Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2012

JO 10 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Uppgifter per kommun och stödområde

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer och antal företag uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistik­databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

 

Ökad spannmålsareal samt ökad areal för oljeväxter

Alla värden i texten nedan och i tablå A är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Av tablå A framgår att åkermarken år 2012 var 2 608 300 hektar. Det innebär en minskning med 94 800 hektar (-4 %) sedan år 2005 och minskning med 10 600 hektar (-0,4 %) sedan 2011. Den totala arealen betesmark var 440 600 hektar år 2012, vilket är en minskning med 72 900 hektar (-14 %) jämfört med år 2005. Totalt har arealen jordbruksmark minskat med 167 700 hektar (-5 %) till 3 048 800 hektar under perioden 2005 till 2012.

Den totala spannmålsarealen var 1 000 200 hektar år 2012. Det innebär en ökning med 7 500 hektar (+0,8 %) jämfört med år 2011. Korn ökade mest procentuellt (+14 %) till 373 800 hektar, havrearealen ökade med 15 100 hektar (+8%) medan vetearealen minskade med 48 400 hektar (-12 %) jämfört med 2011. Jämfört med år 2005 minskade spannmåls­arealen med 23 700 hektar (-2 %). Vete ökade med 13 600 hektar (+4 %) jämfört med 2005. Övriga spannmål minskade under samma period. Råg, rågvete och blandsäd som här benämns resterande spannmål, hade den största minskningen, gällande både antal hektar (-28 700) och procent (-32 %) sedan 2005. Jämfört med 2005 minskade arealen för korn med 4 700 hektar (-1 %) och arealen för havre med 3 900 hektar (-2 %).

Gruppen baljväxter som bland annat består av ärtor, åkerbönor, konservärtor och bruna bönor odlades på 40 300 hektar år 2012, vilket är en minskning med 1 400 hektar (-3 %) jämfört med 2011 och en minskning med 500 hektar (-1 %) jämfört med 2005. Vall och grönfoderväxter odlades på 1 177 100 hektar 2012, vilket är en minskning med 18 100 hektar (-2 %) jämfört med 2011. Jämfört med 2005 är det en ökning med 110 200 hektar (10 %). I figur A kan man se att arealen för vall och grönfoderväxter ökat varje år från 2003 till 2011. En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005.

Sockerbetsarealen upptog 39 000 hektar år 2012. Det innebär en minskning med 600 hektar (-2 %) jämfört med 2011. Jämfört med år 2005 har arealen minskat med 10 200 hektar (‑21 %). En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. Potatisarealen har minskat med 5 700 hektar (‑19 %) sedan 2005. Jämfört med 2011 har arealen för potatis minskat med 2 900 hektar (-11 %).

Arealen av raps och rybs upptog 110 000 hektar år 2012, vilket nästan är på samma nivå som 2010 efter en minskning 2011. Arealen raps och rybs har ökat med 15 100 hektar (+16 %) jämfört med år 2011. Sedan år 2005 har arealen för raps och rybs ökat med 27 800 hektar (+34 %). I figur A ser man att arealen för raps och rybs har ökat varje år från år 2003 till 2010.

Arealen i träda var 151 500 hektar år 2012. Det innebär en minskning med 2 700 hektar (-2 %) jämfört med 2011. Sedan år 2005 har arealen i träda minskat med 169 800 hektar (-53 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket man ser tydligt i figur A.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 9 800 hektar år 2012, vilket är oförändrat jämfört med 2011. Jämfört med 2005 minskade arealen med 21 700 hektar (‑69 %). Ej utnyttjad åkermark fanns inte med i 2012 års stödansökan och är således lika med noll.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning för företag som ingår i Lantbruksregistret. Hela riket, hektar (avrundade värden)

 

2005

2007

20101

2011

2012

Spannmål

1 024 000

990 100

962 800

992 800

1 000 200

därav vete

354 800

361 500

400 000

416 800

368 400

därav korn

378 600

326 700

318 800

327 800

373 800

därav havre

200 100

207 900

164 400

181 200

196 200

därav resterande

90 500

93 900

79 600

67 000

61 800

Baljväxter

40 900

28 600

46 100

41 700

40 300

Vall och grönfoderv.

1 066 900

1 127 600

1 194 700

1 195 300

1 177 100

Potatis

30 500

28 400

27 200

27 700

24 700

Sockerbetor

49 200

40 700

37 900

39 600

39 000

Raps och rybs

82 200

87 800

110 200

94 900

110 000

Övriga växtslag2

54 900

53 800

67 200

63 000

55 500

Träda

321 300

280 600

176 800

154 200

151 500

Ospecificerad åkermark3

31 600

8 200

10 500

9 800

9 800

Ej utnyttjad åkermark

1 800

2 000

..

..

..

Summa åkermark

2 703 100

2 647 700

2 633 500

2 618 900

2 608 300

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

513 500

489 300

451 900

446 900

440 600

 

Summa jordbruksmark

3 216 600

3 137 000

3 085 400

3 065 800

3 048 800


Anm: Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

2)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

3)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2012

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2012 utnyttjade 33 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 39 %, betesmark 14 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag.

 

Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2012

 

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete och korn störst med vardera 37 % av arealen och därefter havre med 20 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 6 % av arealen.

Sedan 2011 har andelen vete minskat från 42 % av spannmålsarealen, andelen korn ökat från 33 % och andelen havre har ökat från 18 % till 20 % av spannmålsarealen.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2012

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark år 2012 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt 912 300 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och slåtteräng fanns i Kalmar län med 72 100 hektar, följt av Västra Götalands- samt Skåne län.

 

Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2012

 

Av figur E framgår det att andelen åker- respektive betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är samma fördelning som för 2011.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2012

 

Antal jordbruksföretag

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, år 2012 var 68 155 stycken, vilket var 2 936 stycken färre än år 2010. Detta motsvarar en minskning med 4 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark, 1 505 stycken (-13 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+513 företag, +14 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+143 företag, +2 %).

Företag som har djur men ingen jordbruksmark svarar för den största andelen av de 513 företag som tillkommit i gruppen med upp till 2,0 hektar åkermark.

 

Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2010–2012

2010

2011

2012

 

Antal

Procent

-2.0

3 785

4 027

4 298

513

14

2,1- 5,0

11 601

10 636

10 096

-1 505

-13

5,1- 10,0

13 943

13 895

13 802

-141

-1

10,1- 20,0

13 008

12 838

12 553

-455

-3

20,1- 30,0

6 603

6 401

6 219

-384

-6

30,1- 50,0

7 490

7 253

6 990

-500

-7

50,1- 100,0

8 205

7 907

7 598

-607

-7

Över 100,0

6 456

6 513

6 599

143

2

Totalt

71 091

69 470

68 155

 

-2 936

-4


 

Av figur F framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av knappt 13 000 företag och åkermarken i Skåne län brukas av drygt 8 400 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2012

 

Förändring av betesmark

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010.

 

Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2012

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag

Karta A visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet. Exempelvis skiljer det totalt drygt 21 000 hektar och 4 570 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta medför att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 17 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

Företagen i Östergötlands län brukar flest hektar i genomsnitt, 61 hektar, medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt, 20 hektar.

 

Karta A. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i respektive län 2012

 

Andel företag och hektar fördelade på storleksgrupp åker

Figur H visar hur stor andel av företagen som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2012 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1-10 hektar åkermark, 21 %. Sedan 2006 har andelen företag som har 5,1-20,0 hektar åkermark och företag med mer än 100 hektar åkermark ökat medan resterande grupper har minskat.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen hade minst 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

Den här statistiken baseras på företag som sökt stöd. 2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.
Dessa saker tillsammans bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

 

Figur H. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2006–2012

 

I figur I ser man att över 50 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var under 45 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

 

Figur I. Andel hektar i respektive storleksgrupp åker 2006–2012