![]() |
![]() | |
Arrendepriser på jordbruksmark 2010 | JO 39 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken I samband med EU-medlemskapet önskade EU:s statistikkontor
Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på
jordbruksmark. Sådan statistik togs tidigare inte regelbundet fram av Sverige.
Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika
medlemsländerna. Denna statistik faller inte under någon EU-reglering.
Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området ”Agricultural land
prices and rents” enligt informella överenskommelser. Detta omfattar statistiken
Rampopulationen för arrendeprisundersökningen omfattar 28
874 jordbruksföretag som fanns i lantbruksregistret 2009 för år 2009 och som
arrenderade åkermark eller betesmark enligt strukturundersökningen 2007. Av
dessa företag är det ca 220 företag som arrenderar mer än 50 ha jordbruksmark
men där vi endast har uppgifter längre bak i tiden än 2007. Detta för att inte
missa några stora arrendatorer. För år 2010 ingick de jordbruksföretag som
arrenderade åker- eller betesmark, och som ingick i det preliminära
lantbruksregister 2010 som var framtaget när utskicket för denna undersökning
skedde. De var då 26 731 st. Definitioner och förklaringar
För uppskattning av arrendepriser 2007 och 2008 har
Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar
åker- eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange
antal arrenden samt arrendepris för sina åtta största arrenden. Även vissa
andra frågeställningar om olika förhållanden i arrendet har ingått. Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från
tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har
ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen
stratifierats efter storlek på företagens arrenderade åkerareal samt efter en
regional indelning. Fyra storleksklasser och sex regioner har använts. Totalt
har alltså 24 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum
har bestämts med s.k. optimal allokering med avseende på arrenderad åkerareal. Till följd av en metodändring beräknas numera medelfel på en
del av arrendepriserna i denna undersökning. Medelfel är ett mått på hur stor
osäkerhet vi kan lägga till siffran som presenteras. Lägger vi till eller drar
ifrån två gånger medelfelet från skattningen så säger det att vi med 95 %
säkerhet har det rätta medelvärdet inom intervallet. T.ex. ett arrendepris på
1000 kr/ha med ett medelfel på 5 % ger oss intervallet 900–1 100 kr (1 000 ±
2*0,05*1 000). Så med 95 % säkerhet kan vi säga att det faktiska arrendepriset
ligger mellan 900-1 100 kr/ha. Medelfelet är bara beräknat på arrendepriset för
jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt priset på åkermark inklusive gratisarrenden. I tabell 8 redovisar vi arealer och antal företag enligt
lantbruksregistret 2010. Från och med år 2010 har vi nya definitoner för
huruvida man ingår i lantbruksregistret eller ej. Innan år 2010 ingick företag
som brukade mer än 2 ha åkermark eller hade stora djurbesättningar. Från och
med 2010 ingår även de företag som brukar 5 ha jordbruksmark, d.v.s. åkermark
plus betesmark eller har stora djurbesättningar. Statistikens tillförlitlighet
Osäkerheten i arrendeprisundersökningen består i både
slumpmässig osäkerhet och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga
osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga
felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark
inklusive gratisarrenden. Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det
finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar åkermark då
uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden. Undersökningens svarsfrekvens var 68 %. Bra att veta
Arrendeprisundersökningen har på senare år genomförts
vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två
senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i nivå
på priserna kan uppkomma vartannat år. Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i
olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna
mellan dessa publicerade uppgifter inte alltid helt jämförbara. Framför allt
har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke
marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga
arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i detta
Statistiska meddelande avser marknadsmässiga arrenden. Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att
beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena
man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna.
Därav är två s.k. NUTSII-områden ihopslagna med varsitt annat NUTSII-område.
Det gäller Stockholm som är ihopslaget med Östra Mellansverige och Övre
Norrland och Mellersta Norrland är ihopslaget och heter här Norra Sverige. De
uppskattade arrendepriserna redovisas därav i sex olika regioner i landet vilka
definieras på följande sätt:
Annan statistik
Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex
inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på
Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se
under Statistik. Årligen publicerar Jordbruksverket uppskattningar över
priser på jordbruksmark i ett eget SM. Elektronisk publicering
Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt
på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en
särskild Beskrivning av statistiken. |