Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA - Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EUs statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan.

Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till 2009 har nu levererats till Eurostat.

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2002-2009, milj kr

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Vegetabilieproduktionens värde

18 333

18 642

18 114

14 882

15 725

21 591

19 411

18 349

Animalieproduktionens värde

21 482

21 156

21 454

20 430

20 846

20 492

23 347

20 992

Intäkter från jordbrukstjänster

1 775

1 875

2 149

2 488

2 435

2 500

2 535

2 646

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

2 447

2 273

2 370

2 992

3 636

3 710

3 521

2 920

Totalt produktionsvärde

44 037

43 947

44 088

40 792

42 642

48 293

48 814

44 907

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

29 567

29 258

30 245

29 233

29 201

33 047

34 977

34 381

Förädlingsvärde brutto till baspris

14 470

14 689

13 843

11 560

13 440

15 245

13 837

10 527

- Kapitalförslitning

6 150

6 376

6 676

7 081

7 319

7 682

8 211

8 776

Förädlingsvärde netto till baspris

8 320

8 313

7 167

4 479

6 121

7 563

5 625

1 751

+ Övriga produktionssubventioner

4 098

3 810

3 686

8 357

8 545

9 002

9 385

9 476

Faktorinkomst

12 418

12 123

10 853

12 835

14 667

16 565

15 011

11 227

- Löner och kollektiva avgifter

2 842

2 918

2 957

2 304

2 278

2 455

2 436

2 714

Driftsöverskott netto

9 576

9 204

7 896

10 531

12 388

14 110

12 575

8 513

- Arrende- och hyreskostnader

1 899

1 996

2 005

1 815

1 761

1 934

2 031

2 082

- Nettoräntekostnader

2 635

2 512

2 119

1 645

2 060

2 210

2 274

1 744

Företagsinkomst

5 043

4 697

3 772

7 070

8 567

9 966

8 270

4 687


 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med drygt tre miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av att man då införde gårdsstödet i jordbruket, vilket flyttar stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökar produktionsvärdet med knappt 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar produktionsvärdet med drygt 1 miljard kronor, medan det mellan 2008 och 2009 minskar med ungefär 4 miljarder kronor. På vegetabiliesidan är den största faktorn att priset på spannmål minskar och på animaliesidan är den största faktorn att priset på mjölk minskar.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris minskade med 6 % år 2009 jämfört med 2008. Den totala spannmålsskörden var år 2008 ungefär lika stor som under 2008. Spannmålsarealen minskade med 4 %. Priserna på spannmål minskade med 28 % år 2009 jämfört med år 2008.

Totalskörden av raps och rybs var 15 % högre än föregående år. Ökningen är framförallt en följd av att det odlas mer höstraps. Odlingen av höstraps ökade med 10 % jämfört med 2008.

Produktionsvärdet till baspris för animalier minskade år 2009 med 10 % jämfört med år 2008. Slakten av nötkreatur ökade något under år 2009, medan slakten av svin minskade marginellt. Priserna för nötkreatur minskade med 11 % år 2009 jämfört med år 2008, medan priserna för svin ökade med 9 %. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur minskade med 2 % år 2009 jämfört med år 2008, samtidigt som det för svin minskade med 4 %. Invägningen av mjölk minskade år 2009 jämfört med år 2008. Priset på mjölk minskade med 19 % under år 2009.

Driftöverskott netto minskade med 32 % mellan åren 2008 och 2009. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster minskade med 2 %, motsvarande en halv miljard, samtidigt som kapitalförslitning ökade med 7 % och övriga produktionssubventioner ökade med 1 %.

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 1998 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 har förändringarna i produktionsvärdet varit små. En minskning skedde år 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2007 och 2008 ökar animalieproduktionen, medan vegetabilieproduktionen minskar. Mellan 2008 och 2009 minskar både vegetabilieproduktionen samt animalieproduktionen. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 1998-2009, milj kr

 

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser har mellan åren 1997 till 2004 varit drygt 10 % lägre än värdet av animalieproduktion till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och blev omkring 25 % lägre än animalieproduktion till baspriser. År 2007 skedde ett trendbrott, då vegetabilieproduktionen var omkring 5 % högre än vad animalieproduktionen var. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 62 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarar mjölk för omkring 42 % av produktionsvärdet inom animalieproduktionen. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 45 % av produktionen inom jordbrukssektorn till baspriser år 2009.

 

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2009, milj. kr

Direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick år 2009 till drygt 10 miljarder kr. Sedan EU-inträdet, år 1995, har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt 10 miljarder kr, medan de åren före EU-inträdet låg på nivån 3,5 till 4,0 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, har under senare hälften av 1990-talet uppgått till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. År 2005 infördes en ny jordbruksreform med gårdsstöd, vilket fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. År 2009 är de produktrelaterade stöden omkring 700 miljoner kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidrag för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget tagits bort.

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 1998-2009, milj. kr

 

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 3,5 miljarder år 2009. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, knappt 1 miljard kr år 2009.

 

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2009, milj. kr

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har under 1990-talet och början av 2000-talet konstant sjunkit. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2009 var 63 200 årsverken. En minskning med ca 39 %. Av det totala antalet årsverken år 2009, var omkring 70 % obetalda.

Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2008 och 2009 visar indikator A en nedgång på 22 %. Indikatorer B samt C visar en nedgång på ungefär 42 % vardera.

Figur E. Indikator A, B och C 1998-2009. (Index 2004-2006=100)

 

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta (producent) priser, är på samma nivå år 2008 och år 2009. Vegetabilieproduktionen ökar med 7 % år 2009 jämfört med år 2008. Animalieproduktionen minskar med 2 %.

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvolym 1998-2009, milj. kr, 2005 års priser