En ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare

EU har antagit en ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, växtskyddsförordningen. Den ersatte från och med 14 december 2019 det EU-direktiv som tidigare reglerat så kallade karantänskadegörare. Den innehåller bestämmelser om vissa andra växtskadegörare som omfattas av regler om krav för att växtmaterial ska få saluföras. Bestämmelserna om kontroll av att reglerna i växtskyddsförordningen följs finns i den nya kontrollförordningen (EU) 2017/625.

Därför har rådet antagit en ny förordning

Vi behöver hjälpas åt för att skydda våra växter och växtmiljöer genom att bara flytta friska växter.

Inom EU behöver vi skärpa våra växtskyddsregler för att bättre skydda växter från angrepp av växtskadegörare, alltså insekter, svampsjukdomar, virus och andra organismer som orsakar skador på växter. Den ökande globala handeln leder till ökad risk för att nya växtskadegörare från andra delar av världen, med vår hjälp, sprids med växter och växtprodukter. Klimatförändringarna bidrar dessutom till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig här.

Om vi får in nya och fler växtskadegörare påverkar det både livsmedelsproduktionen, skogen, parker, trädgårdar och naturen i stort. All odling blir dyrare och det kan bli svårare för växter att överleva. Den biologiska mångfalden minskar, särskild om vi får in skadegörare som drabbar våra skogsträd. Fler skadegörare ökar behovet av växtskyddsmedel och försvårar ekologiskt odling och hållbar produktion vilket ytterligare försämrar möjligheterna för biologisk mångfald och giftfri miljö.

Det finns tyvärr flera exempel på stora skador som orsakas av växtskadegörare som kommit till en ny miljö. Här i Sverige har till exempel almen drabbats svårt av almsjukan. Bakterien Xylella fastidiosa, som kommit till Europa via import av prydnadsväxter från Sydamerika, orsakar idag stora skador på Sydeuropas gamla olivträd. Insekten asiatisk långhorning, som kommit till Europa via import av plantor och träprodukter från Asien, tvingar fram avverkning av lövträd i flera Europeiska stadsmiljöer.

Därför antar kommissionen ytterligare bestämmelser

Växtskyddsförordningen innehåller ett antal bemyndiganden till EU-kommissionen att anta ytterligare bestämmelser. Under rubriken Ytterligare bestämmelser till höger på sidan lägger vi länkar till dessa bestämmelser i takt med att de blir klara. Numret i parentes är en hänvisning till den artikel i växtskyddsförordningen som dessa ytterligare bestämmelser hör till.

Bestämmelser om kontroll finns i kontrollförordningen och i ytterligare bestämmelser som EU-kommissionen antar, läs mer på sidan om kontrollförordningen.

Innan bestämmelserna antas lägger kommissionen ut dem på sin webbplats för synpunkter från aktörer och allmänhet. Du hittar den här i högerspalten. Sök på Topic (ämne) ’Food Safety’.

De här växtskadegörarna omfattas

Växtskyddsförordningen gäller för alla typer av organismer som kan skada växter, t.ex. insekter, svamp och virus. Förordningen innehåller regler för sådana växtskadegörare som orsakar allvarliga negativa effekter av ekonomisk, social eller miljömässig karaktär.

Följande kategorier av växtskadegörare regleras:

• EU-karantänskadegörare, dvs. skadegörare som i princip inte förekommer inom EU och som kan få allvarliga ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser om de sprids. Här finns t.ex. tallvedsnematoden, potatiskräfta och asiatiska långhorningar.
• Karantänskadegörare för skyddad zon, dvs. skadegörare som förekommer inom EU, dock inte inom en viss del av EU, och som kan få allvarliga ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser om de sprids till den skyddade zonen. Delar av Sverige har t.ex. status som skyddad zon för koloradoskalbaggen.
• Reglerade EU-icke-karantänskadegörare (RNQP), dvs. skadegörare som förekommer inom EU och som får oacceptabla ekonomiska konsekvenser för den avsedda användningen av växter för plantering

De berörs

Växtskyddsförordningen riktar sig i många delar till var och en, medan andra delar bara är aktuella för yrkesmässiga aktörer. Vissa delar riktar sig till myndigheterna.

Exempel på yrkesmässiga aktörer som berörs. De som:

• importerar varor som ska ha sundhetscertifikat enligt EU:s regler
• exporterar varor som ska ha sundhetscertifikat enligt mottagarlandets regler
• handlar med varor som ska ha växtpass
• utfärdar växtpass
• tillverkar träemballage för internationell handel (ISPM 15)

De här områdena undantas

En växtskadegörare som redan regleras genom EU:s förordning om invasiva främmande arter omfattas inte av växtskyddsförordningen och vice versa. Förordningen har nr 1143/2014 och finns under Bestämmelser.

Det här är nytt

Exempel på områden som förstärkts:

• Reglerna om handel med växter på EU:s inre marknad har blivit tydligare. Alla så kallade växter för plantering ska ha växtpass, dock inte alla fröer. Fler fröer än tidigare kommer dock att behöva växtpass och det gäller sådana fröer som är en spridningsväg för reglerade EU-icke-karantänskadegörare. Jordbruksverket kan bemyndiga aktörer att utfärda växtpass. Kraven på dessa aktörer är tydligare än tidigare.
• Reglerna för import har stärkts. Fler varor omfattas nu av krav på sundhetscertifikat. Ungefär samma varor som tidigare omfattas av krav på växtskyddskontroll vid import. Övriga varor som ska ha sundhetscertifikat omfattas av en stickprovskontroll som inte behöver ske före import. EU har fått fler verktyg för att införa importförbud när det finns en växtskyddsmässig risk.
• Aktörer och myndigheter har en utpekad skyldighet att agera snabbt vid misstanke om karantänskadegörare.
• Myndigheterna har fått ökade krav på sig att ha beredskap för att agera vid ett utbrott av karantänskadegörare. Vi ska även öka intensiteten i våra inventeringar där vi kartlägger förekomsten av karantänskadegörare på vårt territorium.