Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1902

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2018 har levererats till Eurostat.

I avsnittet Fakta om statistiken finns definitioner och förklaringar av begrepp som används i texten.

En prognos för 2018 publicerades i JO 45 SM 1803 den 5 december 2018 och preliminära uppgifter publicerades i JO 45 SM 1901 den 1 februari 2019.

Kraftigt försämrat resultat för jordbruket 2018

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår översiktligt av tablå A. En mer detaljerad redovisning av de olika intäkts- och kostnadsposterna återfinns i tabellbilagan. I de följande textavsnitten beskrivs utvecklingen för de olika intäkts- och kostnadsposterna samt resultatmåtten. Fokus läggs på de poster som har störst betydelse för utvecklingen av resultatet mellan de två senaste åren.

Produktionsvärdena redovisas i löpande baspriser. Begreppet baspris innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) ingår i värdet för respektive produkt. Ett exempel på produktrelaterad direktersättning är det nationella stödet för mjölk. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom gårdsstöd, förgröningsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. I figur E redovisas fördelningen mellan produktsubventioner och övriga produktionssubventioner.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2011–2018, miljoner kr

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

Vegetabilieproduktionens värde

23 130

25 794

23 554

25 200

25 958

24 722

27 643

26 462

Animalieproduktionens värde

23 849

23 557

25 378

25 231

24 929

25 430

27 681

27 307

Intäkter från jordbrukstjänster

2 719

2 792

3 056

3 229

3 195

3 624

3 791

3 883

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

3 730

2 923

3 529

2 925

3 388

2 768

3 098

2 772

Totalt produktionsvärde

53 428

55 066

55 517

56 585

57 470

56 544

62 212

60 424

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

38 094

39 453

41 453

41 117

40 180

40 997

43 584

45 914

Förädlingsvärde brutto till baspris

15 334

15 613

14 064

15 468

17 290

15 546

18 629

14 510

- Kapitalförslitning

9 189

9 507

9 575

9 679

9 878

10 131

10 480

11 068

Förädlingsvärde netto till baspris

6 145

6 106

4 489

5 789

7 412

5 415

8 148

3 442

+ Övriga produktionssubventioner

9 351

9 178

9 242

9 223

8 440

8 923

8 910

9 686

Faktorinkomst

15 496

15 284

13 731

15 012

15 852

14 337

17 058

13 128

- Löner och kollektiva avgifter

2 865

2 996

3 102

3 180

3 296

3 374

3 495

3 521

Driftsöverskott netto

12 631

12 288

10 629

11 833

12 557

10 964

13 563

9 606

- Arrende- och hyreskostnader

2 471

2 565

2 667

2 872

2 826

2 898

3 132

3 280

- Nettoräntekostnader

2 695

2 788

2 688

2 205

1 467

1 404

1 416

1 338

Företagsinkomst

7 465

6 935

5 274

6 756

8 264

6 662

9 015

4 988


Anm. Produktionsvärdet redovisas i löpande baspriser

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser minskade med 1,2 miljarder kronor eller 4 % år 2018 jämfört med år 2017. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 26,5 miljarder kronor.

Hösten 2017 var regnig och medförde minskade arealer av högavkastande höstsådda grödor. Den påföljande sommaren 2018, med långvarig värme och torka, påverkade både höstsådda och vårsådda grödor. Följden blev stora skördeminskningar som i viss mån kompenserades med stigande avräkningspriser.

Värdet av spannmålsproduktionen minskade med drygt 1,4 miljarder kronor eller 20 % under skördeåret 2018/2019 jämfört med föregående år. Skörden minskade med 45 %. Samtidigt ökade avräkningspriserna kraftigt men inte tillräckligt för att kompensera för skördeminskningen. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till drygt 5,8 miljarder kronor.

Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs. Värdet av produktionen av raps och rybs minskade med 34 % under skördeåret 2018/2019 jämfört med föregående år. Värdemässigt motsvarar det en minskning med 0,4 miljarder kronor. Totalskörden minskade 2018 med 42 % jämfört med 2017. Samtidigt steg det genomsnittliga priset med 14 % under skördeåret 2018/2019. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 0,8 miljarder kronor 2018.

Värdet av gruppen foderväxter (ensilage, hö, halm och fodermajs) ökade med drygt 0.3 miljarder kronor eller drygt 2 %. Vallskörden minskade med 19 % 2018 jämfört med 2017. Kraftiga prisökningar på grovfoder medförde dock att värdet av fodergrödor trots allt ökade något. Det ska nämnas att i gruppen foderväxter värderas även det egenproducerade fodret. Totalt uppgick värdet av foderväxter till 10,8 miljarder kronor.

För köks-och plantskoleväxter varierade skördeutfallet mellan de olika grödorna 2018. Prisläget var dock gynnsamt och produktionsvärdet ökade med närmare 0,4 miljarder kronor eller 8 %. Det totala produktionsvärdet för köks- och plantskoleväxter uppgick till 5,1 miljarder kronor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser minskade år 2018 med drygt 1 % eller 0,4 miljarder kronor jämfört med år 2017. En stor del av förändringen förklaras av en tillbakagång i produktionsvärdet för mjölk, som minskade med 0.5 miljarder. Den största värdeökningen, om 0,1 miljarder kronor, skedde i produktionen av ägg. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 27,3 miljarder kronor.

Slakten av nötkreatur ökade med 4 % år 2018 jämfört med 2017, men priserna sjönk och totalt minskade produktionsvärdet av nötkreatur med drygt 2 % eller 0,1 miljarder kronor. Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2018 till 6,3 miljarder kronor.

Slakten av grisar ökade med knappt 4 % år 2018. Samtidigt minskade de genomsnittliga priserna med 3 %. Produktionsvärdet ökade med knappt 0,1 miljarder kronor eller drygt 1 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,5 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk minskade med drygt 2 % under 2018 jämfört med 2017. De genomsnittliga priserna föll också tillbaka något, med drygt 2 %, efter att året innan ha ökat med 25 %. Detta efter ett kraftigt prisfall under 2015 och 2016. Totalt minskade värdet av mjölkproduktionen med 4 % jämfört med 2017 och uppgick totalt till 10,5 miljarder kronor 2018, vilket trots minskningen är mer än under åren 2015 och 2016 då avräkningspriserna låg på en betydligt lägre nivå.

Produktionsvärdet av ägg ökade med 6 % under 2018 och uppgick till närmare 2 miljarder kronor. Orsaken till det ökade produktionsvärdet var både en produktionsökning och en prisökning.

Kostnader och resultat

Totalt minskade jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser med knappt 1,8 miljarder kronor eller 3 % år 2018 jämfört med 2017 och uppgick till 60,4 miljarder kronor.

Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2,3 miljarder kronor, eller 5 %, till totalt 45,9 miljarder kronor (tabell 3a och 3b). Den största ökningen skedde till följd av torkan i kostnaderna för djurfoder, de steg med drygt 2 miljarder till 15,2 miljarder kronor. I relativa tal steg dock kostnaderna för elektricitet lika mycket; med 16 %. Kostnaderna för utsäde steg också något kraftigare än under de föregående åren, med drygt 10 % till 3,2 miljarder kronor. De poster som minskade under 2018 var kostnaderna för växtskyddsmedel, veterinärinsatser, underhåll av byggnader samt för andra varor och tjänster.

Under 2018 ökade värdet av övriga produktionssubventioner med 0,8 miljarder kronor. Ökningen kan hänföras till dels det utbetalade krisstödet för torkan på 0,4 miljarder kronor, dels den svenska kronans försvagning som lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, minskade med 23 % eller 3,9 miljarder kronor till totalt 13,1 miljarder kronor.

Räntekostnaderna minskade något under 2018 men samtidigt ökade kostnaderna för löner, arrende och hyror. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 4 miljarder kronor eller 45 % jämfört med 2017. Företagsinkomsten uppgick till 5 miljarder kronor vilket är det lägsta resultatet sedan 2004 mätt i löpande priser. Med hänsyn tagen till inflationen är resultatet det lägsta sedan 1993. 

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2017 och 2018 visar indikator A en nedgång på 23 %. Indikator B och C visar nedgångar på 44 % respektive 46 %.

Figur A. Indikator A, B och C 2007–2018 (Index 2014–2016=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken. 2007 uppgick antalet årsverken till 68 500 och för år 2018 uppskattas antalet årsverken till 56 000. Av det totala antalet årsverken år 2018 uppskattas 60 % vara oavlönade.

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Mellan åren 2009 och 2015 ökade produktionsvärdet och det var vegetabilieproduktionen som stod för den största ökningen. 2016 minskade det totala produktionsvärdet för första gången sedan 2009 vilket bland annat berodde på mindre skördar av vall och spannmål samt ett lågt avräkningspris på mjölk.

2017 ökade produktionsvärdet för både vegetabilier och animalier. För vegetabilier förklaras ökningen främst av ökade skördar för spannmål samt stigande priser på foderväxter (ensilage, hö och halm). Ökningen för animalier förklaras till stor del av ett ökat avräkningspris på mjölk. 2018 sjönk produktionsvärdet tillbaka igen, främst som en följd av de kraftigt minskade skördarna.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2007–2018, miljoner kr

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i produktionsvolymerna. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, ökade med 9 % mellan 2007 och 2017. Ökningen kan helt hänföras till vegetabilieproduktionen medan animalieproduktionen var i stort sett oförändrad.

Effekterna av den varma och torra sommaren 2018 blir tydliga i figur C. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, föll med närmare 14 % mellan 2017 och 2018. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med 28 % år 2018, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser sjönk med knappt 1 %.

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2007–2018, miljoner kr, 2015 års priser

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2018 värdemässigt dominerades av spannmål, foderväxter (främst ensilage, hö och halm) samt köks- och plantskoleväxter som tillsammans svarade för 82 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 38 % av produktionsvärdet och nötkött för 23 %.

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2018,
miljoner kr

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket uppgick till 11 miljarder kronor år 2018. Direktersättningarna utgjorde därmed 16 % av jordbrukssektorns produktionsvärde. Jämfört med 2017 har direktersättningarna ökat med 0,8 miljarder kronor. Ökningen kan hänföras till dels det utbetalade krisstödet för torkan på 0,4 miljarder kronor, dels den svenska kronans försvagning som lett till att stöd och ersättningar som sätts i Euro ökat i kronor räknat.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2007–2018, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor.

Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet, vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis.

År 2015 skedde återigen förändringar i jordbrukarstöden. Bland annat minskade gårdsstödet medan förgröningsstödet, nötkreatursstödet och mjölkbidraget tillkom. Införandet av nötkreatursstödet och mjölkbidraget innebar att de produktrelaterade stöden ökade.

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder är den största posten av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2018 stod djurfoder för närmare 33 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, drygt 7 miljarder kronor år 2018. Posten andra varor och tjänster innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning. Här ingår även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, motsvararande 0,9 miljarder kronor år 2018.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2018, miljoner kr

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.