Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2019

JO 10 SM 1902

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2019
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande, SM, redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, samt antal företag i LBR som brukar jordbruksmark. LBR är ett register över alla jordbruksföretag i landet. Företagen som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken.

Redovisning av arealer och antal företag i detta SM är på riksnivå samt uppdelad efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelade på län, kommun, produktionsområde samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Från 2015 kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Detta Statistiska meddelande består av två delar. Första delen handlar om jordbruksmarken 2019 inklusive jämförelser med 2018. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

 

Jordbruksmarken 2019

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2019

Sveriges landareal är 407 284 kvadratkilometer. Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag som är 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark.

Landarealen består av minst 40 % jordbruksmark i 38 av Sveriges 290 kommuner. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har knappt 82 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

 

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2019

 

Jordbruksmarkens fördelning 2019

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen är 3 012 800 hektar 2019, vilket är oförändrat jämfört med 2018. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2019 finns det 2 551 500 hektar åkermark och 461 300 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite och betesmarken ökar lite jämfört med 2018. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp.

Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med drygt 1 % till 59 000. Antal företag som odlar vete har ökat jämfört med 2018. Antal företag som odlar spannmål har dock minskat.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar och antal företag för 2018 och 2019

 

2018
hektar

2018
antal
företag

2019
hektar

2019
antal
företag

Spannmål

991 700

23 000

993 200

22 400

- därav vete

381 100

10 600

472 200

11 800

- därav korn

397 200

15 600

299 900

14 100

- därav havre

163 900

11 600

147 900

10 600

- därav resterande1

49 600

3 700

73 200

4 700

Baljväxter2

56 600

3 500

44 200

2 900

Vall och grönfoder-växter3

1 121 200

49 300

1 163 700

49 200

Potatis

23 900

2 900

23 600

2 800

Sockerbetor

30 700

1 400

27 300

1 300

Raps och rybs

99 400

4 600

105 600

4 400

Övriga växtslag4

54 400

5 300

51 300

5 100

Träda

165 400

22 300

131 700

20 300

Ospecificerad åkermark5

11 000

3 100

10 900

3 100

Summa åkermark

2 554 400

57 700

2 551 500

57 000

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

455 100

33 900

461 300

33 700

Summa jordbruksmark

3 009 500

59 600

3 012 800

59 000


Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)        Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2)        Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

3)        I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

4)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.

5)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 016 500 hektar jordbruksmark i dessa län. Drygt 49 % av åkermarken i Sverige finns i de fyra länen med mest åkermark.  Kalmar län är det län som har mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

 

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2019

 

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2018.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2019

 

Vall och grönfoderväxter är den största grödgruppen och upptar 39 % av jordbruksmarken i Sverige 2019. Spannmål är den näst största grödgruppen och svarar för 33 % medan betesmark och slåtteräng täcker 15 % av jordbruksmarken. Totalt odlas det raps och rybs på 4 % av jordbruksmarken och lika stor andel ligger i träda. Övrig jordbruksmark fördelas på baljväxter, potatis respektive sockerbetor som vardera använder 1 %. Övriga växter på åkermark odlas på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2018.

 

Åkermarkens fördelning 2019

I figur C redovisas hur stor andel av åkermarken som är spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2019. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län är det över 80 % medan det i Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län används i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2019. I Skåne och Östergötlands län används över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne och Blekinge län är de län med störst andel övrig åkermark, där används över 10 % av åkermarken till bland annat potatis och sockerbetor. Stockholms och Västerbottens län har båda över 10 % av åkermarken i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län. De har mindre än 3 % av åkermarken i träda 2019.

 

Figur C. Åkermarkens användning per län och riket år 2019

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är 993 200 hektar år 2019, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vete är den största grödan med 472 200 hektar. Arealen för vete har ökat med nästan 24 % jämfört med 2018. Endast 10 % av vetearealen består av vårvete. Den största orsaken till mindre arealer med vete 2018 var det ogynnsamma vädret för sådd hösten 2017. Under hösten 2018 var det åter bättre väder för höstsådd vilket medför mer höstsådda grödor att skörda under 2019. År 2018 var korn den största spannmålsgrödan. Till 2019 har den minskat med 24 % till 299 900 hektar. Ungefär 93 % kornarealen består av vårkorn. Liksom 2018 så är havre den tredje största spannmålsgrödan. Arealen har dock minskat med cirka 10 % till 147 900 hektar jämfört med 2018. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 73 200 hektar 2019. Det är 48 % mer än 2018. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Spannmålsarealer finns redovisade i tabell 1a.

 

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2018 och 2019

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. Arealen för dessa grödor redovisas i tabell 2a. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlas på 44 200 hektar år 2019, vilket är en minskning med 22 % jämfört med 2018. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 89 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels på Öland i Kalmar län och utgör cirka 2 % av baljväxterna. Ärter (ej konservärter) är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlas på 20 600 hektar 2019.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlas på 1 163 700 hektar 2019, vilket är en ökning med 4 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 22 000 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptar 27 300 hektar år 2019. Det innebär en minskning med 11 % jämfört med 2018. I tabell 3a redovisas arealer för sockerbetor och potatis.

Jämfört med 2018 har arealen för potatis minskat med 1 % till 23 600 hektar. Matpotatis svarar för 69 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptar 105 600 hektar år 2019, vilket är en ökning med 6 % jämfört med 2018. Ungefär 94 % av arealen består av höstraps, 4 % består av vårraps och resterande 2 % består av höst- och vårrybs. Orsaken till att den totala arealen med raps och rybs ökar är främst att höstsådda arealer odlats i större utsträckning 2019 än 2018. Arealen med höstraps ökade med 11 500 hektar jämfört med 2018. I tabell 3a redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 51 300 hektar 2019. Frövall är största gruppen som odlas på 37 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarar för 29 % respektive 17 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlas på 6 000 hektar år 2019, vilket motsvarar 67 % av den totala arealen med energiskog.

Träda

Arealen i träda är 131 700 hektar år 2019. Det innebär en minskning med 20 % jämfört med 2018.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kan specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerad åkermark är 10 900 hektar 2019. Det är en minskning med 1 % jämfört med 2018.

 

Arealen betesmark och slåtteräng 2019

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 461 300 hektar 2019, vilket är en ökning med 6 100 hektar jämfört med 2018. År 2019 svarar betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av arealen betesmark och slåtteräng. Ungefär 3 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. I tabell 5a redovisas arealer betesmark och slåtteräng.

 

Antal jordbruksföretag 2019

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2019 är 60 574 i Lantbruksregistret, LBR, vilket är en minskning med 1 % jämfört med 2018. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark
(-213 företag, -2 %). Antal företag ökade endast i gruppen som har upp till 2,0 hektar åkermark (+97 företag, +2,1 %).

Av de 4 960 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 54 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna i LBR för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2018-2019

 

2018

2019

 

Antal

Procent

-2,01

4 863

4 960

97

2,1%

2,1- 5,0

9 037

8 991

-46

-0,5%

5,1- 10,0

12 837

12 755

-82

-0,6%

10,1- 20,0

10 760

10 547

-213

-2,0%

20,1- 30,0

5 072

4 985

-87

-1,7%

30,1- 50,0

5 559

5 451

-108

-1,9%

50,1- 100,0

6 306

6 171

-135

-2,1%

Över 100,0

6 720

6 714

-6

-0,1%

Totalt

61 154

60 574

 

-580

-0,9%


1)     I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 960 företag som ingår i gruppen är det 28 %, 1 396 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret, LBR.

 

Av figur E framgår att 59 % av åkermarken brukas av de 12 % av företagen med över 100 hektar åkermark. Ungefär 22 % av företagen återfinns i gruppen som brukar 5,1–10 hektar, dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Informationen är baserad på data i tabellerna 4a och 4b. Endast företag som brukar åkermark är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

I tabell 6a redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas av företag i storleksgrupper större än 100 hektar åkermark medan tabell 6b redovisar hur många företag som återfinns i respektive storleksgrupp. Totalt brukas 15 % av åkermarken av de 1 % av företagen som har mer än 400 hektar åkermark.

 

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2019

 

 

Av figur F framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 11 200 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 300 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren. Om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län. Av företagen med åkermark är det knappt 2 % som har åkermark i fler än ett län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2019

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2019

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 32 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark. Det är samma antal som för 2018. I Skåne län återfinns 9 av dessa kommuner och i Västra Götalands län finns 4 kommuner. Det skiljer totalt knappt 21 800 hektar och knappt 4 000 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 19 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 45 hektar åkermark. Liksom 2018 så brukar företagen i Gotlands län i genomsnitt flest hektar i genomsnitt (67 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (22 hektar).

Beräkningarna är baserade endast på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. I tabell 4a redovisas den totala åkermarken i respektive län och i Sverige. I tabell 4b redovisas hur många företag som brukar åkermarken.

 

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive kommun 2019

 

 

Jordbruksmarkens förändring över tid

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2000 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2000 och 2019 minskade arealen åkermark med knappt 6 % vilket motsvarar 154 500 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2019 minskade betesmarksarealen med 10 %, 52 200 hektar.

Mellan 2005 och 2019 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 6 % mellan 2005 och 2019.

 

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar 2000-2019

 

20001

2005

20102

2015

2018

2019

Spannmål3

1 228 900

1 024 000

962 800

1 034 200

991 700

993 200

- därav vete

401 600

354 800

400 000

460 000

381 100

472 200

- därav korn

411 200

378 600

318 800

327 500

397 200

299 900

- därav havre

295 500

200 100

164 400

168 100

163 900

147 900

- därav resterande4

120 600

90 500

79 600

78 700

49 600

73 200

Baljväxter5

37 300

40 900

46 100

58 700

56 600

44 200

Vall och grönfoderväxter6

920 800

1 067 000

1 194 700

1 137 900

1 121 200

1 163 700

Potatis

32 900

30 500

27 200

23 100

23 900

23 600

Sockerbetor

55 500

49 200

37 900

19 400

30 700

27 300

Raps och rybs

48 200

82 200

110 200

94 500

99 400

105 600

Övriga växtslag7

55 000

55 000

67 200

52 700

54 400

51 300

Träda

247 700

321 300

176 800

163 400

165 400

131 700

Ospecificerad
åkermark8

79 700

31 700

10 500

6 000

11 000

10 900

Ej utnyttjad åkermark

..

1 800

..

..

..

..

Summa åkermark

2 706 000

2 703 300

2 633 500

2 590 100

2 554 400

2 551 500

 

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng9

..

513 500

451 900

449 800

455 100

461 300

Summa
jordbruksmark9

..

3 216 800

3 085 400

3 039 900

3 009 500

3 012 800


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)        För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark

2)        År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3)        I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

4)        Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

5)        Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

6)        I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

7)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

8)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

9)        Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2002.

 

Spannmålsarealen har minskat jämfört med 2000

I figur G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2019. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

 

Figur G. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2019

 

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 2000 till 2019 framgår av figur G. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % till 993 200 hektar.

I figur H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2019. Under den här perioden ökade arealen höstvete med 20 % till 423 400 hektar medan arealen vårvete ökade med 1 % till 48 800 hektar. Detta innebär att arealen vete totalt ökade med 18 % under samma period och att vetets andel av spannmålsarealen ökat från 33 % till 48 %. Under perioden 2000–2019 har dock vetearealen varierat. År 2013 var den minst med 326 200 hektar och 2017 var den störst med 475 900 hektar. Variationen de senaste åren beror främst på hur stora arealer som sås med höstvete. Hösten 2012 liksom hösten 2017 var det mycket regn vilket medförde mindre höstsådda grödor i arealstatistiken 2013 respektive 2018.

Arealen vårkorn minskade med 30 % till 279 300 hektar och arealen höstkorn ökade med 59 % till 20 600 hektar mellan 2000 och 2019. Kornarealen minskade totalt med 27 % och andelen kornareal av spannmålsarealen minskade från 33 % till 30 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn och när det varit mindre arealer med höstvete 2013 och 2018 har det i stället varit större arealer med vårkorn. Detta medför att även arealen med korn har varierat under de senaste åren.

Under perioden 2000–2019 minskade havre sin andel av spannmålsarealen från 24 % till 15 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 50 % från 295 500 hektar till 147 900 hektar. Det är den minsta arealen med havre sedan 1916 då den första statistiken om havreareal finns publicerad. Då var havre den största spannmålsgrödan och arealen var 783 500 hektar.

 

Figur H. Utveckling av spannmålsarealen 2000‑2019

 

Baljväxter

Jämfört med 2000 har baljväxtarealen ökat med 6 900 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med 1 procentenhet mellan 2000 och 2019.

Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 8 100 hektar till 39 400 hektar sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. År 2005 bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2019 består den av 52 % ärter (ej konservärter) och 46 % åkerbönor samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 242 900 hektar till 1 163 700 sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000–2019, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 3 % större än 2019. I figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2019.

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i tabell 2a.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med 51 % till 27 300 hektar och potatis med 28 % till 23 600 hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till 2010 och tidigare samt 2018 och senare. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i tabell 3a.

Raps och rybs

I figur G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur I visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 57 400 hektar till 105 600 hektar. Under hela perioden 2000–2019 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den totala arealen och 2019 är den 94 % av arealen. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 74 800 hektar. Vårraps har under samma tid minskat sin andel från 25 % till 4 % och minskat sin areal med 8 400 hektar.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2019. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter.

Arealer för respektive gröda som ingår i raps och rybs redovisas i tabell 3a.

 

Figur I. Utveckling för oljeväxter 2000–2019

 

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2019 är den 51 300 hektar vilket är 7 % mindre än år 2000. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2019. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–34 % av arealen. År 2016–2019 är frövall största grödan och svarar för över 30 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 122 % till 18 800 hektar mellan 2000 och 2019. I tabell 2a redovisas arealen frövall, arealen oljelin redovisas i tabell 3a och resterande grödor redovisas i tabell 4a.

Träda

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2019 har arealen i träda minskat med 47 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur G.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Under perioden 2000–2019 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 % till 10 900 hektar. Under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.

 

Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. År 2019 är betesmarksarealen 9 400 hektar större än den var 2010.

 

Figur J. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2019

 

Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Tolv år senare, 2019, har antalet minskat med 17 % till 60 574 företag. Av olika anledningar som beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med cirka 3 000 fler företag 2010.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1–20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1–5 hektar minskat.

Till 2015 har definitionen för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesmarksarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur K visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark. De senaste sju åren har 22 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Totalt utgör företag med 2,1–20 hektar 57 % av alla företag med åkermark. Storleksgruppen som har ökat flest procentenheter sedan 2010 är företag som har över 100 hektar åkermark. De har ökat från drygt 9 % till knappt 12 % av företagen.

I tabellerna 1b till 4b redovisas hur många företag som odlar respektive gröda/grödgrupp fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark och storleksgrupp jordbruksmark.

 

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2019

 

I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Ungefär 59 % av åkermarken brukas av företag med mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. År 2007 fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen minskat med 4 % till 2019.

År 2019 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län har 17 % vardera, i Östergötland finns 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark. Det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.

 

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2019