STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2014:01

 

Utländsk bakgrund inom jordbruket

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
 

Så görs statistiken

Statistiken har tagits fram genom att statistik om företagare och sysselsatta inom jordbruket hos SCB och Jordbruksverket har matchats mot statistik om individernas bakgrund. För samtliga sysselsatta och företagare inom jordbrukssektorn där personnummer finns tillgängligt, antingen för den enskilda företagaren eller för företagsledaren i bolagiserade jordbruksföretag, så har personnumret matchats mot SCB:s register över totalbefolkningen. Detta har gett beskrivningar av i vilken utsträckning företagare och sysselsatta i jordbrukssektorn har utländsk bakgrund.

Det finns två ofta använda definitioner av jordbruksföretag och sysselsatta i jordbruksföretag. Eftersom de två definitionerna ger ganska stora skillnader i både antal företag och antal sysselsatta inom jordbruket så är det viktigt att hålla isär definitionerna.

Företagare och sysselsatta enligt Lantbruksregistret

Den ena är den definition som Jordbruksverket använder och som Lantbruksregistret (LBR) bygger på. 2011 fanns det nästan 69 500 jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Inom jordbruksstatistiken som sammanfattas i Lantbruksregistret finns alla jordbruksföretag som uppfyller ett visst antal kriterier inom jordbruksområdet. För att komma med i lantbruksregistret 2011 skulle jordbruksföretaget i juni 2011 uppfylla något av följande kriterier:

-          bruka mer än 2,0 ha åkermark

-          bruka sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

-          bedriva trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal

-          bedriva trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-          innehade djurbesättning som någon gång från och med den 1 januari 2011 till och med den 10 juni 2011 omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får, eller 1 000 fjäderfä.

Sysselsatta i lantbruksregistret är de personer som är med och arbetar i företaget. Detta oavsett hur mycket de arbetar, om de arbetar tillfälligt eller stadigvarande samt om de är familjemedlemmar eller inte. Svaren baseras på uppgifter i undersökningen om jordbrukets struktur som genomförs av Jordbruksverket vart tredje år och som är grunden för lantbruksregistret. Där lämnar företagaren uppgifter om de sysselsatta i företaget. Födelseår, kön, hur många timmar de arbetar samt om de är familjemedlemmar. Men det görs ingen kontroll av anställningsform och i lantbruksregistret finns inga personuppgifter på de sysselsatta vilket gör att deras bakgrund inte kan undersökas. För samtliga företagare finns däremot personnummer och företagarna bakgrund undersöks i rapporten.

Företagare och sysselsatta enligt RAMS

Den andra definitionen bygger på branschindelningen SNI (Svensk Näringsgrensindelning) där alla företag i Sverige får en näringsgrenskod baserat på vilken verksamhet företagen bedriver. Alla företag klassificeras av skatteverket med en SNI-kod. SCB har detaljerad dokumentation om vilken verksamhet som ingår i respektive näringsgrenskod.  

I rapporten har företag inom ett intervall av branschkoder som innehåller jordbruksbranscher använts, från 1110–1640. Företag som arbetar med jakt, skog eller fiske ingår inte i dessa branschkoder. Samtliga SNI-koder i detta intervall har använts både för att få fram företagarna och de anställda. De använda näringsgrenskoderna redovisas i tabellen nedan.

 

Tablå C Näringsgrenskoder för de jordbruksrelaterade branscherna

Odling av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter

1110

Odling av ris

1120

Potatisodling

1131

Sockerbetsodling

1132

Odling av grönsaker (köksväxter) på friland

1133

Odling av grönsaker (köksväxter) i växthus

1134

Svampodling m.m.

1135

Odling av sockerrör

1140

Odling av tobak

1150

Odling av fiberväxter

1160

Odling av prydnadsväxter i växthus

1191

Odling av övriga ett- och tvååriga växter

1199

Odling av druvor

1210

Odling av tropiska och subtropiska frukter

1220

Odling av citrusfrukter

1230

Odling av kärnfrukter och stenfrukter

1240

Odling av andra frukter och bär samt nötter

1250

Odling av oljehaltiga frukter

1260

Odling av växter för dryckesframställning

1270

Odling av kryddväxter, drog- och medicinalväxter

1280

Odling av andra fleråriga växter

1290

Odling av plantskoleväxter i växthus

1301

Odling av plantskoleväxter m.m. på friland

1302

Mjölkproduktion och uppfödning av nötkreatur av mjölkras

1410

Uppfödning av andra nötkreatur och bufflar

1420

Uppfödning av hästar och andra hästdjur

1430

Uppfödning av kameler och kameldjur

1440

Uppfödning av får och getter

1450

Uppfödning av smågrisar

1461

Uppfödning av slaktsvin

1462

Äggproduktion (för försäljning)

1471

Uppfödning av fjäderfä, ej äggproduktion

1472

Renskötsel

1491

Uppfödning av sällskapsdjur

1492

Övrig uppfödning av andra djur

1499

Blandat jordbruk

1500

Service till växtodling

1610

Service till husdjursskötsel

1620

Bearbetning av skördade växter

1630

Bearbetning av utsäde

1640

 

Källa till denna statistiken är den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken RAMS (SCB) som är ett register som baseras bland annat på företagsdatabasen, kontrolluppgiftsregistret, inkomst och taxeringsregistret mm och innehåller statistik om sysselsatta och företagare i Sverige. I RAMS finns de företagare som bedriver aktiv näringsverksamhet och har det som sin huvudsysselsättning. De sysselsatta i registret är de som enligt kontrolluppgift är anställda i företagen i november månad. Det betyder till exempel att tillfälligt anställda under sommarhalvåret inte finns med. 2011 fanns det ca 39 000 jordbruksföretag i RAMS och nästan 58 000 sysselsatta. En annan siffra på antal jordbruksföretag som är vanligt förekommande är det totala antalet jordbruksföretag oavsett om verksamheten bedrivs aktivt eller passivt. 2011 fanns det ca 110 000 företag inom de branscher som undersöks i rapporten (enligt SCB:s företagsdatabas).

Det är endast personer som är folkbokförda i Sverige som finns med i RAMS och LBR. Utländska medborgare som inte är folkbokförda i Sverige men arbetar här tillfälligt kommer inte med i matchningen. 2011 fanns det 8 380 personer som arbetat i jordbruket men inte var folkbokförda i Sverige. Av dessa omfattades 6 288 av reglerna om Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) vilket kan användas av utländska medborgare som arbetar i Sverige i upp till 6 månader. 2 092 utländska medborgare med utländsk folkbokföring arbetade inom jordbruket 2011 utan att betala skatt enligt SINK-reglerna.

 

Utländsk bakgrund i jordbruksbranschen

För företagarna i LBR och företagarna och de sysselsatta i RAMS finns personuppgifter och dessa har matchats mot SCB:s register över totalbefolkningen där personernas bakgrund har kunnat undersökas. Det finns ett visst bortfall av observationer vid matchningen mellan LBR och registret över totalbefolkningen vilket innebär att antalet företag i matchningen är något lägre än det totala antalet företag i LBR 2011.

Diagram 1 – beskrivning av statistikens framtagning

*=I företagare ingår både enskilda företagare och operativa företagsledare/driftsledare i de bolagiserade jordbruksföretagen. **=Det finns ett bortfall i matchningen mellan lantbruksregistret och registret över totalbefolkningen vilket gör att något färre företag från LBR undersöks än vad som totalt fanns i LBR 2011.

 

I rapporten redovisas antalet jordbruksföretagare med utländsk bakgrund enligt båda definitionerna (RAMS och LBR) och sedan redovisas antalet sysselsatta baserat på statistiken från RAMS. Detta ger två kompletterande bilder av antalet och andelen personer med utländsk bakgrund i jordbruket. Företagen i lantbruksregistret (LBR) redovisas först och sedan redovisas statistiken från RAMS. 

Denna statistikrapport redovisar tre olika perspektiv på utländsk bakgrund.

·         Utrikes födda

·         Utländskt medborgarskap

·         Utländsk bakgrund. Detta definieras av SCB som personer som antingen är utrikes födda eller som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Är personen född i Sverige och har minst en inrikes född förälder har personen svensk bakgrund.

Det är viktigt att komma ihåg att grupperna inte är ömsesidigt uteslutande, en person kan till exempel både vara utrikes född och ha utländsk bakgrund. Personer med svensk bakgrund är både svenska medborgare och födda i Sverige. Personer med utländsk bakgrund kan vara utländska medborgare som är utrikes födda. Men det räcker att de är utrikes födda eller att deras båda föräldrar är utrikes födda för att de ska sorteras in i gruppen utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund inkluderar automatiskt personer som är utrikes födda eller utländska medborgare. Utländsk bakgrund blir ett sammanfattande begrepp för personer som har minst någon utländsk anknytning.

 

De ursprungsregioner som redovisas är Norden (utom Sverige), EU25 (utom Danmark, Finland och Sverige), Europa (utom EU25 och Norden), Afrika, Nordamerika och Sydamerika, Asien, Oceanien och Sovjetunionen. EU25 innehåller samtliga EU-medlemmar med undantag för Rumänien, Bulgarien och Kroatien. Även om ett land upphör att existera så finns det kvar som födelseland i statistiken. Detta gör att Sovjetunionen finns med i statistiken som födelseland.

För jordbruksföretagen så innehåller alla redovisade siffror både de som driver företag som enskild firma och de som är företagsledare eller driftsledare i bolagiserade jordbruksföretag. Andelen av företagen som drivs i bolagsform är 5 % baserat på lantbruksregistret och 12 % baserat på RAMS.  

På grund av att det ibland är få personer i vissa grupper så kan inte alla siffror redovisas. Är antalet under 5 så redovisas inte siffran.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik kan täckningsfel förekomma. Täckningsfel förekommer i den utsträckning lantbruksregistret respektive de aktuella branschkoderna i RAMS inte förmått att fånga upp de företag som är jordbruksföretag eller fått med företag som inte alls borde definieras som jordbruksföretag. Bearbetning av statistiken har skett hos SCB och risken för bearbetningsfel kan antas vara liten. Urvalsfel förekommer inte eftersom det är en totalundersökning. Eftersom det är bearbetning av register är det inte heller aktuellt att tala om mätfel. Det kan naturligtvis förekomma mätfel som gjorts när registren upprättats vilket påverkar tillförlitligheten.