Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2012

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholm	3	1	1	-	-	-
Uppsala	1	1	1	1	-	-
Södermanland	-	1	-	-	-	-
Östergötland	2	3	4	1	-	-
Jönköping	4	2	1	1	-	-
Kronoberg	1	4	-	1	-	-
Kalmar	5	1	5	-	-	-
Gotland	-	-	2	1	-	-
Blekinge	2	3	2	-	-	-
Skåne	5	2	5	1	-	-
Halland	2	2	1	-	-	-
Västra Götaland	7	4	-	1	13	1
Värmland	3	3	2	-	-	-
Örebro	1	5	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	4	4	-	-	-	-
Gävleborg	5	7	-	-	-	-
Västernorrland	4	2	-	-	-	-
Jämtland	12	4	1	-	-	-
Västerbotten	6	3	-	-	-	-
Norrbotten	8	9	1	-	-	-
Hela riket	75	61	26	7	13	1

 

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2008–2012

Antal odlingar

Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2003–2012

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	110	103	85	83	76	73	77	80	70	68
Lax	-	-	-	-	-	1	-	-	-	-
Ål	3	2	3	3	2	2	1	1	1	1
Röding	15	15	14	11	14	17	14	15	12	10
Öring	5	6	5	6	7	7	4	3	3	3
Musslor	15	17	17	16	14	17	17	12	14	13
Kräftor	110	105	93	70	50	*)	40	30	25	26
Ostron	-	1	-	1	-	1	1	-	1	1

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2003–2012

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	63	67	63	55	56	60	52	55	55	52
Lax	8	10	11	9	6	8	5	8	6	5
Ål	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Röding	25	22	25	24	23	23	20	20	23	20
Öring	52	50	49	47	44	48	45	47	45	38
Kräftor	13	9	8	10	8	*)	9	8	8	6
Övriga	17	17	13	12	13	13	9	13	12	10

 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 436 från odlingar som under 2012 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2013. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2012, hel färskvikt, ton

 

Län	Matfisk	Sättfisk	Mat-	Sätt-	Musslor	Ostron
			kräftor	kräftor
Stockholm	60	..	..	-	-	-
Uppsala	..	..	..	..	-	-
Södermanland	..	..	-	-	-	-
Östergötland	..	16	..	..	-	-
Jönköping	15	..	..	..	-	-
Kronoberg	..	57	..	-	-	-
Kalmar	10	..	..	..	-	-
Gotland	-	-	..	..	-	-
Blekinge	..	19	..	-	-	-
Skåne	104	..	..	-	-	-
Halland	..	..	..	-	-	-
Västra Götaland	1 120	119	-	..	1 308	..
Värmland	1 569	97	..	-	-	-
Örebro	..	185	-	-	-	-
Västmanland	-	-	-	-	-	-
Dalarna	333	91	-	-	-	-
Gävleborg	20	119	-	-	-	-
Västernorrland	2 655	..	-	-	-	-
Jämtland	3 014	47	-	-	-	-
Västerbotten	3 171	14	-	-	-	-
Norrbotten	180	82	..	-	-	-
Hela riket	12 447	1 046	2	1	1 308	..

 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2008–2012, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2012 till 10 550 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 12 447 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 4 % mer än 2011 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 84 % regnbåge, eller 8 897 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 10 499 ton. Detta är något mindre än det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2012 uppgick till 1 567 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 849 ton i hel färskvikt. Det är hela 64 % mer än 2011 års uppgifter.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2012 uppgick till 1 308 ton jämfört med 1 470 ton år 2011.

Produktionen av ål för konsumtion skattas år 2012 till 93 ton.

 

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2012, hel färskvikt, ton

År	Regnbåge	Lax,	Ål	Röding	Summa	Musslor	Kräftor
		öring			matfisk
1983	1 567	28	2	1	1 598	1 498	0
1984	1 849	60	12	1	1 925	1 278	0
1985	2 532	81	41	5	2 665	415	0
1986	3 785	162	51	22	4 028	325	1
1987	4 388	224	90	27	4 743	2 556	1
1988	6 783	363	203	77	7 456	858	3
1989	6 634	771	166	98	7 693	241	4
1990	7 100	606	157	90	7 975	1 163	8
1991	5 834	273	141	85	6 352	1 643	8
1992	5 124	390	171	73	5 782	1 353	8
1993	4 865	8	169	114	5 179	737	11
1994	5 029	12	160	105	5 327	2 095	10
1995	5 772	25	139	85	6 040	1 521	12
1996	5 778	13	161	100	6 075	1 821	10
1997	4 875	3	189	183	5 276	1 425	8
1998	4 457	4	204	347	5 040	455	9
1999	4 458	12	222	386	5 109	954	9
2000	4 452	9	273	395	5 171	443	7
2001	5 255	18	200	786	6 286	1 444	6
2002	4 183	6	167	608	4 987	1 382	6
2003	4 886	1	170	324	5 404	1 742	7
2004	4 851	1	158	328	5 338	1 435	6
2005	4 968	1	222	439	5 630	1 069	6
2006	6 116	3	191	444	6 754	1 791	5
2007	4 366	4	175	374	4 919	1 168	3
2008	5 789	23	172	692	6 676	1 911	*)
2009	6 413	..	..	..	7 225	2 125	2
2010	7 859	..	..	1 307	9 260	1 382	1
2011	10 745	7	90	1 128	11 970	1 470	1
2012	10 499	6	93	1 849	12 447	1 308	2

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2012, hel färskvikt, ton

Län	Antal		Produktion,
	odlingar		ton
Stockholm	3		60
Jönköping	4		15
Kalmar	5		10
Västra Götaland	7		1 114
Värmland	3		1 569
Dalarna	4		333
Gävleborg	5		20
Västernorrland	4		2 655
Jämtland	11		2 493
Västerbotten	4		1 843
Norrbotten	8		180
Övriga län ¹	..		207
Uppsala	1		..
Södermanland	-		-
Östergötland	1		..
Kronoberg	1		..
Gotland	-		-
Blekinge	2		..
Skåne	2		..
Halland	2		..
Örebro	1		..
Västmanland	-		-
Hela riket	68		10 499

 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen minskat från 10 186 till 9 726 mellan år 2011 och 2012. I gruppen 50,0­–99,9 ton skattas produktionen till 349 ton jämfört med 100 ton året innan. De mindre odlingsgrupperna har redovisat ungefär samma produktionsvolymer de senaste två åren.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2012, hel färskvikt, ton

Odlingens	Antal		Produktion, ton
storlek	odlingar		hel färskvikt
100,0 ton och däröver	12		9 726
50,0–99,9 ton	4		349
10,0–49,9 ton	12		349
0,5–9,9 ton	26		73
under 0,5 ton	14		2
Summa	68		10 499

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2012 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2003–2012, hel färskvikt, ton

 

Art	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	1 252	1 553	1 725	1 769	1 739	1 981	2 431	2 283	3 255	3 051
Röding	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Lax, öring	-	-	-	-	-	-	..	..	7	6
Musslor	1 742	1 435	1 069	1 791	1 168	1 911	2 125	1 382	1 470	1 308
Ostron	-	..	-	..	-	..	..	-	..	..

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2012, hel färskvikt, ton

Kuststräcka	Antal		Produktion, ton
	odlingar		hel färskvikt
Norra ostkusten	9		2 838
(län 21–25)
Södra ostkusten	8		86
(län 01–09)
Syd- och västkusten	3		127
(län 10–14)
Summa	20		3 051

 

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion i sötvatten

71 % av regnbågsproduktionen år 2012 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från sådana odlingar.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2003–2012, hel färskvikt, ton

Art	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	3 634	3 298	3 243	4 347	2 627	3 808	3 982	5 576	7 490	7 448
Röding	324	328	439	444	374	692	672	1 307	1 128	1 849
Lax, öring	1	1	1	3	4	23	..	..	..	..
Ål	170	158	222	191	175	172	..	..	90	93

 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2012 uppgick till 1 046 ton vilket är något mindre än år 2011. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2013, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2012 avsåg till 63 % regnbåge, eller 657 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 246 ton eller 24 % av sättfiskproduktionen år 2011.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År	Regnbåge	Lax	Öring	Ål	Röding	Övriga	Summa	Kräftor
							sättfisk
2003	699	..	214	..	163	..	1 108	0
2004	1 110	..	212	..	136	..	1 505	1
2005	1 039	..	223	..	135	..	1 462	1
2006	671	..	230	..	123	..	1 075	2
2007	838	..	192	..	149	..	1 227	1
2008	860	..	221	..	134	..	1 276	*)
2009	651	..	212	..	113	..	993	1
2010	617	..	221	..	142	57	1 077	1
2011	666	52	237	2	88	19	1 064	1
2012	657	45	246	2	81	15	1 046	1

 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2012 till 340 miljoner kronor, dvs. en ökning med 12 miljoner kronor eller 4 % jämfört med saluvärdet för år 2011. Med 246 miljoner kronor svarar regnbåge för 72 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	116,9	111,7	113,5	157,5	107,1	157,3	157,1	188,9	261,6	245,7
Röding	14,0	13,7	19,2	20,4	17,0	39,8	31,7	50,1	49,3	77,0
Ål	11,1	11,3	17,3	16,2	14,5	13,2	11,3	..	7,5	8,0
Övriga	8,8	7,0	5,7	11,2	6,0	13,2	11,5	..	9,1	9,3
Summa	150,7	143,7	155,7	205,3	144,6	223,5	211,6	253,7	327,5	340,0

 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2003–2012, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2012 till 83 miljoner kronor, en ökning med 6 miljoner jämfört med år 2011. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2013, ingår ej.

 

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Regnbåge	30,6	34,3	37,7	30,3	39,8	42,9	32,1	36,0	35,9	39,4
Lax	4,0	6,8	7,3	6,4	4,5	6,4	..	..	3,3	3,2
Öring	19,4	17,5	18,9	20,2	16,8	18,8	15,7	15,4	16,3	18,0
Röding	10,3	7,4	8,2	9,3	10,3	13,9	10,3	9,7	4,8	6,5
Ål	2,7	4,7	5,8	4,2	4,5	6,5	..	..	9,8	9,5
Flodkräfta	0,4	0,5	0,8	1,3	0,7	*)	0,8	0,6	0,6	0,3
Signalkräfta	0,1	0,2	0,0	0,0	0,3	*)	0,0	0,0	0,0	0,1
Övriga	8,5	4,9	4,2	4,3	3,7	3,7	2,7	7,1	6,2	5,7
Summa	75,9	76,2	82,8	76,0	80,6	92,2	68,1	79,7	76,9	82,7

 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 330 m³. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2003 till 2012. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Kassar
antal	771	673	625	685	637	643	650	662	655	637
volym, 1 000 m³	430	403	397	456	454	525	610	617	741	846
Dammar
antal	84	79	81	73	50	53	55	78	56	61
volym, 1 000 m³	161	158	230	206	105	123	135	130	123	116
Bassänger m.m.
antal	346	334	344	346	278	278	146	122	132	118
volym, 1 000 m³	4	4	4	4	3	3	1	1	2	1
Recirkulerande system
antal						84	11	11	13	2
volym, 1 000 m³						1	0	0	0	0

 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Kassar
antal	304	280	313	335	345	336	294	295	246	250
volym, 1 000 m³	38	33	40	44	56	50	38	45	39	42
Dammar
antal	363	358	336	312	305	328	330	302	300	249
volym, 1 000 m³	2 431	2 429	2 333	2 170	2 198	2 158	2 362	2 525	2 388	2 107
Bassänger m.m.
antal	2 122	2 121	2 290	2 056	2 070	2 035	2 069	2 134	1 999	1 796
volym, 1 000 m³	21	22	22	20	21	21	23	25	26	22
Recirkulerande system
antal						115	115	115	55	55
volym, 1 000 m³						1	1	1	1	1

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Odlingsband
1 000 m	749	794	689	1 340	715	1 332	1 574	750	748	795
vattenareal
1 000 m2	187	206	164	1 421	264	1 269	1 610	336	256	340

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012
Dammar
antal	508	572	559	419	296	*)	273	204	194	204
volym,
1 000 m	1 030	1 003	1 056	937	582	*)	496	394	309	366

 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2012

 

	Antal personer	1 000-tal timmar
Odling för konsumtion
Män	181	212
Kvinnor	35	35
Odling för utsättning
Män	136	159
Kvinnor	18	14
Summa	370	420

 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2012 beräknas till 420 000 timmar (247 000 timmar för konsumtions- och 173 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smolt­enheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2012

 

Tusental