Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2012

JO 14 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2012 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ettåriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologisk odling under 2012. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 382 700 hektar åkermark av miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2012 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2011 är det en minskning med 5 300 hektar eller drygt 1 %. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2012, hektar


Hektar

                            

 

Totalt för riket var 15 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling under 2012. Det är oförändrat jämfört med föregående år men en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av ett förändrat insamlingssätt som beskrivs nedan. Störst andel åkerareal på länsnivå fanns under år 2012 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län. För dessa län var mer än 20 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning för ekologisk odling. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag för utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning av statistiken under avsnittet ”2.2.5 Bearbetning”.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2012 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB ackrediterade kontrollorgan med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd eller certifierad ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande Statistiska meddelanden fr.o.m. 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom minskat.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2012, procent


Procent

                            

                            

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Kommentarer kring resultaten

Den ekologiskt odlade spannmålsarealen ökade under 2012

Jämfört med 2011 ökade spannmålsarealen med miljöersättning för ekologisk odling med 5 %. Havreodlingen ökade med drygt 5 000 hektar, vilket var en fortsatt återhämtning efter en kraftig minskning under år 2010. Vårvete och vårkornsarealerna ökade med cirka 2 500 respektive 2 000 hektar. Vårvete nådde därmed den största ekologiska odlingsarealen som grödan haft under de nio år som uppgifter om skörd från ekologiskt odlade arealer samlats in. Höstvetearealen minskade däremot med nästan 1 900 hektar och blandsädesarealen med drygt 2 700 hektar.

Stora regionala variationer

Regn efter sådden ledde på vissa håll till dålig uppkomst för de vårsådda grödorna. I de sydöstra delarna av landet som annars brukar drabbas av försommartorka utvecklades grödorna ofta väl i det svala och regniga försommarvädret. Fortsatt ihållande regn under hösten försvårade tröskningen och ledde i vissa regioner till ökad andel obärgad areal, framförallt i västra Sverige och Norrland.

Höga hektarskördar av höstsådda grödor

Den milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag nådde höga skördenivåer per hektar. På riksnivå var hektarskörden av ekologiskt odlad höstvete 10 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Hektarskördarna av ekologiskt odlad höstråg och rågvete var 32 % respektive 18 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt. I Östergötlands län var hektarskörden av rågvete i nivå med ett rekord från år 2004. Detsamma gäller för höstvete i Gotlands län.

De vårsådda spannmålsgrödorna som odlats ekologiskt var på riksnivå i nivå med eller lägre än tidigare års hektarskördar. I de västra och norra delarna av landet var skördenivåerna vanligen lägre än vad som är normalt.

Mönstret är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För höstvete, höstkorn och rågvete var det rekordskördar på riksnivå. Konventionellt odlad höstråg tangerade ett tidigare rekord från år 2008. De vårsådda spannmålsgrödorna uppvisade mer blandade resultat. Regionalt sett var det de sydöstra delarna av landet som hade de högsta hektarskördarna jämfört med tidigare år. Kalmar och Gotlands län hade ovanligt höga skördeutfall per hektar, särskilt för de höstsådda grödorna. Arealmässigt var den konventionella spannmålsodlingen på samma nivå som föregående år. Den konventionellt odlade spannmålsskörden ökade med 10 % jämfört med fjolåret.

Drygt 4,5 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer med miljöersättning för ekologisk odling till 228 700 ton (inklusive majs). Det motsvarar drygt 4,5 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varit mellan 4,4 och 4,8 % under de tre föregående åren. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med 4 % mellan 2011 och 2012. Ökningen under 2012 var främst en följd av ökad ekologisk spannmålsodling.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2012 fortfarande havre. En skillnad jämfört med de två senaste åren är att andelen vårvete ökade medan andelen blandsäd minskade.

Havre visade också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2012 till 70 000 ton eller uppemot 10 % av den totala havreskörden.

Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden.

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt spannmålsskördar från omställd areal 2012

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total
skörd från  omställd areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

48 100

2,5

42 500

2,2

Vårvete

38 900

10,9

35 000

9,8

Höstråg

4 600

3,3

4 500

3,2

Vårkorn

38 400

2,3

30 700

1,9

Havre

70 000

9,6

58 000

7,9

Rågvete

10 500

7,5

8 500

6,1

Blandsäd

17 800

33,3

14 500

27,2

Spannmål totalt4)

228 700

4,5

194 000

3,8

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2012 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 194 000 ton eller 3,8 % av den totala skörden. Det motsvarar en ökning med 4 % jämfört med 2011. Ökningen är en följd av att den omställda spannmålsarealen ökade med 7 %. Det var framförallt de certifierade arealerna av vårvete, vårkorn och havre som ökade, medan den mer högavkastande grödan höstvete istället minskade. I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Uppgifterna om omställda grödarealer för 2012 baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de senaste åren varit mellan 3 och 4 %. I tablå B redovisas utvecklingen under åren 2008–2011. År 2008 baserades de certifierade arealerna på information från lantbrukarna i skördeundersökningen. Åren därefter baseras motsvarande information på uppgifter från kontrollorganen.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2008–2011 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2008 ton1) 3)

%

2)

2009

 ton1) 4)

%

2)

2010

 ton1) 4)

%

2)

2011

 ton1) 4)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

44 500

2,2

39 500

1,9

33 700

1,8

46 900

2,4

Vårvete

23 800

12,0

24 200

11,0

25 000

9,3

29 200

11,2

Höstråg

7 300

4,3

8 100

3,7

3 900

3,3

4 500

3,6

Vårkorn

29 200

1,8

24 500

1,6

23 700

2,1

27 800

2,1

Havre

56 100

6,8

51 700

6,9

35 800

6,4

53 000

7,7

Rågvete

13 000

4,7

10 300

4,1

6 400

4,0

6 600

6,2

Blandsäd

13 400

23,0

10 700

15,8

13 100

19,1

18 700

27,1

Spannmål totalt5)

 187 500

3,6

 169 600

3,2

 141 900

3,3

 187 000

4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd areal under 2008: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

4)  Källa för omställd areal under 2009 och 2010: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

5)  Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

 

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre under 2012 var 48 % lägre i Götalands norra slättbygder och 29 % lägre i Mellersta Sveriges skogsbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 på sidan 86 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, är skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vanligen större i slättbygderna än i skogsbygderna. För år 2012 visas exempel på detta i figur C, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 46 % lägre vid ekologisk odling medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 14 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla produktionsområdena utom Övre Norrland.

 

Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling 2012

 

 

      kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                  

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur D för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur D. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2012


Vårvete

 

Havre

 

 

kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Östergötlands och Västra Götalands län var hektarskördarna vid konventionell odling av vårvete 18 % högre än de ordinarie officiella hektarskördarna av vårvete för respektive län. I Värmlands, Västmanlands och Uppsala län var motsvarande skillnader 14, 12 respektive 11 %. För Västra Götalands och Västmanlands län är skillnaderna i hektarskörd mellan konventionell och ordinarie hektarskörd statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen. I Västra Götalands län var 30 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Östergötlands län var motsvarande andel mer än 36 %.

Blekinge hör till de län där det överlag togs höga skördar per hektar för flertalet av grödorna. Hektarskörden av vårvete var i nivå med ett tidigare rekord från år 2009. I länet odlades ingen areal med vårvete som hade miljöstöd för ekologisk odling under år 2012.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2012


 

      kg/ha

Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1301. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 17 800 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Uppemot 45 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 60 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2012. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2012 till 16 480 hektar, varav endast 380 hektar med miljöersättning för ekologisk odling. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men drygt 2 300 hektar tröskades under 2012. Majs odlas framförallt i Skåne. Där uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till 6 440 kilo per hektar.

Minskad odling av ärter inom båda odlingsformerna

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 3 400 ton, vilket är 24 % mindre föregående år. Den ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 13 % under 2012. Hektarskörden var på riksnivå i samma storleksordning som föregående års avkastning både inom ekologisk och inom konventionell odling. Omfattningen av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Västra Götalands län.

Odlingen av de konventionellt odlade ärterna minskade med 20 % jämfört med 2011. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2012 var hektarskörden från ärtarealen med miljöersättning för ekologisk odling dock närmare 1 400 kilo per hektar eller motsvarande 46 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå. En delförklaring kan vara att den ekologiska ärtodlingen drabbades av stora obärgade arealer. För landet som helhet var andelen obärgad areal 23 %. I Mellersta Sveriges skogsbygder blev nästan 37 % av arealen obärgad.

Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade nästan 10 % av den totala skörden av ärter. Drygt 69 % av den ekologiskt odlade arealen var omställd och den totala ekologiska ärtproduktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2012 skattas till 2 100 ton eller 6 % av landets totala skörd av ärter.

Odlingen av åkerbönor fortsatte att öka inom konventionell odling

Åkerbönorna har under 2012 liksom under 2011 gett hög skörd per hektar i alla regioner där grödan odlas, både inom ekologisk och inom konventionell odling. För landet som helhet blev avkastningen 2 930 kg per hektar vid ekologisk odling och 3 730 kg per hektar vid konventionell odling, i båda fallen i nivå med motsvarande rekord från år 2009.

Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste åren. Ökningen har varit särskilt snabb inom den konventionella odlingen. Mellan 2011 och 2012 ökade arealen med 2 % inom ekologisk odling men med hela 22 % inom konventionell odling.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor har under de sex senaste åren varit större än motsvarande totalskörd av ärter. Totalskörden av konventionellt odlade åkerbönor har under de fyra senaste åren haft en snabb ökningstakt och blev under 2012 större än totalskörden av konventionellt odlade ärter.

Den konventionella skörden av ärter har pendlat både uppåt och nedåt under den senaste tioårsperioden. I figurerna F och G visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

 

 

Figur F. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med miljöersättning för ekologisk odling 20032012

Ton

 

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 20032012

Ton

Anm. Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.       

 

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade under 2012 en totalskörd på 22 700 ton, vilket motsvarar 39 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 19 300 ton eller drygt 33 % av den totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2012

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

3 400

9,7

2 100

6,0

Åkerbönor

22 700

39,0

19 300

33,2


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

 

Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs ökade under 2012

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 4 900 ton, vilket är en ökning med 2 200 ton jämfört med 2011. Uppgången är en följd av hög avkastning av höstraps och att den ekologiska odlingen av raps- och rybsgrödorna ökade med mer än 1 000 hektar.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, vårraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårrybs hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Den ekologiskt odlade skörden av höstrybs uppgick till drygt 38 % av den totala höstrybsskörden. Odlingsarealen är i samma storleksordning inom ekologisk och konventionell odling.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk odling motsvarade 1,5 % av den totala skörden av raps och rybs. I stort sett hela den ekologiskt odlade skörden är också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologisk totalskörd från omställd areal 2012

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total skörd från omställd
 areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

3 900

1,7

3 900

1,7

Vårraps

200

0,2

..4)

..4)

Höstrybs

500

38,5

400

30,8

Raps och rybs totalt5)

4 900

1,5

4 800

1,5


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Uppgiften är för osäker för att anges.

5)  Vårrybs ingår i den totala skörden av raps och rybs.

 

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Östergötlands och Västra Götalands län, Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder. Det är i Västra Götalands län som odlingen har störst omfattning, följt av Östergötlands och Skåne län. Bland raps- och rybsgrödorna har vårrybs för få observationer för redovisning av hektarskördar och totalskördar vid ekologisk odling.

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 130 hektar totalt i landet, vilket motsvarar 1,4 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer var inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade grönfoderskörden uppemot 7 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Samma förhållande gäller för den konventionellt odlade grönfoderskörden, som motsvarar närmare 7 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp på samma nivå inom ekologisk och konventionell odling, omkring 9 ton per hektar med ts-halten 30 %.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs). De högsta avkastningsnivåerna härrörde från majs som skördats som grönfoder, både inom ekologisk och inom konventionell odling. Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå nästan 33 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Grönfoderskörden som var certifierad för ekologisk odling uppgick till runt 160 000 ton, vilket motsvarar 82 % av den totala ekologiskt odlade grönfoderskörden.

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar 2 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologisk odling beräknas för riket till 11 200 ton, en minskning med 13 % av totalskörden jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar 2 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologisk odling. För matpotatis är nästan hela den ekologiskt odlade skörden också certifierad. Osäkerhet i arealunderlaget medför dock att kvantiteten som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning inte redovisas.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2012

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

 

 

 

Matpotatis

11 200

2,0


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301.

 

 

Drygt 4 % av matpotatisarealen i landet odlades med miljöersättning för ekologisk odling under 2012, en minskning med 13 % jämfört med 2011. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 610 kilo för arealer med miljöersättning. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Gotlands län med 160 respektive 150 hektar, följt av Västra Götalands och Dalarnas län med 90 hektar vardera. I Gävleborgs län odlades 80 hektar. För övriga län odlades högst 30 hektar matpotatis ekologiskt.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 30 020 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 55 % lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

 

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 30 hektar för 2012.

 

Drygt 20 % av landets slåttervallsskörd ekologiskt odlad

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2012 till 968 300 ton, varav den första skörden till 649 400 ton och återväxten till 318 900 ton. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar drygt 20 % av landets totala slåttervallsskörd, en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2011. Insamling av vallskördeuppgifter är omfattande eftersom flera skördar kan tas av grödan och varje skördetillfälle redovisas för sig. Total inbärgad skörd från omställd areal beräknades för första gången år 2011. För att kunna beräkna skörd från omställd areal har antagandet gjorts att skördenivån för arealer under omställning har samma skördenivå som skörd från de omställda arealerna. Huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder. Det är dock tillåtet att använda en viss del foder från mark under omställning i foderstaten. Kvantiteten foder som kan ges till ekologiska djur är därmed större än den totala inbärgade skörden från omställd areal.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med miljöersättning för

ekologisk odling samt totalskörd från omställd areal 2012

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total inbärgad

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Slåttervall

968 300

20,4

847 400

17,8


 

1)  Uppgifterna avser 16,5 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1301.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå var avkastningsnivån för den ekologiskt odlade arealen mellan 69 och 114 % av den konventionella hektarskörden. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskördenivå 86 % av den konventionella hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Högst ekologisk produktion av vall redovisades i Götalands skogsbygder, Svealands slättbygder och i Götalands norra slättbygder. Det produktionsområde som hade den lägsta totalskörden av ekologisk slåttervall år 2012 var Götalands södra slättbygder.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 23 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling, vilket är oförändrat jämfört med 2011. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologisk odling 2012. Arealen slåttervall skattas till 199 940 hektar, eller 79 % av den totala ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 45 630 hektar (18 %) och ej utnyttjad vall skattas till 3 450 hektar (1 %). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter- och betesvall med miljöersättning uppgick till 252 880 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år.

Odlingsbetingelser

Inför höstsådden 2011 kom det mycket regn, särskilt i de sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Angreppen av rapsbaggar var små i höstoljeväxterna, men på en del håll drabbades istället vårrapsen. Förekomsten av bladlöss var begränsad och uppförökningen gick långsamt i fält i det svala försommarvädret. Gulrostskador rapporterades för höstvete, vårvete och rågvete, men var inte lika omfattande och kraftiga som 2009 och 2010, delvis som en följd av att andra mer motståndskraftiga sorter av rågvete tagits i bruk. Stora nederbördsmänger i de västra delarna av landet gynnade ärtrotröta och andra markburna svampar, som i vissa fall orsakade brådmognad. En ny rotröta som angriper både ärter och åkerbönor har påvisats. Det är därmed angeläget att inte odla någon av dessa grödor för ofta i växtföljden. Angreppen av potatisbladmögel var tillsammans med bakterioser problematiska under säsongen. Rötskador förekom i större utsträckning än normalt. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2012”.

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 7,0 % av arealen obärgad för arealer med miljöersättning för ekologisk odling medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen uppgick till 2,8 %.

För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen 23,0 % jämfört med 10,0 % för den konventionella. Åkerbönorna blev obärgade på 6,6 % av den ekologiska arealen och på 5,3 % av den konventionella arealen.

När det gäller raps och rybs beräknas 5,7 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till 1,0 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev på riksnivå 5,4 respektive 6,3 % obärgade inom ekologisk och konventionell odling. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 8,8 % för den ekologiska och 3,9 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för skörde­beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.