Version: 3.1.5 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.5 Tid: 20201006-1427 |
EU har antagit en ny förordning om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, växtskyddsförordningen. Den ersatte från och med 14 december 2019 det EU-direktiv som tidigare reglerat så kallade karantänskadegörare. Den innehåller bestämmelser om vissa andra växtskadegörare som omfattas av regler om krav för att växtmaterial ska få saluföras. Bestämmelserna om kontroll av att reglerna i växtskyddsförordningen följs finns i den nya kontrollförordningen (EU) 2017/625
.
Vi behöver hjälpas åt för att skydda våra växter och växtmiljöer genom att bara flytta friska växter.
Inom EU behöver vi skärpa våra växtskyddsregler för att bättre skydda växter från angrepp av växtskadegörare, alltså insekter, svampsjukdomar, virus och andra organismer som orsakar skador på växter. Den ökande globala handeln leder till ökad risk för att nya växtskadegörare från andra delar av världen, med vår hjälp, sprids med växter och växtprodukter. Klimatförändringarna bidrar dessutom till ökad risk för att skadegörare, som tidigare begränsats av låga temperaturer, etablerar sig här.
Om vi får in nya och fler växtskadegörare påverkar det både livsmedelsproduktionen, skogen, parker, trädgårdar och naturen i stort. All odling blir dyrare och det kan bli svårare för växter att överleva. Den biologiska mångfalden minskar, särskild om vi får in skadegörare som drabbar våra skogsträd. Fler skadegörare ökar behovet av växtskyddsmedel och försvårar ekologiskt odling och hållbar produktion vilket ytterligare försämrar möjligheterna för biologisk mångfald och giftfri miljö.
Det finns tyvärr flera exempel på stora skador som orsakas av växtskadegörare som kommit till en ny miljö. Här i Sverige har till exempel almen drabbats svårt av almsjukan. Bakterien Xylella fastidiosa, som kommit till Europa via import av prydnadsväxter från Sydamerika, orsakar idag stora skador på Sydeuropas gamla olivträd. Insekten asiatisk långhorning, som kommit till Europa via import av plantor och träprodukter från Asien, tvingar fram avverkning av lövträd i flera Europeiska stadsmiljöer.
Växtskyddsförordningen innehåller ett antal bemyndiganden till EU-kommissionen att anta ytterligare bestämmelser. Under rubriken Ytterligare bestämmelser till höger på sidan lägger vi länkar till dessa bestämmelser i takt med att de blir klara. Numret i parentes är en hänvisning till den artikel i växtskyddsförordningen som dessa ytterligare bestämmelser hör till.
Bestämmelser om kontroll finns i kontrollförordningen och i ytterligare bestämmelser som EU-kommissionen antar, läs mer på sidan om kontrollförordningen.
Innan bestämmelserna antas lägger kommissionen ut dem på sin webbplats för synpunkter från aktörer och allmänhet. Du hittar den här i högerspalten. Sök på Topic (ämne) ’Food Safety’.
Växtskyddsförordningen gäller för alla typer av organismer som kan skada växter, t.ex. insekter, svamp och virus. Förordningen innehåller regler för sådana växtskadegörare som orsakar allvarliga negativa effekter av ekonomisk, social eller miljömässig karaktär.
Följande kategorier av växtskadegörare regleras:
Växtskyddsförordningen riktar sig i många delar till var och en, medan andra delar bara är aktuella för yrkesmässiga aktörer. Vissa delar riktar sig till myndigheterna.
En växtskadegörare som redan regleras genom EU:s förordning om invasiva främmande arter omfattas inte av växtskyddsförordningen och vice versa. Förordningen har nr 1143/2014 och finns under Bestämmelser.
Exempel på områden som förstärkts:
Mer information
Bestämmelser
Ytterligare bestämmelser
EU-kommissionens webbplats för synpunkter
Högriskväxter och undantag från krav på sundhetscertifikat (42.3 och 73)
Riskvärdering av högriskväxter (42.6)
Formatspecifikationer för växtpasset (83.7)
Undantag för officiell testning, vetenskapligt ändamål, sorturval m.m. (8 och 48)
Kriterier för aktörer som utfärdar växtpass (89.2)
Sidan senast uppdaterad: 2020-05-07
http://djur.jordbruksverket.se/34579.html