![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2004 | JO 10 SM 0501 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer I detta statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket och uppdelat efter län, produktionsområde, stödområde och storleksgrupp åker. Motsvarande uppgifter per kommun redovisas i särskilda excelfiler på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under rubriken Statistik & Fakta. Statistiken i detta statistiska meddelande avser, liksom motsvarande statistik tidigare år, markanvändningen vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. För dessa företag har arealen jordbruksmark uppskattats till 3 184 000 hektar varav 2 660 600 hektar åkermark och 523 400 hektar betesmark. För år 2004 har en särskild uppskattning gjorts av arealen betesmark vid jordbruksföretag som inte har mer än 2,0 hektar åkermark. Denna uppskattning visar att den totala arealen betesmark uppgick till ca 35 000 hektar vid dessa företag. Av tablå A framgår att den totala arealen jordbruksmark har varit i stort sett oförändrad mellan 1995 och 2004. Under denna period har åkerarealen minskat med ca 106 000 hektar, medan arealen betesmark ökat med 98 200 hektar. Mellan 2003 och 2004 minskade åkerarealen med 8 000 hektar, medan betesmarken beräknas ha ökat med 29 000 hektar. Spannmålsarealen har uppskattats till 1 125 700 hektar år 2004, en minskning med ca 2,5 % jämfört med föregående år. Det är främst arealen havre som har minskat medan arealen vårkorn har ökat. Spannmålsarealen utgjorde 42 % av den totala åkerarealen. Arealen oljeväxter har beräknats till 83 800 hektar år 2004, vilket var 43 % högre än 2003 och 24 % högre än 2002. Vall och grönfoderväxter odlades på 970 500 hektar under 2004, en liten ökning med 0,6 % jämfört med 2003. Arealen vall och grönfoderväxter utgjorde 36 % av den totala åkerarealen. Den totala arealen betesmark har beräknats till 523 400 hektar år 2004. I betesmark ingår alvarbete, skogsbete, fäbodbete och slåtteräng med sammanlagt ca 12 % av all betesmark. Tablå A Jordbruksmarkens fördelning vid företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Hela riket. Hektar.
![]() 1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar av-sedda att skördas som grönfoder. 2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovan-stående redovisning. 3) Arealer som ej kunnat fördelas på gröda. Av diagram 1 framgår att spannmålsodlingen år 2004 utnyttjade 35 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 30 % och betesmarken 16 %. Endast en mindre del av jordbruksarealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter. Diagram 1. Jordbrukmarkens fördelning 2004. Av diagram 2 framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 36 % av arealen, därefter korn med 35 % och havre med 20 %. Råg, rågvete och blandsäd svarade sammanlagt för endast 9 % av spannmålsarealen. Diagram 2. Spannmålsarealens fördelning 2004. Jordbruksmarkens fördelning per länAv diagram 3 framgår att en stor del av landets åkermark 2004 fanns i Skåne län och Västra Götalands län, sammanlagt något mer än 30 %. Betesmarken var dock mer jämnt fördelad, där även Kalmar län innehade relativt stora arealer betesmark. Diagram 3. Jordbruksmarkens fördelning per län 2004, 1 000 hektar. Antal företagAntalet jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark har beräknats till 65 801 år 2004, en minskning med 979 företag jämfört med 2003. Antalet företag som även hade betesmark var 39 324, 60 % av antalet jordbruksföretag. Av diagram 4 framgår att ca en tredjedel av alla jordbruksföretagen återfanns i Skåne län och Västra Götalands län. Diagram 4. Antal jordbruksföretag per län 2004. |