Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

JO 44 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Totalkonsumtionen av livsmedel
Direktkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
 

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet till och med år 2018. Redovisade uppgifter för år 2018 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

·         Direktkonsumtion av livsmedel[2]

·         Totalkonsumtion av livsmedel[3]

·         Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av vissa livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b samt i vissa av diagrammen 1–18.

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2018. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

 

Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2018, kg/liter per person och år

Under perioden 1980–2018 har totalkonsumtionen av kött ökat med 31 % till 84 kg per person och år, de senaste åren har emellertid en minskning skett. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, drygt en femdubbling har skett sedan år 1980. Totalkonsumtionen av köksväxter har ökat med 88 % till 77 kg och frukt har ökat med 19 % till 99 kg per person och år. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från 185 till 101 liter per person, en minskning med 45 %. Även matfett har minskat under samma period, från 25 till 16 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 35 %. Mjöl och gryn var som högst i början av 2000–talet, för att sedan minska och 2018 uppgå till 62 kg per person och år vilket är i nivå med 1980.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 38–49 kg per person under perioden 1980–2018. År 2018 var den 40 kg per person. 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år. Se även avsnittet ”Socker” under Fakta om statistiken på sidan 55.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b–8b. Nedan i resten av avsnittet kommenteras utvecklingen per person och år, främst för perioden 1980–2018. Utvecklingen presenteras även i avsnittet ”Diagram” med början på sidan 44.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2018 ökat med 47 % till 74 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 25 % till 16 kg. Övriga mjölprodukter, där bl.a. pasta ingår, har mer än fördubblats till 13 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 87 % till 51 kg per person och år. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2018. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest, från 4 till 21 kg per person och år. Nötkött har fördubblats från drygt 6 till 12 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött[4] har minskat från omkring 5 till 2 kg per person och år.

Konsumtionen av charkuterivaror och konserver[5] har åren 1980–2018 varierat mellan 19–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskning.

Figur B. Direktkonsumtion av kött, kg per person och år

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden 1980–2018 varierat mellan 2 och 4 kg per person och år, medan beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 22 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Konsumtionen av mjölk toppade runt 1980 med omkring 180 liter per person och år, varefter den minskat med 46 % till 98 liter år 2018. Däremot har grädde ökat, totalt sett med 27 % till 9 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden  2000–2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har ost ökat med 32 % till 19 kg medan smör och margarin minskat med 38 % till 13 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett legat relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat stadigt. Sedan år 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 45 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har också ökat under tid och låg år 2018 på 10 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 26 kg per person. Konsumtionen av äpplen och päron har emellertid minskat från 22 till 12 kg per person från 1980 till 2018 vilket är en minskning med 46 %.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 74 % och var 5 kg per person år 2018. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2018 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 52 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period mer än tredubblats till 99 liter år 2018. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har i viss mån bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23.

Det ska påpekas att näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och står inte för vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2018 från 12 000 (2 900 kcal) till 12 600 kJ (3 000 kcal) per person och dag. En översyn av beräkningarna har emellertid gjorts förra året så uppgifterna från och med 2017 är inte helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 2018 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 21 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 17 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till mitten av 2000‑talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2018 från 87 till 103 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2018 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 30 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980–2018 ökat från 126 och 131 g per person och dag. Av fettillförseln kom 12 % från bröd och spannmålsprodukter, 19 % från kött och köttvaror, 21 % från matfett och 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2018 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 345 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 23 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 24 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 1980 och 2018, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2018 svarade denna grupp för 96 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2018. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2018 svarade för 63 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade båda för 10 % vardera av kalciumtillförseln.

 



[1] Fram till och med redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Från och med redovisningsår 2000 redovisas endast beräkningar av konsumerade kvantiteter.

[2] Redovisning av konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat.

[3] Förbrukning av råvaror för humankonsumtion.

[4] Får-, ren- och viltkött samt hemslakt (kalv, gris och får).

[5] Inklusive innanmat