Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 0702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2006 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för resp. produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 1999-2006, milj kr.

 

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Vegetabilieproduktionens värde

17 244

18 288

18 925

18 333

18 751

18 268

15 294

14 596

Animalieproduktionens värde

20 019

20 432

21 564

21 501

21 167

21 463

20 038

20 342

Intäkter från jordbrukstjänster

875

938

999

1 775

1 875

2 148

2 659

2 712

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

1 362

1 463

1 719

2 447

2 274

2 371

2 821

2 906

Totalt produktionsvärde

39 501

41 120

43 208

44 056

44 066

44 250

40 812

40 556

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

27 339

27 858

29 363

28 871

28 428

29 482

29 875

29 593

Förädlingsvärde brutto till baspris

12 161

13 262

13 845

15 185

15 638

14 768

10 937

10 963

- Kapitalförslitning

5 844

5 881

5 979

6 155

6 404

6 756

7 122

7 365

Förädlingsvärde netto till baspris

6 317

7 382

7 866

9 030

9 234

8 011

3 815

3 597

+ Övriga produktionssubventioner

3 502

3 421

3 916

4 098

3 810

3 686

8 357

8 545

Faktorinkomst

9 819

10 802

11 782

13 128

13 044

11 697

12 172

12 143

- Löner och kollektiva avgifter

1 790

1 841

1 978

2 825

2 883

2 934

2 459

2 410

Driftsöverskott netto

8 029

8 961

9 804

10 303

10 160

8 763

9 712

9 733

- Arrende- och hyreskostnader

1 233

1 259

1 385

1 899

1 996

2 005

1 815

1 779

- Nettoräntekostnader

2 335

2 342

2 320

2 635

2 502

2 060

2 141

2 161

Företagsinkomst

4 461

5 360

6 099

5 769

5 663

4 698

5 756

5 793


 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser ökade mellan 1999 och 2004, men sjönk år 2005 med knappt fyra miljarder kronor. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Minskningen mellan år 2005 och år 2006 är marginell och motsvarar ca 0,6 %.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris minskade med knappt 5 %. Den totala spannmålsskörden år 2006 var 18 % lägre än år 2005. Minskningen är framförallt en effekt av låg hektarskörd, som härrör sig från den torra sommaren, men arealen spannmål har också minskat, delvis beroende på gårdsstödets införande. Priset på spannmål steg med drygt 17 % jämfört med året innan, vilket fick till följd att värdeminskningen blev 9 % till baspriser.

Den totala skörden av raps och rybs ökade med 11 % mellan år 2005 och år 2006. Ökningen beror till stor del på att arealen höstraps ökade med 36 % mellan de aktuella åren. Priserna ökade samtidigt något, vilket fick produktionsvärdet på raps och rybs att öka med ungefär 23 %. Skörden liksom arealen av matpotatis minskade med 16 respektive 8 % år 2006 jämfört med år 2005. Priset på matpotatis ökade under samma period med 46 %.

Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2006 med 1,5 % jämfört med år 2005. Slaktvolymen för nötkreatur var ungefär den samma som föregående år medan slaktvolymen för svin minskade något. Priserna ökade med 8 respektive 6 % för nötkreatur och svin. Produktionsvärdet till producentpris för nötkreatur ökade med 4 % samtidigt som det för svin var konstant jämfört med föregående år. Mjölkinvägningen var lika hög år 2006 som den var år 2005 medan priset minskade med under 1 %. Ägginvägningen minskade med 2 % samtidigt som priset ökade med 10 %. Produktionsvärdet till producentpris minskade för mjölk med 2 % och ökade för ägg med 7 %.

Driftöverskott netto var i det närmaste konstant mellan år 2005 och år 2006. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster minskade något samtidigt som kapitalförslitning och övriga produktionssubventioner ökade något.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1995 i löpande priser visas i figur 1. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2001. Mellan 2001 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små, men en sänkning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Utvecklingen av produktionsvärdet till producentpris har endast förändrats marginellt, även om en ökning kan ses mellan åren 1999 och 2002. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Vegetabilieproduktion till baspris sjönk kraftigt år 2005, vilket till stor del berodde på att man då införde gårdsstödet i det svenska jordbruket. Införandet av gårdsstödet innebar att stöden flyttades från att vara produktrelaterade till att bli produktionsrelaterade.

Produktionsvärdet för animalier till baspris har varit tämligen konstant sedan 1995, även om en sjunkande trend kan skönjas.

Figur 1. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1995-2006, milj kr.

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1995 till 2004 varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstöd och blev omkring 25 % lägre än animalieproduktion till baspriser. Av figur 2 framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 60 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarar mjölk för närmare hälften av produktionsvärdet inom animalieproduktionen. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 53 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2006.

Figur 2. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2006, milj. kr.

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2006 till 9,9 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995, har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt 8,5 till 9,5 miljarder, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,5 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidrag för nötkreatur ökade.

Figur 3. Direktersättningar till jordbruket 1995-2006, milj. kr.

Av figur 4 framgår att djurfoder utgör ungefär 25 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 2,9 miljarder år 2006. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, ca 560 miljoner kr år 2006.

Figur 4. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2006, milj. kr.

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1995 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 94 500 årsverken medan den år 2006 var 74 600 årsverken. En minskning med drygt 21 %. Av det totala antalet årsverken år 2006, var omkring 69 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur 5. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2005 och 2006 visar indikatorerna väldigt små förändringar.

Figur 5. Indikator A, B och C. Index 1999-2001=100.

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser, minskade med 6 % mellan 2005 och 2006. Det är främst en nedgång i vegetabilieproduktionen som orsakar minskningen.

Figur 6. Jordbrukssektorns produktionsvolym 1990-2006, milj. kr, 2000 års priser.