln samt att grannarna blir störda av lukt.
Anna ställer sig följande frågor:
Anna går in på Jordbruksverkets webbplats och söker information om gödsel. Där finns schablonvärden för hur mycket gödsel en häst producerar under ett år och information om hur stort lagringsutrymme som behövs.
Anna räknar ut att hennes fyra hästar producerar cirka 20 m³ gödsel under vinterhalvåret när de inte hålls på bete. Gödseln kan staplas till cirka två meter vilket innebär att Anna behöver gjuta en gödselplatta på 10 m². Anna äger ingen egen traktor och kan därför inte själv sprida gödsel på sin mark.
I närheten av Annas gård finns en entreprenör som tillverkar planteringsjord. Anna kontaktar företaget och gör upp om att hyra en container där gödseln kan lagras. Företaget ska tömma containern när den är full men upplyser om att det kan ta några dagar innan de utför tömningen.
Anna kontrollerar regelbundet hur mycket gödsel det är i containern. När den börjar bli full ringer Anna och bokar en hämtning. Anna noterar i sin almanacka när hämtning sker och sparar fakturorna. Hon gör inte någon ytterligare dokumentation.
Anna har flera grannar i närheten. Ena sidan av stallet gränsar till ett mindre skogsparti. För att undvika att störa grannarna placerar Anna containern vid stallgaveln.
Den container som Anna fick vid sista bytet var inte helt tät i botten. Hon upptäckte att det läcker ut gödselvatten från ett hål i containern när det regnar. Anna ringer till entreprenören och ber att få byta container. Hålet tätar hon provisoriskt med silvertejp.
Anna pratar med sin närmaste granne. De känner sig inte störda av verksamheten utan tycker att det är trevligt att marken blir betad. Det tycker att mängden flugor har minskat sedan Anna flyttade containern till stallgaveln.
Att ha containern vid stallets gavel innebär mer jobb vid mockning då det blir längre att gå med skottkärran. Anna funderar på om hon istället kan bygga in containern och ha den på baksidan av stallet. Lösningen skulle underlätta men samtidigt vara dyrare. En inbyggd container innebär också mindre regnvatten vilket skulle öka tidsintervallet mellan hämtningarna.
Vid ett tillsynsbesök från kommunen berättar Anna vilka risker hon bedömer att verksamheten ger upphov till, vad hon har gjort för att minska riskerna och vad hon planerar att göra framöver. Vill kommunen veta hur ofta tömning av containern sker kan Anna visa upp sina fakturor med datum för hämtning av gödseln.
Mer information
Sidan senast uppdaterad: 2020-04-22
http://djur.jordbruksverket.se/25422.html