Statistiken med kommentarer

Syfte och huvuddrag
Kommentarer till tabellerna

Syfte och huvuddrag

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att be-skriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser och för forskning.

Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy).

JEU baseras på ett omfattande primärmaterial från ett urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende intäkter och kostnader samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som genomsnitt per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov och efter EU:s typologi redovisat för länsgrupp, driftsinriktning och standardiserad intäkt.

Felmarginaler (dubbla medelfel) skattas för att belysa resultatens tillförlitlighet med avseende på slumpmässig osäkerhet. Ett vanligt mått på urvalsosäkerheten är det 95-procentiga konfidensintervallet, som utgörs av statistikvärdet ± felmarginalen. Detta intervall innesluter i 95 fall av 100 det sanna värde som man är ute efter att skatta, under förutsättning att de systematiska felen är små.

I detta statistiska meddelande redovisas resultat från JEU för år 2017 och dessa jämförs i vissa tabeller med resultat för år 2016.

Växtodlingsföretag

Nettoresultatet för de mindre växtodlingsföretagen i riksområde 1 var omkring 140 tkr. För medelstora växtodlingsföretag i samma riksområde var motsvarande nettoresultat omkring 280 tkr och för de större växtodlingsföretagen omkring 630 tkr.

Mjölkföretag

För mjölkföretag på riksnivå ökade nettoresultaten jämfört med 2016 inom alla typklasser. Ökningen är statistiskt säkerställd för de största mjölkföretagen, med ett genomsnittligt nettoresultat 2017 på omkring 2,1 mnkr på riksnivå. För medelstora mjölkföretag på riksnivå beräknas nettoresultatet till omkring 700 tkr. Nettoresultatet för de mindre mjölkföretagen var i genomsnitt omkring 290 tkr.

Köttdjursföretag

Nettoresultatet i riket för köttdjursföretag var omkring 150 tkr för företag med 800−3 199 standardtimmar, respektive 440 tkr för företag med 3 200−5 599 timmar.

Svinföretag

För svinföretag var nettoresultatet på riksnivå i genomsnitt omkring 750 tkr, vid ett standardiserat arbetsbehov om 1 600–5 599 timmar. För de större svinföretagen med arbetsbehov om minst 5 600 standardtimmar beräknas nettoresultatet i genomsnitt till 1,7 mnkr.

Skogsbruk

Skogsbrukets resultat i tabell 6 redovisas enligt kontantprincipen, varför det varierar starkt mellan enskilda företag och mellan olika år.

Kommentarer till tabellerna

Typklassificering för jordbruket  

Gruppering av företagen efter olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystemet för jordbruket (typologin) innebär inte att resultatutvecklingen för renodlade driftsgrenar kan utläsas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsgren, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen.

Standardiserat arbetsbehov (standardtimmar) och driftsinriktning fastställs utifrån uppgifter om grödarealer och husdjursantal vid respektive företag. Det antagna arbetsbehovet per hektar respektive djur räknas fram med hjälp av en uppsättning normtal, som baseras på uppskattade genomsnittliga förhållanden beträffande t.ex. maskinell utrustning och arrondering. Det tar inte hänsyn till att enskilda företag kan ha en mycket liten maskinpark eller vara mycket ogynnsamt arronderade.

Till redovisningen av 2017 års resultat har företagen indelats enligt den senaste reviderade svenska typologin, dvs. efter normtal och principer för beräkning av standardtimmar och framtagande av driftsinriktning som gäller enligt typologiutredningen som gjordes inför publiceringen av JO 35 SM 1401. Detta statistiska meddelande återfinns på www.jordbruksverket.se.

För typklassificering i JEU används de grunddata om arealer och djur som insamlats till undersökningen.

Jämförelseresultat för 2017 finns redovisat i bilaga till detta SM, enligt den beräkningsgrund för svensk typologi som användes inom JEU under 2016 och tidigare år.

Redovisning av arbetstid

I tabell 18 redovisas arbete med annan inkomstbringande verksamhet med direkt anknytning till jordbruket (OGA, other gainful activity). Denna verksamhet kan exempelvis vara snöröjning, entreprenad, turism och produktion av förnybar energi. Arbetstimmarna redovisas som antal timmar per år i företaget och som andel OGA av en årsarbetstid (Annual Work Unit, AWU).