![]() |
![]() | |
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2012 | JO 14 SM 1301 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Begreppsförklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga
resultat för 2012 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål,
trindsäd, oljeväxter, ettåriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall. Arealer med miljöersättning
för ekologisk odling
Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning
för ekologisk odling under 2012. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade
och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av
grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda. Den ekologiska
odlingens omfattning
Totalt omfattades 382 700 hektar åkermark av
miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag
som under år 2012 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2011 är det en minskning
med 5 300 hektar eller drygt 1 %. I figur A visas hur arealen var
fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska
odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst. Figur A. Åkerareal med
miljöersättning för ekologisk odling 2012, hektar
Hektar Totalt för riket var 15 % av åkerarealen ansluten till
miljöersättningen för ekologisk odling under 2012. Det är oförändrat jämfört
med föregående år men en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2005 då
andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som
störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av ett förändrat
insamlingssätt som beskrivs nedan. Störst andel åkerareal på länsnivå fanns
under år 2012 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands
län. För dessa län var mer än 20 % av åkerarealen ansluten till
miljöersättningen för ekologisk odling. I Skåne län var andelen ansluten areal
minst, se figur B. Ändrat
insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med
år 2007
Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets
administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för
miljöersättning för ekologisk odling. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit
underlag för utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan
lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas
inte längre ej stödberättigande areal
i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet
under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån
de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som
odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i
statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför
fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För
flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan
nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning
av statistiken under avsnittet ”2.2.5 Bearbetning”. Ekologisk
produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning
Grödor
som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte automatiskt
godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra
produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett
godkänt kontrollorgan. Under 2012 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering
AB ackrediterade kontrollorgan med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige.
Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk
produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och
få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen
certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden
är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive
Demeterförbundets märke användas. Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk
odling och kan därmed behöva förtydligas. Omställd eller certifierad ekologisk areal: Från dessa
arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning. Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en
åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte
säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som
för den omställda arealen. Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och
”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för
ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total
skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning”
i motsvarande Statistiska meddelanden fr.o.m. 2009. Konventionell
odling
Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för
ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns
arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel. Jämförelser mellan
ekologisk och konventionell odling
De
skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas
både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten
försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader,
markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade
fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser
den faktiska odlingen. Inte bara
odlingsmetoden påverkar resultaten
Förutom
de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk
och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när
man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att
arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning
ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i
slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan
odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen
har en större andel areal med miljöersättning för ekologisk odling än de södra
delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen
ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands
län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom
minskat. Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för
ekologisk odling 2012, procent
Procent En
annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk
odling är odlingens struktur.
Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är
odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid
konventionell. Kommentarer kring resultaten
Den ekologiskt
odlade spannmålsarealen ökade under 2012
Jämfört
med 2011 ökade spannmålsarealen med miljöersättning för ekologisk odling med 5 %. Havreodlingen ökade med
drygt 5 000 hektar, vilket var en fortsatt återhämtning efter en kraftig
minskning under år 2010. Vårvete och vårkornsarealerna ökade med cirka
2 500 respektive 2 000 hektar. Vårvete nådde därmed den största
ekologiska odlingsarealen som grödan haft under de nio år som uppgifter om
skörd från ekologiskt odlade arealer samlats in. Höstvetearealen minskade
däremot med nästan 1 900 hektar och blandsädesarealen med drygt 2 700
hektar. Stora regionala variationer
Regn
efter sådden ledde på vissa håll till dålig uppkomst för de vårsådda grödorna.
I de sydöstra delarna av landet som annars brukar drabbas av försommartorka
utvecklades grödorna ofta väl i det svala och regniga försommarvädret. Fortsatt
ihållande regn under hösten försvårade tröskningen och ledde i vissa regioner
till ökad andel obärgad areal, framförallt i västra Sverige och Norrland. Höga hektarskördar
av höstsådda grödor
Den
milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag nådde höga skördenivåer
per hektar. På riksnivå var hektarskörden av ekologiskt odlad höstvete 10 %
högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Hektarskördarna av ekologiskt
odlad höstråg och rågvete var 32 % respektive 18 % högre än motsvarande
femårsgenomsnitt. I Östergötlands län var hektarskörden av rågvete i nivå med
ett rekord från år 2004. Detsamma gäller för höstvete i Gotlands län. De
vårsådda spannmålsgrödorna som odlats ekologiskt var på riksnivå i nivå med
eller lägre än tidigare års hektarskördar. I de västra och norra delarna av
landet var skördenivåerna vanligen lägre än vad som är normalt. Mönstret
är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För höstvete,
höstkorn och rågvete var det rekordskördar på riksnivå. Konventionellt odlad
höstråg tangerade ett tidigare rekord från år 2008. De vårsådda spannmålsgrödorna
uppvisade mer blandade resultat. Regionalt sett var det de sydöstra delarna av
landet som hade de högsta hektarskördarna jämfört med tidigare år. Kalmar och
Gotlands län hade ovanligt höga skördeutfall per hektar, särskilt för de höstsådda
grödorna. Arealmässigt var den konventionella spannmålsodlingen på samma nivå
som föregående år. Den konventionellt odlade spannmålsskörden ökade med 10 % jämfört med fjolåret. Drygt 4,5 % av spannmålsskörden
från ekologiskt odlade arealer
Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer
med miljöersättning för ekologisk odling till 228 700 ton (inklusive majs).
Det motsvarar drygt 4,5 % av den totala spannmålsskörden i landet
(inklusive majs). Andelen har varit mellan 4,4 och 4,8 % under de tre föregående
åren. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med 4 % mellan 2011 och
2012. Ökningen under 2012 var främst en följd av ökad ekologisk spannmålsodling. Havre alltjämt
vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen
Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom
den ekologiska odlingen var under 2012 fortfarande havre. En skillnad jämfört
med de två senaste åren är att andelen vårvete ökade medan andelen blandsäd
minskade. Havre visade också störst total skörd bland spannmålsgrödorna
från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Havreskörden med miljöersättning
för ekologisk odling uppgick under 2012 till 70 000 ton eller uppemot 10 %
av den totala havreskörden. Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk
produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid
ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn hade
för få observationer och redovisas därför inte separat. Speltvete (dinkel)
ingår i höstveteskörden. Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med
miljöersättning för ekologisk odling samt spannmålsskördar från omställd areal
2012
![]() 1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. 4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden. Den ekologiska
spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade
För 2012 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för
försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 194 000 ton eller
3,8 % av den totala skörden. Det motsvarar en ökning med 4 % jämfört
med 2011. Ökningen är en följd av att den omställda spannmålsarealen ökade med
7 %. Det var framförallt de certifierade arealerna av vårvete, vårkorn och
havre som ökade, medan den mer högavkastande grödan höstvete istället minskade.
I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska
totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Uppgifterna om
omställda grödarealer för 2012 baseras på information från kontrollorganen. Dessa
arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder. Utvecklingen av
den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning
Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av
den totala spannmålsskörden har under de senaste åren varit mellan 3 och 4 %.
I tablå B redovisas utvecklingen under åren 2008–2011. År 2008 baserades de
certifierade arealerna på information från lantbrukarna i skördeundersökningen.
Åren därefter baseras motsvarande information på uppgifter från
kontrollorganen. Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med
ekologisk märkning 2008–2011 samt andel av den totala skörden
![]() 1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM. 3) Källa för omställd areal under 2008: Skattad
utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen. 4) Källa för omställd areal under 2009 och 2010:
Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering. 5) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden. Lägre avkastning
vid ekologisk odling
Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska
odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska
växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom
ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre under 2012 var
48 % lägre i Götalands norra slättbygder och 29 % lägre i Mellersta
Sveriges skogsbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 på sidan 86 visar
jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga
förutsättningarna för jordbruk. Skillnaderna är ofta
större i slättbygderna än i skogsbygderna
För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av
landet, är skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling
vanligen större i slättbygderna än i skogsbygderna. För år 2012 visas exempel
på detta i figur C, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två
odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena. I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 46 %
lägre vid ekologisk odling medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 14 %.
Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla
produktionsområdena utom Övre Norrland. Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling och från konventionell odling 2012 kg/ha Anm. Uppgifterna avser
14,0 % vattenhalt. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen
vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel.
En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena
och i norrlandsområdena kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika
varandra i dessa regioner. Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling
Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk
odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År
med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även
för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur D
för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme
påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga
avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder. Figur D. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer
med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt
från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2012
Havre kg/ha Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. Konventionell
hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd
För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning
för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än
hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie
skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling
utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell
odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där
det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd.
I Östergötlands och Västra Götalands län var hektarskördarna vid konventionell
odling av vårvete 18 % högre än de ordinarie officiella hektarskördarna av
vårvete för respektive län. I Värmlands, Västmanlands och Uppsala län var
motsvarande skillnader 14, 12 respektive 11 %. För Västra Götalands och
Västmanlands län är skillnaderna i hektarskörd mellan konventionell och
ordinarie hektarskörd statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de
övriga länen ligger inom felmarginalen. I Västra Götalands län var 30 % av
den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Östergötlands län var motsvarande
andel mer än 36 %. Blekinge hör till de län där det överlag togs höga skördar
per hektar för flertalet av grödorna. Hektarskörden av vårvete var i nivå med ett
tidigare rekord från år 2009. I länet odlades ingen areal med vårvete som hade
miljöstöd för ekologisk odling under år 2012. Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell
odling och från den ordinarie officiella statistiken 2012
kg/ha Anm. Den ordinarie
officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1301. Uppgifterna avser 14,0 %
vattenhalt. Blandsäden blir ofta grönfoder
Den totala skörden av blandsäd med miljöersättning för
ekologisk odling har beräknats till 17 800 ton. De redovisade
skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Uppemot 45 % av landets
blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 60 %
av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under
2012. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat. Majs odlas mest inom konventionell odling
Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första
gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den
totala arealen uppgick under 2012 till 16 480 hektar, varav endast 380
hektar med miljöersättning för ekologisk odling. Merparten av arealen skördas
som grönfoder, men drygt 2 300 hektar tröskades under 2012. Majs odlas
framförallt i Skåne. Där uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad
majs till 6 440 kilo per hektar. Minskad odling av ärter inom båda odlingsformerna
Den totala skörden av ärter med miljöersättning för
ekologisk odling uppgick till 3 400 ton, vilket är 24 % mindre
föregående år. Den ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 13 % under
2012. Hektarskörden var på riksnivå i samma storleksordning som föregående års
avkastning både inom ekologisk och inom konventionell odling. Omfattningen av
de ekologiskt odlade ärterna var störst i Västra Götalands län. Odlingen av de konventionellt odlade ärterna minskade med
20 % jämfört med 2011. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var
störst i Uppsala och Östergötlands län. Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell
odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga
grödorna. Under 2012 var hektarskörden från ärtarealen med miljöersättning för
ekologisk odling dock närmare 1 400 kilo per hektar eller motsvarande 46 %
lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå. En delförklaring kan
vara att den ekologiska ärtodlingen drabbades av stora obärgade arealer. För
landet som helhet var andelen obärgad areal 23 %. I Mellersta Sveriges
skogsbygder blev nästan 37 % av arealen obärgad. Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade
nästan 10 % av den totala skörden av ärter. Drygt 69 % av den
ekologiskt odlade arealen var omställd och den totala ekologiska
ärtproduktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2012
skattas till 2 100 ton eller 6 % av landets totala skörd av ärter. Odlingen av åkerbönor fortsatte att öka inom konventionell odling
Åkerbönorna har under 2012 liksom under 2011 gett hög
skörd per hektar i alla regioner där grödan odlas, både inom ekologisk och inom
konventionell odling. För landet som helhet blev avkastningen 2 930 kg
per hektar vid ekologisk odling och 3 730 kg per hektar vid konventionell
odling, i båda fallen i nivå med motsvarande rekord från år 2009. Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste åren.
Ökningen har varit särskilt snabb inom den konventionella odlingen. Mellan 2011
och 2012 ökade arealen med 2 % inom ekologisk odling men med hela 22 %
inom konventionell odling. Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har under de
sex senaste åren varit större än motsvarande totalskörd av ärter. Totalskörden
av konventionellt odlade åkerbönor har under de fyra senaste åren haft en snabb
ökningstakt och blev under 2012 större än totalskörden av konventionellt odlade
ärter. Den konventionella skörden av ärter har pendlat både uppåt
och nedåt under den senaste tioårsperioden. I figurerna F och G visas
utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive
konventionell odling från år 2003 och framåt. Figur F. Totalskördar för ärter och åkerbönor från
arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2003–2012 Ton Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från
arealer med konven-tionell odling 2003–2012 Ton Anm. Uppgifterna avser
15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade under 2012 en
totalskörd på 22 700 ton, vilket motsvarar 39 % av den totala skörden
av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med
ekologisk märkning har beräknats till 19 300 ton eller drygt 33 % av den
totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt
odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2012
![]() 1) Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs ökade under 2012
Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling uppgick till 4 900 ton, vilket är en ökning med
2 200 ton jämfört med 2011. Uppgången är en följd av hög avkastning
av höstraps och att den ekologiska odlingen av raps- och rybsgrödorna ökade med
mer än 1 000 hektar. I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps,
vårraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av
motsvarande totala produktion. Vårrybs hade för få observationer och redovisas
därför inte separat. Den ekologiskt odlade skörden av höstrybs uppgick till
drygt 38 % av den totala höstrybsskörden. Odlingsarealen är i samma
storleksordning inom ekologisk och konventionell odling. Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk
odling motsvarade 1,5 % av den totala skörden av raps och rybs. I stort
sett hela den ekologiskt odlade skörden är också certifierad och omställd så
att den kan säljas med ekologisk märkning. Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2012
![]() 1) Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. 4) Uppgiften är för osäker för att anges. 5) Vårrybs ingår i den totala skörden av raps och
rybs. För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också
regional redovisning för Östergötlands och Västra Götalands län, Götalands
mellanbygder och Götalands norra
slättbygder. Det är i Västra Götalands län som odlingen har störst
omfattning, följt av Östergötlands och Skåne län. Bland raps- och rybsgrödorna har
vårrybs för få observationer för redovisning av hektarskördar och totalskördar
vid ekologisk odling. Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling
uppgick till 130 hektar totalt i landet, vilket motsvarar 1,4 % av den
totala oljelinarealen. Antalet observationer var inte tillräckligt för
redovisning av skörderesultat. Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken
Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt
vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda
som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för
första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som
redovisas är stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder
och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten
redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). Omräknat till ts-skörd
motsvarar den totala ekologiskt odlade grönfoderskörden uppemot 7 % av den
totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter.
Samma förhållande gäller för den konventionellt odlade grönfoderskörden, som
motsvarar närmare 7 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden. Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder
är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och
baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp på samma nivå
inom ekologisk och konventionell odling, omkring 9 ton per hektar med ts-halten
30 %. Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av
ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs). De
högsta avkastningsnivåerna härrörde från majs som skördats som grönfoder, både
inom ekologisk och inom konventionell odling. Hektarskörden av konventionellt
odlad grönfodermajs var på riksnivå nästan 33 ton per hektar, med
ts-halten 30 %. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats
som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina
ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information
om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor
och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grönfoderskörden som var certifierad för ekologisk odling
uppgick till runt 160 000 ton, vilket motsvarar 82 % av den totala
ekologiskt odlade grönfoderskörden. Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar 2 %
av rikets totala skörd
Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling beräknas för riket till 11 200 ton, en minskning med
13 % av totalskörden jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om
skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling infördes 2003 har
totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar 2 % av rikets totala
skörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i
denna statistik. Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer
med miljöersättning för ekologisk odling. För matpotatis är nästan hela den
ekologiskt odlade skörden också certifierad. Osäkerhet i arealunderlaget medför
dock att kvantiteten som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning inte
redovisas. Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling 2012
![]() 1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små,
rötskadade eller grönfärgade knölar. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301. Drygt 4 % av matpotatisarealen i landet odlades med
miljöersättning för ekologisk odling under 2012, en minskning med 13 %
jämfört med 2011. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 610 kilo
för arealer med miljöersättning. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Gotlands
län med 160 respektive 150 hektar, följt av Västra Götalands och Dalarnas län
med 90 hektar vardera. I Gävleborgs län odlades 80 hektar. För övriga län
odlades högst 30 hektar matpotatis ekologiskt. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för
riket till 30 020 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 55 %
lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i
skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella
odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska
odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en
mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen.
Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med
lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan
bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den
anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. Andelen areal med färskpotatis
är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade.
Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och
vinterpotatis. Potatis för stärkelse ingår inte
Potatis för stärkelse ingår inte
i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad,
totalt cirka 30 hektar för 2012. Drygt 20 % av landets slåttervallsskörd
ekologiskt odlad
Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med
miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2012 till 968 300 ton, varav
den första skörden till 649 400 ton och återväxten till 318 900 ton.
Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar drygt 20 % av
landets totala slåttervallsskörd, en minskning med 2 procentenheter jämfört med
2011. Insamling av vallskördeuppgifter är omfattande eftersom flera skördar kan
tas av grödan och varje skördetillfälle redovisas för sig. Total inbärgad skörd
från omställd areal beräknades för första gången år 2011. För att kunna beräkna
skörd från omställd areal har antagandet gjorts att skördenivån för arealer
under omställning har samma skördenivå som skörd från de omställda arealerna. Huvudregeln
är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder. Det är dock tillåtet att
använda en viss del foder från mark under omställning i foderstaten.
Kvantiteten foder som kan ges till ekologiska djur är därmed större än den
totala inbärgade skörden från omställd areal. Tablå F.
Total slåttervallsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt totalskörd från omställd areal 2012
![]() 1) Uppgifterna avser 16,5 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och
konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På
produktionsområdesnivå var avkastningsnivån för den ekologiskt odlade arealen
mellan 69 och 114 % av den konventionella hektarskörden. På riksnivå var
den ekologiskt odlade arealens hektarskördenivå 86 % av den konventionella
hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel,
varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till
viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte
används inom ekologisk odling. Högst ekologisk produktion av vall redovisades i Götalands
skogsbygder, Svealands slättbygder och i Götalands norra slättbygder. Det
produktionsområde som hade den lägsta totalskörden av ekologisk slåttervall år
2012 var Götalands södra slättbygder. Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 23 %
av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige var ansluten till
miljöersättningen för ekologisk odling, vilket är oförändrat jämfört med 2011.
Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån
uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på
den totala vallarealen med miljöersättning för ekologisk odling 2012. Arealen
slåttervall skattas till 199 940 hektar, eller 79 % av den totala
ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 45 630
hektar (18 %) och ej utnyttjad vall skattas till 3 450 hektar (1 %).
Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter- och betesvall med miljöersättning
uppgick till 252 880 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som
tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den
inbärgade skörden av slåttervall som beräknats. Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att
miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som
utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats
ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i
statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför
fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. Odlingsbetingelser
Inför höstsådden 2011 kom det mycket regn, särskilt i de
sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte
av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och
övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång
tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad
vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av
dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god
utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under
sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i
landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att
arealer har fått lämnats oskördade. Angreppen av rapsbaggar
var små i höstoljeväxterna, men på en del håll drabbades istället
vårrapsen. Förekomsten av bladlöss var begränsad och uppförökningen gick
långsamt i fält i det svala försommarvädret. Gulrostskador rapporterades för
höstvete, vårvete och rågvete, men var inte lika omfattande och kraftiga som
2009 och 2010, delvis som en följd av att andra mer motståndskraftiga sorter av
rågvete tagits i bruk. Stora nederbördsmänger i de västra delarna av landet
gynnade ärtrotröta och andra markburna svampar, som i vissa fall orsakade
brådmognad. En ny rotröta som angriper både ärter och åkerbönor har påvisats.
Det är därmed angeläget att inte odla någon av dessa grödor för ofta i
växtföljden. Angreppen av potatisbladmögel var tillsammans med bakterioser
problematiska under säsongen. Rötskador förekom i större utsträckning än normalt.
Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika
regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2012”. Mer obärgade arealer vid ekologisk odling
Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska
odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 7,0 % av
arealen obärgad för arealer med miljöersättning för ekologisk odling medan
motsvarande uppgift för den konventionella arealen uppgick till 2,8 %. För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska
odlingen 23,0 % jämfört med 10,0 % för den konventionella.
Åkerbönorna blev obärgade på 6,6 % av den ekologiska arealen och på 5,3 %
av den konventionella arealen. När det gäller raps och rybs beräknas 5,7 % av den
ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den
konventionellt odlade arealen uppgick till 1,0 %. Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev på
riksnivå 5,4 respektive 6,3 % obärgade inom ekologisk och konventionell
odling. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande
osäkerhet i beräkningsunderlaget. För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 8,8 %
för den ekologiska och 3,9 % för den konventionellt odlade arealen på
riksnivå. Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i
odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av
förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen
obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den
ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit
underlag för skördeberäkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för
hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total
grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan
hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd
från konventionellt odlad areal. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet.
Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare
under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..). Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad
som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar
påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den
obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som
grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten
är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag
och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets
administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De
spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska
meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. |