Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

I samband med EU-medlemskapet önskade EU:s statistikkontor Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på jordbruksmark. Sådan statistik togs tidigare inte regelbundet fram av Sverige. Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika medlemsländerna.

Denna statistik faller inte under någon EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området ”Agricultural land prices and rents” enligt informella överenskommelser.

Detta omfattar statistiken

Rampopulationen för arrendeprisundersökningen omfattar 28 874 jordbruksföretag som fanns i lantbruksregistret 2009 för år 2009 och som arrenderade åkermark eller betesmark enligt strukturundersökningen 2007. Av dessa företag är det ca 220 företag som arrenderar mer än 50 ha jordbruksmark men där vi endast har uppgifter längre bak i tiden än 2007. Detta för att inte missa några stora arrendatorer. För år 2010 ingick de jordbruksföretag som arrenderade åker- eller betesmark, och som ingick i det preliminära lantbruksregister 2010 som var framtaget när utskicket för denna undersökning skedde. De var då 26 731 st.

Definitioner och förklaringar

För uppskattning av arrendepriser 2007 och 2008 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden samt arrendepris för sina åtta största arrenden. Även vissa andra frågeställningar om olika förhållanden i arrendet har ingått.

Till grund för val av urvalsmetod ligger erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens arrenderade åkerareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och sex regioner har använts. Totalt har alltså 24 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa stratum har bestämts med s.k. optimal allokering med avseende på arrenderad åkerareal.

Till följd av en metodändring beräknas numera medelfel på en del av arrendepriserna i denna undersökning. Medelfel är ett mått på hur stor osäkerhet vi kan lägga till siffran som presenteras. Lägger vi till eller drar ifrån två gånger medelfelet från skattningen så säger det att vi med 95 % säkerhet har det rätta medelvärdet inom intervallet. T.ex. ett arrendepris på 1000 kr/ha med ett medelfel på 5 % ger oss intervallet 900–1 100 kr (1 000 ± 2*0,05*1 000). Så med 95 % säkerhet kan vi säga att det faktiska arrendepriset ligger mellan 900-1 100 kr/ha. Medelfelet är bara beräknat på arrendepriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt priset på åkermark inklusive gratisarrenden.

I tabell 8 redovisar vi arealer och antal företag enligt lantbruksregistret 2010. Från och med år 2010 har vi nya definitoner för huruvida man ingår i lantbruksregistret eller ej. Innan år 2010 ingick företag som brukade mer än 2 ha åkermark eller hade stora djurbesättningar. Från och med 2010 ingår även de företag som brukar 5 ha jordbruksmark, d.v.s. åkermark plus betesmark eller har stora djurbesättningar.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerheten i arrendeprisundersökningen består i både slumpmässig osäkerhet och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden.

Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar åkermark då uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden.

Undersökningens svarsfrekvens var 68 %.

Bra att veta

Arrendeprisundersökningen har på senare år genomförts vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i nivå på priserna kan uppkomma vartannat år.

Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna mellan dessa publicerade uppgifter inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i detta Statistiska meddelande avser marknadsmässiga arrenden.

Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därav är två s.k. NUTSII-områden ihopslagna med varsitt annat NUTSII-område. Det gäller Stockholm som är ihopslaget med Östra Mellansverige och Övre Norrland och Mellersta Norrland är ihopslaget och heter här Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därav i sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:

Område	Län
Sydsverige	K, (L), M
Västsverige	N, O, (P), (R)
Småland med öarna	F, G, H, I
Östra Mellansverige	AB, C, D, E, T, U
Norra Mellansverige	S, W, X
Norra Sverige	Y, Z, AC, BD

Annan statistik

Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik.

Årligen publicerar Jordbruksverket uppskattningar över priser på jordbruksmark i ett eget SM.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.