STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2019:01

 

Gethållning 2018

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

A Antalet getter enligt Lantbruksregistrets definition
B Gethållningens struktur 2018
Gethållningens ändamål, produktion och intäkter
C Hinder och möjligheter i gethållningen

Getter är en liten men växande gren i det svenska jordbruket. Senast antalet getter undersöktes var 2003, men vi vet genom olika djurregister att antalet getter ökat sedan dess. Vi bedömer att behovet av statistik och underlag avseende gethållningen i landet har ökat de senaste åren, inte minst från sektorn själv.

Under år 2018 gjorde vi därför en urvalsundersökning riktad till gethållare. Resultaten presenteras i form av tabeller och diagram i denna rapport. I diagrammen presenteras statistik för riket som helhet och ibland uppdelat mellan två typer av gethållare, dels de som har angett att de främst har getter inom sin näringsverksamhet och dels de som har angett att de främst har getterna som hobby. 

Rapportens syfte är att svara på frågan hur många getter och hur många gethållare som fanns i Sverige i juni år 2018. Vidare är syftet att redovisa statistik över gethållningens villkor t.ex. i form av produktion och vilka hinder och möjligheter gethållarna ser för att utveckla sina företag.

I de fall statistiken redovisas i tabellbilagan redovisas punktskattningar med tillhörande medelfel. Värdena är uppräknade till riksnivå. Medelfelet redovisas i procent av punktskattningen och ger en indikation på tillförlitligheten. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. Det innebär att punktskattningen befinner sig inom intervallet med en viss säkerhet. Brukligt är att ta fram ett 95-procentigt konfidensintervall. Detta innebär att man med 95 procents säkerhet kan säga att punktskattningen ligger inom detta konfidensintervall. När två punktskattningar jämförs och konfidensintervallen inte överlappar varandra brukar man säga att skillnaden mellan punktskattningarna är statistiskt säkerställd. Hur konfidensintervallen tolkas finns tydligt beskrivet under avsnittet Gethållningens struktur 2018. I den text där underlaget till diagram och slutsatser också finns med i tabellbilagan beskrivs endast skillnader och förändringar i texten som är statistiskt säkerställda.

För den statistik som redovisas med enbart diagram har punktskattningar tagits fram. Medelfel redovisas inte för innehållet i dessa diagram. I texten till diagrammen kommenteras punktskattningen, men medelfelen är så pass höga att resultaten ska tolkas med försiktighet. Majoriteten av resultaten presenteras som andelar.

Det fanns möjlighet att skriva fria svar på några frågor i enkäten. För dessa frisvar finns inga skattningar av totaler eller medelvärden. En sammanfattning av frisvaren redovisas främst för att öka förståelsen för gethållningen och lyfta fram enskilda gethållares synpunkter.

Rapportens definitioner

Med getter menar vi i den här rapporten samtliga djur, såväl vuxna som killingar. När vi delar upp dem talar vi om bockar, hongetter och killingar (alla getter yngre än ett år gamla).

I undersökningen ingår både fysiska och juridiska personer som hade getter på en eller flera platser (produktionsplatser) i juni 2018. I rapporten benämner vi dessa gethållare, oavsett om de håller getterna som en del av en näringsverksamhet eller i annan form. I avsnitt A har antalet gethållare matchats med företagen i det statistiska Lantbruksregistret. I detta avsnitt kommer därför gethållarna att benämnas företagare. Från och med avsnitt B redovisas uppräknade skattningar det vill säga statistik för samtliga gethållare oavsett om de skulle ingått i Lantbruksregistret eller inte.

A Antalet getter enligt Lantbruksregistrets definition

Antalet getter i Sverige under 1800- och1900-talet

Under 1800-talet fanns det ett stort antal getter i riket. Antalet minskade mycket snabbt under 1900-talets första hälft och antalet getter slutade att löpande redovisas i Lantbruksstatistiken efter 1956 års Jordbruksräkning. Därefter har antalet getter vid jordbruksföretag redovisats vid enstaka tillfällen.[1]

Under den första delen av 1800-talet varierade antalet getter i Sverige mellan 155 000 och 180 000. Under mitten av 1860-talet var antalet vuxna getter och killingar i riket strax över 130 000. Antalet minskade med knappt en tiondel fram till mitten av 1870-talet och därefter med omkring 20 % per tioårsperiod fram till mitten av 1890-talet. Antalet stabiliserades därefter något fram till år 1911 då 66 100 vuxna getter och killingar redovisades i riket.

I Figur 1 redovisas antalet getter i Sverige vid de tillfällen de räknats mellan åren 1927 och 2018. Samtliga undersökningar utom den år 2018 var totalräkningar, medan undersökningen år 2018 var en urvalsundersökning med medelfel. De punkter är orange visar samtliga getter medan de punkter som är blå redovisar getter enligt Lantbruksregistrets definitioner efter år 1951.

 

Figur 1. Antal getter i Sverige 1927-2018

 

Fram till och med 1951 var samtliga getter med i lantbruksstatistiken. Därefter infördes en nedre avgränsning för att djur t.ex. getter, skulle räknas.

Från och med 1956 var kravet för att getterna skulle komma med i statistiken att företaget skulle bruka minst 2 hektar åkermark. Från år 1971 kompletterades hektargränsen med att också större djurbesättningar utan areal kunde ingå. Besättningsstorleken var då 250 grisar och 500 får. Under 2000-talet har avgränsningen förutom företag med mer än 2 hektar åkermark också inkluderat företag med mer än 5 hektar jordbruksmark, djurbesättningar på minst 50 kor, minst 250 nötkreatur, minst 50 tackor, minst 50 suggor, minst 250 svin eller minst 1 000 höns inklusive kycklingar. Den viktigaste avgränsningen är dock 2 hektar åkermark.

 

I de statistiska publikationer där statistiken från år 1956 och framåt är hämtad påpekar man att det ”torde finnas ett stort antal getter vid företag med högst 2 hektar åkermark”. Att så är fallet visar också undersökningen från år 2018 då det totala antalet getter uppskattades till 20 000, medan endast 11 200 getter skulle ingått om de räknats genom den ordinarie djurräkningen för jordbruksstatistik.

Vid 1927 års Jordbruksräkning var antalet getter i princip detsamma som i början av 1910-talet, strax över 66 000 getter och killingar. Därefter började antalet getter att minska och antalet reducerades med nästan 40 % fram till år 1937 och med ytterligare ca 30 % under tiden för andra världskriget. Efter kriget mer eller mindre försvann getterna mycket plötsligt ur jordbruket då antalet minskade från 34 500 till endast 7 700 djur mellan åren 1944–1951.

Redovisningen upphörde därefter inom jordbruksstatistiken fram till år 1978 och har sedan dess redovisats vid enstaka tillfällen. År 1978 var antalet getter 6 600 och antalet minskade under 1980-talet till 4 300 år 1989. Under 1990-talet ökade antalet något och såväl år 1992 som 2003 var antalet runt 5 500. Därefter har antalet getter ökat i Sverige och skulle i enlighet med Lantbruksregistrets definitioner ökat till 11 200 getter år 2018.

 

Antalet getter med Lantbruksregistrets definition 1989, 2003 och 2018

År 1989 fanns det 4 300 getter i Lantbruksregistret. År 2003 hade antalet ökat till 5 500 getter. År 2018 var antalet getter med motsvarande definition som år 2003  11 200 +/-  1 600 getter. Antalet getter vid lantbruksföretag har alltså fördubblats de senaste 16 åren.

I figuren nedan redovisas antalet getter efter besättningsstorlek. Antalet getter ökade i samtliga grupper mellan åren 1989 och 2003 Antalet getter ökade mest i gruppen med minst 50 getter per företag. Procentuellt ökade också gruppen med minst 50 getter mest med 36 %. Den följdes dock tätt av den minsta gruppen med färre än 10 getter där ökningen var 34 %.

Mellan åren 2003 och 2018 ökade antalet getter i samtliga grupper. Ökningen är statistiskt säkerställd i samtliga grupper utom i gruppen 25- 49 getter, där medelfelet är högt år 2018. År 2018 fanns strax under hälften av alla getter i gruppen med minst 50 getter. År 2003 var motsvarande andel 41% och år 1989 var den 38 %.

 

Figur 2. Antal getter enligt Lantbruksregistrets definition åren 1989, 2003 och 2018.

 

Antalet företag med getter med Lantbruksregistrets definition 1989, 2003 och 2018

År 1989 fanns det 447 företag med getter i Lantbruksregistret. År 2003 hade den siffran ökat till 518 företag. År 2018 var antalet företag 746 +- 104 företag. Antalet företag med getter har alltså ökat mellan 2003 och 2018.

I figuren nedan redovisas antalet företag med getter efter besättningsstorlek. Antalet företag ökade i samtliga grupper utom i gruppen 10-24 getter mellan åren 1989 och 2003 Antalet getter ökade mest i den minsta storleksgruppen med färre än 10 getter per företag. Mellan åren 2003 och 2018 ökade antalet företag med getter i samtliga grupper. Ökningen är statistiskt säkerställd i samtliga grupper utom i gruppen 25-49 getter, där medelfelet är högt år 2018.

De flesta företagen hade få getter. År 1989 fanns 77 % av företagen i gruppen med färre än 10 getter. Andelen har minskat till strax under 70 % år 2018.

 

 

Figur 3. Antal företag med getter enligt Lantbruksregistrets definition åren 1989, 2003 och 2018. Antal

B Gethållningens struktur 2018

I detta avsnitt presenteras resultat om antal getter och gethållare för samtliga gethållare i Sverige, tillsammans med statistik om t.ex. markanvändning verksamhetstyp och produktion.

20 000 getter och 2 400 gethållare

Antalet getter i Sverige i juni 2018 har skattats till cirka 20 000. Antalet hongetter har skattats till 10 700 och antalet killingar och övriga getter till 9 300. Som en jämförelse kan nämnas att det i juni 2018 fanns 587 000 får i Sverige som uppfyllde lantbruksregistrets avgränsningar varav 296 000 var tackor eller baggar.

Undersökningen av antalet getter gjordes med hjälp av ett slumpmässigt urval, vilket innebär att skattningen har ett medelfel. På riksnivå är medelfelet 2 %, vilket ger ett 95-procentigt konfidensintervall på 20 000 +/- 800. Detta innebär att med 95 % sannolikhet fanns det sanna värdet av:

·        antalet getter i Sverige i intervallet 19 200 – 20 800 djur

·        antalet hongetter i intervallet 10 000 – 10 800 djur

·        antalet killingar och övriga getter i intervallet 8 700 – 9 900 djur.

Antalet gethållare har skattats till 2 400 stycken i juni 2018. På riksnivå är medelfelet 2 %, vilket ger ett 95-procentigt konfidensintervall på 2 400+/- 100. Detta innebär att med 95 % sannolikhet fanns det sanna värdet av antalet gethållare mellan 2 300 och 2 500 stycken. De flesta gethållarna, 75 % hade hongetter vid sina produktionsplatser. I genomsnitt var antalet getter per gethållare 8 stycken.

Antal getter efter besättningsstorlek

Antal hongetter och övriga getter efter besättningsstorlek getter redovisas i figuren nedan. Diagrammet indikerar att det fanns flest getter i besättningar med mellan 1-9 getter följt av besättningar med fler än 50 getter. Det finns också fler hongetter i förhållande till övriga getter i besättningar med fler än 25 getter.

Andel getter i gruppen i besättningar med mellan 1-9 getter var 34 % medan drygt 80 % av alla gethållare fanns i den gruppen. Endast 2 % av gethållarna hade fler än 50 getter.

 

 

Figur 4. Antal getter och gethållare efter besättningsstorlek getter år 2018

Antal getter efter region

År 2018 fanns det 6 600 getter i Södra och mellersta Sveriges Slättbygder, 7 500 getter i Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och 5 600 getter i Norra Sverige. Siffrorna redovisas i tabell 3.

Getternas markanvändning

I enkäten fick gethållarna svara på frågan om vilken mark de använde till sina getter. De svarsalternativ som fanns var åkermark, betesmark och övrig mark. Skattningen visar att drygt hälften av den mark som getterna utnyttjade var övrig mark, 20 % var åkermark och 25 % var betesmark. Övrig mark kan t.ex. vara skogsmark, men också parker av olika slag.

Flera gethållare har kommenterat att getter är användbara för att bekämpa sly. Någon gethållare som har fäboddrift har kommenterat att getterna är en förutsättning för markanvändningen vid fäbodarna. Flera har också skrivit att getterna betar i skogen. Ett problem som flera beskrivit är att getterna är svåra att stängsla in och att man har betesmark eller skogsmark som skulle behöva betas av getterna men man har avstått att beta marken på grund av svårigheten att stängsla in getterna.

Hobby, föreningsverksamhet eller näringsverksamhet

I Figur 5 nedan redovisas gethållarna efter verksamhetstyp. I enkäten fick gethållarna ange om de hade getterna som en del i sin föreningsverksamhet/utbildningsverksamhet, som en hobby eller som en del av sin näringsverksamhet. Ungefär 11 000 getter det vill säga 60 % av getterna, hölls hos gethållare som hade getterna som en del i sin näringsverksamhet. 8 000 getter, ungefär 40 % av alla getter fanns hos hobbygethållare och 600 getter fanns hos gethållare som hade föreningsverksamhet/utbildningsverksamhet. Exempel på föreningsverksamhet är t.ex. getter vid hembygdsgårdar och en del getter som hölls av t.ex. kommuner.

Antalet hobbygethållare har skattats till 1 800 stycken. Det innebär att ungefär 80 % av gethållarna var hobbygethållare. 540 gethållare höll getterna i sin näringsverksamhet och endast 60 gethållare hade föreningsverksamhet/utbildning. Det genomsnittliga antalet getter var för:

·        hobbygethållare 5 getter per gethållare

·        näringsverksamhet 15 getter per gethållare

·        föreningsverksamhet/utbildning 31 getter per gethållare.

Andelen hongetter i förhållande till det totala antalet getter var något högre hos de gethållare som bedrev näringsverksamhet jämfört med de gethållare som bedrev hobbygethållning.

 

 

Figur 5. Getter och gethållare efter verksamhetstyp år 2018. Antal och andel

Gethållningens ändamål, produktion och intäkter

Vilka är gethållarnas ändamål med att ha getter?

På frågan om ändamålet med getterna var det möjligt att kryssa i fler än ett ändamål. Resultaten redovisas i figur 6. I genomsnitt har de som har angett sin verksamhetstyp som hobby kryssat i tre ändamål och detsamma gäller för de som angett sin verksamhetstyp som näringsverksamhet. För de som angett hobby visar de skattade resultaten att en stor andel (40 %) kryssat i att man har getterna som hobby. Andra ändamål som har relativt högra procentandelar är att hålla betesmarkerna öppna, en vilja att bevara utrotningshotade husdjursraser och som sällskap åt andra djur.

Frågan om hobby ställdes alltså två gånger. Det kan tyckas märkligt att av de svarande som kryssat i att de hade hobbyverksamhet i den första frågan i endast 40 % av fallen också hade hobby som ändamål. Anledningen är troligen att hobbygethållning första gången ställdes i relation till om getterna var en del i en näringsverksamhet, föreningsverksamhet och de svarande såg då hobby som det alternativ som bäst stämde med sin gethållning. Den andra frågan om ändamål är bredare och det är naturligtvis så att också hobbygethållarna kan hålla getterna för att de vill hålla landskapet öppet eller som sällskap åt andra djur trots att gethållningen inte är en del i en näringsverksamhet.

För de gethållare som angett sin verksamhetstyp som näringsverksamhet kryssade drygt 25 % i att ett ändamål var att hålla betesmarkerna öppna. Andra ändamål som runt 10 % kryssat i var egen osttillverkning, egen köttproduktion, att bevara utrotningshotade husdjursraser samt försäljning av levande djur.

För de gethållare som angett ändamålet övrigt är den vanligaste kommentaren att man har angoragetter för ullproduktion, Flera har också beskrivit att getterna är ett sätt att skapa en självhushållning eller bevara miljön.

 

Figur 6. Gethållarnas ändamål med sin gethållning fördelat på verksamhetstyperna hobby och näringsverksamhet år 2018, procent

Ger ändamålet någon intäkt?

I Figur 7 redovisas hur stor andel som svarat att olika ändamål med gethållningen gett en intäkt fördelat efter hobbygethållare och de som har getterna som en del i sin näringsverksamhet.

 

Figur 7. Ändamål för gethållning som ger en intäkt fördelat efter hobby och näringsverksamhet år 2018, procent

Andelen som har kryssat i att ändamålet ger en intäkt är som kan förväntas högre bland de som angett att getterna är en del i en näringsverksamhet jämfört med de som angett att verksamhetstypen är hobby. För hobbyföretagen är det framförallt försäljning av levande djur som ger en intäkt, men också att bevara utrotningshotade husdjursraser, att hålla betesmarkerna öppna och mera ospecificerat hobbyverksamheten.

För de som angett näringsverksamhet som sin verksamhetstyp har naturligt nog samtliga som säljer mjölk till mejeri angett att man har en intäkt. Andra ändamål med en hög andel intäkter är försäljning av levande djur, skinnproduktion, utbildningsändamål och turism. 

 

Mjölk och ostproduktion

Produktion av mjölk och ost redovisas i figur 8. Antalet gethållare som mjölkade sina getter har skattats till 230 stycken, det vill säga knappt 10 %. Det var ungefär lika många hobbyföretagare som de som hade sina getter i näringsverksamhet som mjölkade sina getter, ungefär 110-115 stycken vardera . Däremot skilde sig antalet getter som mjölkades åt mellan verksamhetstyperna.

 

Figur 8. Produktion av mjölk samt produktion av ost år 2018, kilo

 

De gethållare som hade getterna som hobby mjölkade 240 getter och de som hade getterna i näringsverksamhet mjölkade 3 340 getter. Det innebär att bland hobbyföretagarna var antalet mjölkade getter per företag 2 hongetter och bland de som hade getterna som näringsverksamhet var det genomsnittliga antalet knappt 30 hongetter.

Av de som hade gethållning som hobby mjölkade ungefär 6 % sina getter medan andelen gethållare som mjölkade sina getter bland dem som hade getter som näringsverksamhet har skattats till 21 %.

Utav de gethållare som mjölkade sina getter så använde ungefär hälften av de som hade getterna i sin näringsverksamhet mjölken för att göra ost medan andelen som gjorde ost var betydligt högre bland hobbyföretagarna och har skattats till ungefär 90 %.

Mängden producerad getmjölk har skattats till 1 471 ton. De gethållare som hade getterna i sin näringsverksamhet står för den största mängden av mjölken, 1 374 ton, det vill säga 93 % av all mjölk. Andelen ost som tillverkades av gethållare som bedrev näringsverksamhet var ungefär lika stor.

 

Försäljningskanaler

De skattade resultaten visar att färre än 50 % av hobbygethållarna svarade på frågan om på vilket sätt de sålde den ost de tillverkade. Av dessa angav merparten svarsalternativet ”övrigt”. De gethållare som kommenterat sitt övrigtval har angett att de endast ystar ost för sitt eget husbehov.

För de gethållare som hade getterna i näringsverksamhet redovisas skattade andelar i figur 9. De skattade resultaten visar att knappt 60 % att de gethållarna sålde ost i egen gårdsbutik. Knappt hälften, 47 % sålde på andra sätt ost direkt till konsument medan knappt 20 % angav att de sålde ost via dagligvaruhandeln eller genom restaurang och storkök. Det var möjligt att kryssa i mer än ett svar, vilket flera av de svarande gjorde.

De gethållare som håller getterna inom sin näringsverksamhet har exemplifierat sina försäljningskanaler med att de sålde på fäboden, REKO-ringar, egen ostbod eller via grossist.

Några gethållare har också kommenterat att de säljer andra produkter än ost, t.ex. mese, och någon har lyft fram att vi borde ställt fler frågor om ullförsäljning från angoragetter.

 

Figur 9. Försäljningskanaler för ost år för gethållare med verksamhetstyp näringsverksamhet 2018, procent

C Hinder och möjligheter i gethållningen

År 2017 gjorde Tillväxtverket en enkätundersökning för att belysa hinder och möjligheter för tillväxt inom de areella näringarna. De areella näringarna definierades som jordbruk, skogsbruk och fiske. Resultaten presenterades i rapporten ”Tillväxt i de gröna näringarna”[2]. Frågorna var desamma som också andra branscher svarat på varför svaren från företagen inom de areella näringarna är jämförbara med svaren från näringslivet i övrigt.

Två frågor i getenkäten ställdes med ungefär samma svarsalternativ som de företagare som ingick i Tillväxtverkets undersökning fick. Den första frågan handlade om hur företagarna såg på utvecklingen på tre års sikt och den andra handlade om förutsättningarna för tillväxt.

Omsättning, sysselsättning och lönsamhet

Figur 10 visar att ungefär 40 % av de gethållare som hade getterna i sin näringsverksamhet bedömde att omsättning och lönsamhet kommer att öka på tre års sikt. Andelen som bedömde att de kommer att öka sysselsättningen och t.ex. anställa var något lägre, knappt 25 %.

Endast ungefär 20 % av de med getter i näringsverksamhet bedömde att omsättning och lönsamhet kommer att minska. För sysselsättning var motsvarande andel något lägre.

 

 

Figur 10. Bedömning av utvecklingen på tre års sikt för gethållare med getter som näringsverksamhet 

 

En jämförelse med motsvarande svar i rapporten ”Växtkraft för de gröna näringarna” visar att gethållarna i stort svarar på samma sätt som företagarna i övriga areella näringar. Observera att för sysselsättning/antal anställda är svaren inte jämförbara mellan grupperna, eftersom gethållarna fick frågan om hur man bedömde att sysselsättningen skulle förändras medan företagare inom de gröna näringarna och övriga företagare fick frågan om de bedömde att antalet anställda skulle öka eller minska.

Det är framförallt genom att öka omsättning och lönsamhet som gethållarna liksom de övriga företagsgrupperna tror det är möjligt att utveckla företaget och växa. Att öka antalet anställda eller att öka sysselsättningen har mindre betydelse.

 

Figur 11. Andel gethållare samt företag i de gröna näringarna och övriga företag som tror på en ökad omsättning, lönsamhet samt ökat antal anställda de kommande tre åren, Procent

Källa: Egen bearbetning av diagram 4.2 i Tillväxtverkets rapport ”Tillväxt i de gröna näringarna” kombinerat med resultat från geträkningen.

 

På frågan om på vilka sätt man bedömde det var möjligt att växa svarade 30 % att investeringar i utrustning lokaler etc. var mycket viktigt. De alternativ som bedömdes som minst intressanta för möjligheten att växa var att anställa personal och expandera internationellt. Där var andelen som svarat inte aktuellt  cirka 50 %.

 

Figur 12. Bedömning av möjliga strategier för att växa år 2018, andelar procent

Hinder i verksamheten

I Tillväxtverkets rapport om tillväxten i de areella näringarna fanns också en fråga om hinder för att verksamheten ska växa. De svarsalternativ som företagarna fick välja som hinder var lagar och myndighetsregler, tillgång på lämplig arbetskraft, kapacitet, utrustning, djur, lokaler, mark, egentid för kärnverksamhet och strategiska frågor, tillgång till bredband, tillgång till transportsystem samt tillgång till externt ägarkapital, lån och krediter. För företagarna i de areella näringarna var lagar och myndighetsregler det största hindret som nästan hälften av de svarande påpekade. Minst problematiskt var tillgång till kapital.

I getenkäten ställdes frågor om hinder som en öppen fråga. De svar som gethållarna gav har inte räknats upp, utan redovisas genom citat. I sammanställningen av svaren har svaren grupperats efter de svarsalternativ som fanns i Tillväxtverkets rapport. Ingen gethållare har nämnt tillgång på bredband, varför den rubriken faller bort. Precis som för de areella näringarna ses lagar och regler som ett stort hinder.

Lagar och regler

En likhet med de svarande bland företagarna i de areella näringarna ansåg gethållarna att lagar och regler hindrar tillväxten. De svarande hade flera ingångar till sina svar att lagar och regler var ett hinder. Ett var att regelverken inte var utformade för att passa en så småskalig verksamhet som gethållning. Bristande kunskap hos myndigheter såväl nationellt som inom EU om gethållningen ses också som ett hinder.

Reglerna om öronmärkningen är det specifika problem som flest gethållare har kommenterat. Man menar att getterna som betar i buskar och buskage river av sig öronmärkena. De kan också bita av varandras öronmärken. Öronmärkena  orsakar getterna lidande genom sår som kan bli infekterade. Flera gethållare framhåller också att de själva mår dåligt när de ser att getterna har problem. Vad gäller öronmärkning ses byråkrati, samt oförstående och okunniga myndigheter som orsak till lagstiftningen.

Rovdjur ses också som ett hinder av flera, både för att stängselkostnaden för att hålla rovdjuren borta från getterna är för hög och också genom en oro för att getterna ska skadas.

Tillgång till arbetskraft

Flera av de svarande gethållarna gav exempel som innebar att lönsamheten var så låg att man inte hade råd att anställa. Ett vanligt hinder man angav var också sin egna ålder eller den egna orken och att man hade svårt att hitta någon som ville fortsätta driften. Flera har kort och gott skrivit ålder eller egen pension.

Tillgången på kompetent arbetskraft för de tjänster som gethållarna behöver köpa nämns också som ett hinder. Man menar att t.ex. veterinärer och rådgivare inte har tillräcklig kunskap om getter.

Kapacitet, utrustning, djur, lokaler, mark

Inom denna kategori är det framförallt tillgång till CAE-fria getter[3] och tillgång till mark som nämns som hinder för att växa. Problem med inavel för de som har raser med få getter tas också upp.

Problem med att få tillgång till tillräckligt mycket bete och att stängsla in getterna på betet lyfts också. Flera gethållare har framhållit att det finns mark där getterna skulle kunna användas som bekämpare av sly, men att antingen okunskapen om getternas förmåga eller problem att stängsla in områdena är hinder. Just behovet av att rotera mellan hagar nämns av flera. Okunskap om getter ses också som ett hinder för tillgången till mark.

Egentid för kärnverksamhet och strategiska frågor

Flera gethållare har angett brist på tid som en anledning till att man inte vill/kan växa. Flera menar också att administrationen är tung och tar för mycket tid i förhållande till den tid gethållaren kan använda för sin kärnverksamhet. Flera har uttryckt att regelverken inte är anpassade för den småskaliga gethållningen, samtidigt som man bedömer att kunskapen är för låg hos myndigheter och kommuner, vilket tar mycket tid för gethållarna.

För de som angett hobby har också flera motiverat tidsbrist med att man har ett heltidsarbete vid sidan av gethållningen. Flera hobbygethållare kommenterar att arbetet med gethållningen är ett intresse.

Tillgång till transportsystem

Möjligheten att slakta getterna vid slakteri inom rimliga transportavstånd nämns av flera som ett problem. Vissa slakterier tar inte emot getter för slakt och i de fall de gör det behövs kunskap t.ex. för att angoragetternas skinn inte ska bli förstörda.

Tillgång till externt ägarkapital, lån och krediter

I materialet finns flera som anger kapitalbrist i samband med att man behöver investera i byggnader som ett problem.

Produktionsnära hinder

Ett antal hinder för att växa som är mera produktionsnära har också kommenterats. Ett hinder är svårigheten att få avsättning för getkött. Flera slakterier tar inte heller emot getter överhuvudtaget och flera slakterier slaktar inte killingar, vilket ses som ett problem.

 

 

 



[1] Källa; Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955 [Elektronisk resurs] Örebro: Statistiska centralbyrån (SCB) Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/855 samt Jordbruket i siffror: åren 1866- (2011). Jönköping: Jordbruksverket

[2] Växtkraft för de gröna näringarna [Elektronisk resurs]. (2018). Tillväxtverket Tillgänglig på Internet: https://tillvaxtverket.se/5.52fffb0b165e59978033d0d1.htm

[3] Statens veterinärmedecinska anstalt (SVA) skriver att CAE-virus är ett lentivirus som tillhör retrovirusen. Det tillhör samma virusfamilj som maedi-visna-viruset (MVV) hos får. Symtomen är t.ex. avmagring, lunginflammation neurologiskabesvär.  Eftersom det varken finns vaccin eller någon riktad behandling försöker man bekämpa sjukdomen genom att sanera drabbade besättningar.