Version: 3.1.5 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.5 Tid: 20201006-1427 |
AHL står för Animal Health Law och är ett samlingsnamn för den nya djurhälsoförordning som beslutades i EU 2016. Den nya förordningen är som en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och kommer att ersätta ett stort antal förordningar, direktiv och beslut som idag reglerar djurhälsa och smittskydd. Den nya förordningen ska tillämpas fullt ut fem år efter att den trätt ikraft, vilket blir i april 2021. Här hittar du information från det projekt på Jordbruksverket som arbetar med det nya regelverket. Projektet arbetar för att ta fram en tydlig, lättförståelig och sammanhållen lagstiftning över djurhälsoområdet med en tydlig systematik.
Här finns en tabell med tidsplaner för arbetet med att ta fram nya föreskrifter.
Aktivitet | Alla djurslag (föreskrifter om anmälnings-plikt och övervakning) | Landlevande djur (godkännande, förflyttningar, införsel mm.) | Vattenlevande djur (godkännande, förflyttningar, införsel mm.) |
|
---|---|---|---|---|
Föreskrifts- förslag, konsekvens-utredning och särskild konsekvensanalys tas fram, slutdatum | 15/10 | 18/11 | 28/10 | 3/2 |
Obligatoriskt samråd för myndigheter (för att kunna fatta beslut om föreskriften) | 16/11 - 1/12 | Utgår | 1/12 - 17/12 Övergår nu i samma tidsplan som för landlevande djur | 26/3-14/4 |
Extern remiss | 15/12 - 3/2 | 12/1 - 15/2 Övergår nu i samma tidsplan som för anmälningsplikt och övervakning | 3/5-25/5 | |
GD beslutar föreskrifterna | 8/4 | 10/9 | ||
Föreskrifterna träder i kraft | 21/4 | 21/9 |
Gruppen på Jordbruksverket som arbetar med att ta fram den så kallade bekämpningsföreskriften har drabbats av betydande bortfall av resurser. Därför kommer den föreskriften att träda i kraft fem månader senare än de övriga föreskrifterna, det vill säga runt 21 september. Jordbruksverket har tittat på konsekvenserna av beslutet och kommit fram till att vi inte ser några konsekvenser för djurhållare som vi inte kan hantera på andra sätt.
Den 2 december anmälde vi på Jordbruksverket våra tekniska föreskrifter till Kommerskollegium. Tekniska föreskrifter är sådana bestämmelser som går utöver reglerna i AHL och som därmed skulle kunna påverka handeln mellan medlemsstater eller förflyttning av djur till Sverige. Dessa föreskrifter är först ut eftersom bestämmelser som behöver gå på teknisk runda måste föranmälas till EU-kommissionen och därmed underkastas en frysningsperiod på tre månader innan de får antas.
De tekniska föreskrifterna ska i senare skede inkorporeras i den nya föreskriftsstukturen som AHL-projektet har tagit fram. Följande föreskrifter är nu skickade från Jordbruksverket. Det handlar om föreskrifter om:
Dessa två föreskrifter kommer att skickas in under början av 2021:
Jordbruksverket driver AHL-projektet där vi bland annat arbetar mot målet att se till att Jordbruksverkets egna föreskrifter är anpassade till EU:s djurhälsoförordning, samtidigt som Sverige kan behålla sin goda djurhälsa.
Det här gör vi inom projektet:
Till följd av AHL krävs registrering för land- och vattenlevande djur. Framtagandet av dessa register sker i en förstudie som är kopplad till AHL-projektet och kallas RegAHL.
Inom AHL-projektet är det viktigt att arbetet sker i samverkan med berörda aktörer och organisationer. Det är också viktigt för oss att kommunikationen om förändrade regler når ut i god tid. Dialog sker bland annat med projektets referensgrupp samt arbetsgrupper för häst, vattenlevande djur och förflyttning lantbruksdjur.
Du kan följa projektets arbete genom att prenumerera på uppdateringar på den här webbsidan och på våra nyhetsbrev.
Djurhälsoförordningen riktar sig till dig som äger eller på annat sätt tar hand om eller ansvarar för ett djur. Vissa av reglerna berör alla djurslag. Exempel på generella regler är reglerna om anmälningsplikt vid misstanke om smittsamma sjukdomar eller krav på biosäkerhetsåtgärder (smittskyddsåtgärder).
Andra regler är specifika för vissa djurslag.
Djurhälsoförordningen omfattar alla djurslag och har delat upp djurslagen i tre kategorier:
Till landlevande djur hör samtliga landlevande däggdjur, fåglar, bin och humlor. Förordningen har bestämmelser både för tama och vilda djur, men är främst inriktad på djur som hålls av människan.
I kategorin vattenlevande djur räknas alla djur som lever i vatten såsom fiskar, vattenlevande däggdjur, skaldjur, musslor, ostron med flera. Även här finns regler för både vilda djur och djur som hålls av människan, men förordningens regler är främst inriktade på de senare (vattenbruksdjur).
I den tredje kategorin, djur som varken är land-eller vattenlevande, räknas reptiler och kräldjur som till exempel ödlor och ormar.
Förordningen har regler för alla djur oavsett om vi har dem för produktion (exempelvis kor och grisar), sällskap (som hundar och katter) eller om de bor på djurparker eller används vid cirkusar.
Regler som rör vissa sjukdomar är undantagna i förordningen. Bland annat omfattar inte djurhälsoförordningen zoonotisk salmonella och TSE-sjukdomar.
Även om själva förordningen är färdigförhandlad och har trätt ikraft återstår mycket arbete. Dels ska fler underliggande akter till förordningen förhandlas fram och antas på EU-nivå med mer detaljerade bestämmelser om exempelvis bekämpning av sjukdomar, regler för förflyttningar av djur med mera. Dels ska Sverige se över och ta fram förslag på en ny nationell lag och förordning.
Kommissionen ligger efter med flera av de akter man ska anta för att närmare reglera området som omfattas av djurhälsoförordningen.
Medlemsstaterna har fram till den 21 april 2021 på sig att få det nationella arbetet på plats. För svenskt vidkommande arbetar nu en statlig utredning med att se över hur detta ska se ut.
Den 21 april 2021 ska alla bestämmelser utom de som rör förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte (det vill säga privatpersoner som reser med sina sällskapsdjur) börja tillämpas. Reglerna för det ska istället börja tillämpas den 21 april 2026. Samtidigt som förordningen börjar tillämpas kommer den tidigare lagstiftningen som lyfts in i förordningen att sluta gälla.
EU:s lagar kan behöva uppdateras för att anpassas till utvecklingen inom en viss sektor eller för att genomföras på rätt sätt. Parlamentet och rådet kan ge kommissionen befogenhet att anta delegerade förordningar eller genomförandeförordningar för detta syfte. Genomförandeförordningar har, som namnet antyder, till syfte att genomföra EU:s lagar på ett enhetligt sätt. En delegerad akt gör det möjligt för kommissionen att ta fram mer detaljerade och specifika regler på ett visst område. De båda typerna av akter följer olika procedurer för att antas.
Här kan du läsa mer om var i processen förordningarna befinner sig om de är antagna (gällande) eller om de fortfarande arbetas med.
Dokumentet uppdateras löpande. (Senast publicerat 13 oktober 2020)
Som ett led i sitt arbete för bättre lagstiftning vill kommissionen ta del av allmänhetens och andra intressenters synpunkter. Syftet är att få fram underlag till nya initiativ och lagar som tillgodoser deras behov.
Här kan du lämna synpunkter på kommissionens initiativ under olika steg i beslutsprocessen. (Du kan själv ändra språk på sidan till svenska om du vill.)
Du kan lämna synpunkter till Jordbruksverkets projektgrupp, antingen genom att delta på det möten vi bjuder in till eller genom att direkt ta kontakt med våra projektledare.
Sofia Wessman
Projektledare
Tel: 036-15 61 83
fornamn.efternamn@jordbruksverket.se
Fredrik Woods
Biträdande projektledare
Tel: 036-15 62 42
fornamn.efternamn@jordbruksverket.se
Den här sidan kommer att uppdateras regelbundet fram till och med den 21 april 2021 ./4-
Mer information
Bestämmelser
Referensgruppsarbete
Referensgruppsarbete förflyttning lantbruksdjur
Nyhetsbrev
Sidan senast uppdaterad: 2021-01-18
http://djur.jordbruksverket.se/34578.html