![]() |
![]() | |
Vattenbruk 2012 | JO 60 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Antal odlingar Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga
odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor
m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i
uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och
försäljningsvärde. Antal odlingar
Tablå 1.
Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2012
![]() Figur B.
Antal odlingar efter produktionsinriktning 2008–2012 Antal
odlingar Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Antalet odlingar efter odlad
art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan.
Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna. Tablå 2.
Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2003–2012
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Tablå 3.
Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2003–2012
![]() *) Kräftodlingar publicerades ej år 2008. Av de inkomna enkätsvaren härrör 436 från odlingar som under
2012 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära
framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående
verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling,
överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2013. Sådana
odlingar ingår inte i någon av tablåerna. Produktion Genom enkäten insamlades
uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs.
slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om
produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet. Tablå 4. Produktion
efter inriktning per län 2012, hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte alla uppgifter redovisas. Figur C. Produktion
efter inriktning 2008–2012, hel färskvikt, ton Hel
färskvikt, ton Produktion för konsumtion
Den totala produktionen av matfisk
uppgick år 2012 till 10 550 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 12 447
ton i beräknad hel färskvikt. Det är 4 % mer än 2011 års matfiskproduktion. Den vanligaste arten för odling till
konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 84 % regnbåge,
eller 8 897 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 10 499
ton. Detta är något mindre än det föregående årets regnbågsproduktion. Rödingproduktionen 2012 uppgick
till 1 567 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 849 ton i hel färskvikt.
Det är hela 64 % mer än 2011 års uppgifter. Produktionen av musslor kan
variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp.
Musselproduktionen 2012 uppgick till 1 308 ton jämfört med 1 470 ton
år 2011. Produktionen av ål för konsumtion
skattas år 2012 till 93 ton.
Tablå 5. Produktion
av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad
art 1983–2012, hel färskvikt, ton
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Total matfiskproduktion av
regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens
storlek. Tablå 6.
Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2012, hel färskvikt, ton
![]() 1) För att inte röja
uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län. Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek.
Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen minskat från 10 186 till 9
726 mellan år 2011 och 2012. I gruppen 50,0–99,9 ton skattas produktionen till
349 ton jämfört med 100 ton året innan. De mindre odlingsgrupperna har
redovisat ungefär samma produktionsvolymer de senaste två åren. Tablå 7.
Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2012, hel
färskvikt, ton
![]() Produktion
inom havsbruket
I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött
vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2012 från
kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet
vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8
och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10
redovisas matfiskproduktionen i sött vatten. Tablå 8. Produktion
i havsbruk 2003–2012, hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte
röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas. Tablå 9.
Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2012, hel färskvikt, ton
![]() Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Produktion
i sötvatten
71 % av regnbågsproduktionen år
2012 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från
sådana odlingar. Tablå 10. Produktion
i sötvatten 2003–2012, hel färskvikt, ton
![]() Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare
kan inte alla uppgifter redovisas. Produktion
för utsättning
Den totala produktionen av
sättfisk år 2012 uppgick till 1 046 ton vilket är något mindre än år 2011.
Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts
över till produktionsåret 2013, ingår ej. Den vanligaste arten för odling
till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2012 avsåg till 63 % regnbåge,
eller 657 ton. Öring är den näst vanligaste
sättfisken med 246 ton eller 24 % av sättfiskproduktionen år 2011. I gruppen ”Övriga” ingår bl.a.
harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen
redovisas sammanslaget. Tablå 11.
Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton
![]() *) Kräftproduktion publicerades ej år 2008. Försäljningsvärden
För båda verksamhetsinriktningarna
(produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades
försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av
många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat
beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats
med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av
faktiskt redovisade uppgifter. Försäljning för konsumtion
Det
framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2012 till 340
miljoner kronor, dvs. en ökning med 12 miljoner kronor eller 4 % jämfört med
saluvärdet för år 2011. Med 246 miljoner kronor svarar regnbåge för 72 % av försäljningsvärdet
vid matfiskproduktion. Tablå 12. Matfisk-,
matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande
priser
![]() *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens
saluvärde 2003–2012, löpande priser Miljoner kronor Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan
inte alla uppgifter redovisas. Försäljning för utsättning
Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen
uppgick 2012 till 83 miljoner kronor, en ökning med 6 miljoner jämfört med år
2011. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs.
förts över till produktionsåret 2013, ingår ej. Tablå 13.
Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor
löpande priser
![]() *) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008. Figur E.
Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande
priser Miljoner kronor Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008. Odlingsanläggningar
Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är
s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både
i insjöar och i kustvatten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar
är cirka 1 330 m3. Andra anläggningsformer
som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i
bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. nedsänkt odling. I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive
musselproducenternas odlingsanläggningar för åren 2003 till 2012. Tablå 15
visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade
mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på
odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter
om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har
riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I
tablå 16 visas utnyttjade odlingsband och vattenarealer inom
musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som
producerar kräftor för konsumtion. Tablå 14.
Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk
![]() Tablå 15.
Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk
![]() Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för
musselodlingar
![]() Tablå 17.
Dammar för odling av matkräftor
![]() *) Uppgifter redovisas ej år 2008. Sysselsättning
Tablå 18.
Sysselsättning inom vattenbruket 2012
![]() Den totala arbetsinsatsen
inom vattenbruket år 2012 beräknas till 420 000 timmar (247 000
timmar för konsumtions- och 173 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar
kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För
odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden
använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med
hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej
redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen
(antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts. Utsättning av lax- och havsöringsungar
Genom tillmötesgående från Havs-
och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) redovisas här uppgifter om
utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana
utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av
naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna.
Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har
sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna
över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och
havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar
redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från
och med 1991 redovisas faktiskt antal. Figur F.
Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2012 Tusental |