![]() |
![]() | |
Jordbruksekonomiska undersökningen 2017 | JO 40 SM 1901 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Syfte och huvuddrag Syfte och huvuddrag
Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar
utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt
företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag
för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för
forskning. Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den
uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s
bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN
används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för
uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval
av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och
kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten
redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde,
driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för
länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt. Felmarginaler (dubbla
medelfel) skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med
avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det
95-procentiga konfidensintervallet,
som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95
fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under
förutsättning att de systematiska felen är små. I detta statistiska meddelande redovisas resultat från JEU
för år 2017 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för år 2016. Växtodlingsföretag
Nettoresultatet för de mindre växtodlingsföretagen i
riksområde 1 var omkring 140 tkr. För medelstora växtodlingsföretag i samma
riksområde var motsvarande nettoresultat omkring 280 tkr och för de större
växtodlingsföretagen omkring 630 tkr. Mjölkföretag
För mjölkföretag på riksnivå ökade nettoresultaten jämfört
med 2016 inom alla typklasser. Ökningen är statistiskt säkerställd för de
största mjölkföretagen, med ett genomsnittligt nettoresultat 2017 på omkring
2,1 mnkr på riksnivå. För medelstora mjölkföretag på riksnivå beräknas
nettoresultatet till omkring 700 tkr. Nettoresultatet för de mindre mjölkföretagen
var i genomsnitt omkring 290 tkr. Köttdjursföretag
Nettoresultatet i riket för köttdjursföretag var omkring
150 tkr för företag med 800−3 199 standardtimmar, respektive
440 tkr för företag med 3 200−5 599 timmar. Svinföretag
För svinföretag var nettoresultatet på riksnivå i genomsnitt
omkring 750 tkr, vid ett standardiserat arbetsbehov om 1 600–5 599
timmar. För de större svinföretagen med arbetsbehov om minst 5 600
standardtimmar beräknas nettoresultatet i genomsnitt till 1,7 mnkr. Skogsbruk
Skogsbrukets resultat i tabell 6 redovisas enligt
kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan
olika år. Kommentarer till tabellerna
Typklassificering för jordbruket Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med
hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att
resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag
har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande
animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En
resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller
kvantitetsändringar inom växtodlingen. Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning
fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och husdjursantal vid respektive
företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med
hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga
förhållanden beträffande t.ex. maskinell utrustning och arrondering. Det tar
inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller
vara mycket ogynnsamt arronderade. Till redovisningen av 2017 års resultat har företagen
indelats enligt den senaste reviderade svenska typologin, dvs. efter normtal
och principer för beräkning av standardtimmar och framtagande av
driftsinriktning som gäller enligt typologiutredningen som gjordes inför
publiceringen av JO 35 SM 1401. Detta statistiska meddelande återfinns på www.jordbruksverket.se.
För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer
och djur som insamlats till undersökningen. Jämförelseresultat för 2017 finns redovisat i bilaga till
detta SM, enligt den beräkningsgrund för svensk typologi som användes inom JEU
under 2016 och tidigare år. Redovisning av arbetstid I tabell 18 redovisas arbete med annan inkomstbringande
verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity).
Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism och
produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år
i företaget och som andel OGA av en årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU). |