alink ="#006633"
![]() |
![]() | |
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 | JO 14 SM 1401 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Begreppsförklaringar
I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga
resultat för 2013 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål,
trindsäd, oljeväxter, ettåriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall. Arealer med miljöersättning
för ekologisk odling
Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning
för ekologisk odling under 2013. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade
och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av
grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda. Den ekologiska
odlingens omfattning
Totalt omfattades 385 600 hektar åkermark av
miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag
som under år 2013 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2012 är det en ökning
med 2 900 hektar eller knappt 1 %. I figur A visas hur arealen var
fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska
odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst. Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2013,
hektar
Hektar Totalt för riket var 15 % av åkerarealen ansluten till
miljöersättningen för ekologisk odling under 2013. Det är oförändrat jämfört
med föregående år men en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2005 då
andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som
störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av ett förändrat
insamlingssätt som beskrivs nedan. Störst andel åkerareal på länsnivå fanns
under år 2013 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands
och Västra Götalands län. För dessa län var 20 % eller mer av åkerarealen
ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling. I Skåne län var andelen
ansluten areal minst, se figur B. Ändrat
insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med
år 2007
Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets
administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning
för ekologisk odling. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag för utbetalning
av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en
följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med
stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007
innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de
djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats
ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i
statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför
fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För
flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan
nämnda ändringarna marginell. Se vidare i ‘Beskrivning av statistiken’ under
avsnittet 2.2.5 Bearbetning. Ekologisk
produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning
Grödor
som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte
automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och
marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och
godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2013 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB
och HS Certifiering AB ackrediterade kontrollorgan med verksamhet inom
jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s
gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja
produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion.
Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets
regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s
respektive Demeterförbundets märke användas. Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk
odling och kan därmed behöva förtydligas. Omställd eller certifierad ekologisk areal: Från dessa
arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning. Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en
åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte
säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som
för den omställda arealen. Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och
”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för
ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total
skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning”
i motsvarande Statistiska meddelanden fr.o.m. 2009. Konventionell
odling
Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för
ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer
som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produktionsmedel. Jämförelser mellan
ekologisk och konventionell odling
De
skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas
både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten
försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader,
markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade
fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser
den faktiska odlingen. Inte bara
odlingsmetoden påverkar resultaten
Förutom
de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk
och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när
man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att
arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning
ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i
slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan
odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen
har en större andel areal med miljöersättning för ekologisk odling än de södra
delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen
ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands
län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom
minskat. Figur B.
Andel åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2013, procent
Procent En
annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk
odling är odlingens struktur.
Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är
odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid
konventionell. Kommentarer kring resultaten
Den ekologiskt
odlade spannmålskörden ökade under 2013
Jämfört
med 2012 ökade spannmålsskörden som odlats med miljöersättning för ekologisk
odling med 14 %.
Den blev därmed den näst största som redovisats under de 11 år som
skördenivåer vid ekologisk odling undersökts. Den största spannmålskvantiteten
skördades år 2004. Svår höst och vinter – följt av torka
Hösten
2012 kom stora regnmängder som försvårade och försenade höstsådden. Den
efterföljande vintern var tidvis snöfattig och kall vilket tunnade ut bestånden
av de höstsådda grödorna. Sommarmånaderna präglades av torrt och varmt väder
och på vissa håll i landet, särskilt i Stockholms och Uppsala län och på många
platser runt om i Mälardalen, ledde vattenbristen till torkskador på grödorna. Vårsådda grödor
ersatte de höstsådda
En
faktor som verkade sänkande på totalskörden var att många lantbrukare inte
kunde genomföra en normal höstsådd 2012 på grund av för mycket regn. En följd
blev att det under 2013 blev mindre arealer med höstvete – den spannmålsgröda
som vanligen ger högst skörd per hektar. Den ekologiskt odlade höstvetearealen
minskade med 29 %
jämfört med föregående år, vilket motsvarar uppemot 3 900 hektar. Jämfört med
femårsgenomsnittet var minskningen 32 %.Vårkornarealen ökade istället med drygt 3 100 hektar eller 18 % jämfört med fjolåret.
Vårvetearealen ökade med 1 500 hektar eller 10 %. Den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen var i
samma storleksordning som 2012, men 6 % större än femårsgenomsnittet. Låga hektarskördar
av höstsådda grödor
Den
regniga hösten 2012 missgynnade de höstsådda grödorna som ofta var i alltför
dåligt skick för att stå emot den efterföljande vår- och sommartorkan. Många
lantbrukare valde att köra upp höstsådden och så om arealerna med vårsådda
grödor. Andra som lät de höstsådda arealerna vara kvar angav som kommentar till
de låga skördenivåerna att de ångrade att de inte hade kört upp höstsådden. På
riksnivå beräknas hektarskörden av ekologiskt odlad höstvete till 3 170 kilo per hektar, vilket
är 12 %
lägre än föregående år och 4 % lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Förhållandena
är likartade för höstråg och rågvete. Uppsala och Södermanlands län är exempel
på län med låga avkastningsnivåer av höstvete under 2013. Mönstret
är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För höstvete,
höstråg, höstkorn och rågvete var 2013 års hektarskördar på riksnivå 7 %, 8 %, 13 % respektive 15 % lägre än motsvarande
resultat 2012. Rekordhög
hektarskörd av vårkorn både vid ekologisk och konventionell odling
Ekologiskt
odlat vårkorn avkastade på riksnivå 3 070 kg per hektar, vilket är
den högsta hektarskörden som redovisats. Jämfört med föregående år är det en
ökning med 38 %
och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 27 %. Kalmar, Skåne, Västra Götalands, Örebro,
Gävleborgs och Västerbottens län är exempel på län med höga hektarskördar av ekologiskt odlat vårkorn. Även
inom den konventionella odlingen var hektarskörden av vårkorn rekordhög, med
5 100 kg per hektar. De
vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett höga hektarskördar.
Vårvete-avkastningen vid ekologisk odling var på riksnivå 11 % högre än
föregående års hektarskörd. Motsvarande resultat för havre var för landet som
helhet 21 % högre än förra årets nivå och 18 % högre än
femårsgenomsnittet. Hektar-skörden av ekologiskt odlad blandsäd var hela 34 %
högre är fjolårsresultatet och 22 % högre än femårsgenomsnittet. De höga
hektarskördarna av de vårsådda spannmålsgrödorna kan möjligen till viss del
vara en följd av att de i större utsträckning än vanligt odlats på goda jordar
som förberetts för skörd av höstvete. Drygt 5,2 % av spannmålsskörden från ekologiskt
odlade arealer
Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer
med miljöersättning för ekologisk odling till 261 600 ton (inklusive majs).
Det motsvarar drygt 5,2 % av den totala spannmålsskörden i landet
(inklusive majs). Andelen har varit mellan 4,5 och 4,8 % under de tre
föregående åren. Havre alltjämt
vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen
Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom
den ekologiska odlingen var under 2013 liksom tidigare år havre. Närmare en
tredjedel av den ekologiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre. En
skillnad jämfört med föregående år är att andelen höstvete minskade medan
andelen vårkorn ökade. Havre visade också störst total skörd bland
spannmålsgrödorna från arealer med miljöersättning för ekologisk odling.
Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2013 till 82 500
ton eller nästan 10 % av den totala havreskörden. Den ekologiskt odlade höstveteskörden är den minsta som
redovisats medan motsvarande totalskördar av vårvete och vårkorn tvärtom är
rekordhöga. Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel
ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor
vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn
hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Speltvete (dinkel)
ingår i höstveteskörden. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som
lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter
förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det
gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer,
nakenhavre och nakenkorn. Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling samt spannmålsskördar från omställd areal 2013
![]() 1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår
i Lantbruksregistret. 4) Höstkorn och majs ingår i den totala
spannmålsskörden. Den ekologiska
spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade
För 2013 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för
försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 235 600 ton eller
4,7 % av den totala skörden. Det motsvarar en ökning med 21 % jämfört
med 2012. Ökningen är delvis en följd av att den omställda spannmålsarealen
ökade med 7 %. Det var framförallt de certifierade arealerna av vårvete,
vårkorn och havre som ökade, medan den mer högavkastande grödan höstvete
istället minskade. De vårsådda spannmålsgrödorna gav höga skördar per hektar
jämfört med tidigare år även inom den certifierade och omställda odlingen. Det
gäller särskilt vårkorn med en hektarskörd som var 24 % högre än
femårsgenomsnittet. I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor
avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk
märkning. Uppgifterna om omställda grödarealer baseras på information från
kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer
skördade som grönfoder. Utvecklingen av
den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning
Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av
den totala spannmålsskörden har under de senaste åren varit mellan 3 och 4 %.
I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2009–2012. Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med
ekologisk märkning 2009–2012 samt andel av den totala skörden
![]() 1) Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM. 3) Källa för omställd areal under 2009: Uppgifter
från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering. 4) Källa för omställd areal under 2010 och 2011:
Uppgifter från Kiwa Aranea, SMAK och HS Certifiering. 5) Källa för omställd areal under 2012: Uppgifter
från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. 6) Höstkorn och majs ingår i den totala
spannmålsskörden. Uppåtgående
trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning
Andelen
certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk
märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling
redovisats. I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade
spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktion
också framgår. För år 2007 saknas dock arealunderlag för beräkning av
certifierad och omställd spannmålsproduktion. En tänkbar
förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan
vara att miljöersättningen till ekologisk odling differentierades från och med
år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion ger
högre ersättning än s.k. kretsloppsinriktad produktion. Under åren som följde
efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer. Av
figuren framgår att 2013 är det år då den största kvantiteten med ekologisk
spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. Figur C. Total ekologiskt odlad
spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk
märkning 2003–2013 Ton Anm. Uppgifterna avser
14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd
godkänd för försäljning med ekologisk märkning. Lägre avkastning
vid ekologisk odling
Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska
odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska
växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom
ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under
2013 var 41 % lägre i Svealands slättbygder och 28 % lägre i Götalands
skogsbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 på sidan 86 visar jordbrukets åtta
produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna
för jordbruk. Skillnaderna är
ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna
För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av
landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell
odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån
även för år 2013, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn
enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena. I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 32 %
lägre vid ekologisk odling medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 13 %.
Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla
produktionsområden utom Övre Norrland. Figur D.
Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologisk odling
och från konventionell odling 2013 kg/ha Anm. Uppgifterna avser
14,0 % vattenhalt. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen
vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel.
En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena
och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika
varandra i dessa regioner. Andelen ekologisk
odling har minskat i Norrland
Andelen ekologiskt odlad areal har under senare år visat
en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. För vårkorn och havre
kan tvärtom en svagt ökande tendens noteras i Götalands norra slättbygder och i
Svealands slättbygder. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad
areal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet. Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling
Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk
odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År
med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även
för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E
för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme
påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga
avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder. Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer
med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt
från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2013
kg/ha
Havre kg/ha Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. Konventionell
hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd
För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning
för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än
hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie
skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling
utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell
odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där
det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd.
I Östergötlands och Västra Götalands län var hektarskördarna vid konventionell
odling av vårvete 9 respektive 12 % högre än de ordinarie officiella
hektarskördarna av vårvete för respektive län. I Värmlands och Dalarnas län var
motsvarande skillnader 23 respektive 11 %. För Östergötlands, Västra
Götalands, Värmlands och Örebro län är skillnaderna statistiskt signifikanta,
medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen. I
Östergötlands län var runt 21 % av den totala vårvetearealen ekologiskt
odlad. I Västra Götalands var motsvarande andel nästan 24 %. I Värmlands och
Dalarnas län odlades uppemot 30 % av vårvetearealen ekologiskt. I Blekinge
län hade endast 0,4 % vårvetearealen miljöstöd för ekologisk odling under år
2013. Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell
odling och från den ordinarie officiella statistiken 2013
kg/ha
Blandsäden blir ofta grönfoder
Den totala tröskade skörden av blandsäd med miljöersättning
för ekologisk odling har beräknats till 23 300 ton. De redovisade
skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Drygt 40 % av landets blandsädesareal som var avsedd
att tröskas odlades ekologiskt. Närmare 60 % av den totala ekologiskt
odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2013. Arealer som
skördats som grönfoder redovisas separat. Majs odlas mest inom konventionell odling
Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första
gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den
totala arealen uppgick under 2013 till 15 890 hektar, varav endast 280
hektar med miljöersättning för ekologisk odling. Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring
1 300 hektar tröskades under 2013. Majs odlas framförallt i södra Sverige.
I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 5 900
kilo per hektar. Rekordhög hektarskörd av ekologiskt odlade ärter
För landet som helhet var 2013 års skördeavkastning av
ärter med miljöstöd för ekologisk odling 2 690 kg per hektar, vilket är
det högsta som redovisats. I Götalands norra slättbygder var avkastningen 32 %
högre än föregående år och i Svealands slättbygder mer än dubbelt så stor som
2012. Den totala skörden av ärter med miljöersättning för
ekologisk odling uppgick till 5 000 ton, vilket är 47 % mer än
föregående års låga totalskörd -
då framförallt den ekologiska odlingen drabbades av stora obärgade arealer. Den
ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 12 % under 2013. Det är nu
tredje året i rad som arealen minskar. Omfattningen av de ekologiskt odlade
ärterna var störst i Västra Götalands län, följt av Uppsala och Östergötlands
län. Hektarskörden inom konventionell odling uppgick på
riksnivå till 3 490 kg per hektar och tangerar därmed tidigare
rekordnivåer från 2003 och 2004. Odlingsarealen var i samma storleksordning
som 2012. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala
och Östergötlands län. Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell
odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga
grödorna. Under 2013 var hektarskörden från ärtarealen med miljöersättning för
ekologisk odling 800 kilo per hektar eller motsvarande 23 % lägre än den
konventionella hektarskörden på riksnivå. Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade
runt 12 % av den totala skörden av ärter. Mer än 80 % av den
ekologiskt odlade skörden kom från omställda arealer och den totala
produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2013
skattas till 4 100 ton eller 10 % av landets totala skörd av ärter. Hektarskörden av åkerbönor i nivå med tidigare rekord
Åkerbönorna har gett hög skörd per hektar både inom
ekologisk och inom konventionell odling. För landet som helhet blev
avkastningen 3 080 kg per hektar vid ekologisk odling och 3 740
kg per hektar vid konventionell odling, i båda fallen i nivå med motsvarande rekord
från tidigare år. De ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar mer än
38 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av
åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 21 100
ton eller drygt 34 % av den totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas
totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna
av motsvarande totala produktion. Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2013
![]() 1) Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. Utvecklingstrender för ärter och åkerbönor under senare år
Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste fem åren
inom båda odlingsformerna. Ökningen har varit särskilt snabb inom den
konventionella odlingen. Under 2013 avstannade trenden och arealerna var på
samma nivå som 2012. Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor uppgick till
23 400 ton och den konventionella var 37 000 ton. Totalskörden av
konventionellt odlade åkerbönor har haft en kraftig ökningstakt och blev under
2012 större än totalskörden av konventionellt odlade ärter. Inom den ekologiska
odlingen har totalskördarna av åkerbönorna varit större än totalskördarna av
ärter sedan år 2007. Den konventionella skörden av ärter har pendlat både uppåt
och nedåt under den senaste tioårsperioden. I figurerna G och H visas
utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive
konventionell odling från år 2003 och framåt. Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från
arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2003–2013 Ton Figur H. Totalskördar för ärter
och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 2003–2013 Ton Anm. Uppgifterna avser
15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004. Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs minskade
Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling uppgick till 4 400 ton, vilket är en minskning
med 500 ton jämfört med 2012. Nedgången beror på lägre avkastning av
höstraps och att den ekologiska odlingen av höstrybs minskade med nästan 300
hektar. När det gäller vårraps och vårrybs har många lantbrukare i
Mälardalen och norrut rapporterat om skador orsakade av kålmal. I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps,
vårraps, vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av
motsvarande totala produktion. Höstrybs hade för få observationer och redovisas
därför inte separat. Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk
odling motsvarade 1,3 % av den totala skörden av raps och rybs. I stort
sett hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så
att den kan säljas med ekologisk märkning. Att uppgifterna om omställd totalskörd av höstraps samt
omställd totalskörd av raps och rybs är prickade i tablå D speglar en osäkerhet
som finns i det arealunderlag från Jordbruksverket som används för framräkning
av de totala skördarna. Det kan till exempel variera i vilken mån uppgifter om
utvintrade höstsådda grödor som såtts om med vårsådda grödor meddelats till
olika register. Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling 2013
![]() 1) Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. 4) Uppgiften är för osäker för att anges. 5) Höstrybs ingår i den totala skörden av raps
och rybs. För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också
regional redovisning för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län, samt Götalands
mellanbygder och Götalands norra
slättbygder. Det var i Västra Götalands län som odlingen hade störst
omfattning, följt av Östergötlands och Skåne län. Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling
uppgick till 40 hektar totalt i landet, vilket motsvarar cirka 1 % av den
totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för
redovisning av skörderesultat. Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken
Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt
vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda
som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för
första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som
redovisas är stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder
och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten
redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). Omräknat till ts-skörd
motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter uppemot
8 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga
grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter
motsvarar runt 9 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden. Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder
är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och
baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp drygt 10 ton per
hektar inom ekologisk och över 13 ton per hektar vid konventionell odling, med
ts-halten 30 %. Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av
ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs). Inom
den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar.
Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå över 37 ton
per hektar, med ts-halten 30 %. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats
som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina
ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information
om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor
och oljeväxter som skördats som grönfoder. Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierad och
omställd för ekologisk odling uppgick till runt 192 200 ton, vilket
motsvarar 88 % av den totala ekologiskt odlade grönfoderskörden. Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar 2 %
av rikets totala skörd
Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling beräknas för riket till 13 600 ton, en ökning med 21 %
av totalskörden jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om skörd från
arealer med miljöersättning för ekologisk odling infördes 2003 har
totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar 2 % av rikets
totala skörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i
denna statistik. Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer
med miljöersättning för ekologisk odling. För matpotatis är nästan hela den
ekologiskt odlade skörden också certifierad och omställd så att den kan säljas
med ekologisk märkning. Osäkerhet i arealunderlaget medför dock att kvantiteten
som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning inte redovisas. Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling 2013
![]() 1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små,
rötskadade eller grönfärgade knölar. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. 4) Uppgiften är för osäker för att anges. Matpotatisarealen med miljöersättning för ekologisk odling
är på samma nivå som för 2012 och uppgick till 800 hektar totalt i landet,
vilket motsvarar drygt 4 % av den totala matpotatisarealen. För riket
redovisas en skörd per hektar på 17 060 kilo för arealer med
miljöersättning. Det
är den högsta hektarskörden för matpotatis som redovisats under de 11 år
som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts. Nästan all areal kunde bärgas
under 2013 vilket bidrar till den höga hektarskördenivån. Störst omfattning
hade odlingen i Skåne och Gotlands län med 180 respektive 140 hektar. I
Dalarnas län odlades 90 hektar, följt av Gävleborgs och Västra Götalands län
med 80 hektar vardera. För övriga län odlades högst 30 hektar matpotatis
ekologiskt. För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för
riket till 31 650 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 46 %
lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i
skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella
odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska
odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en
mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen.
Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med
lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan
bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den
anledning som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt
odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för
färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis. Potatis för stärkelse ingår inte
Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om
ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 10
hektar för 2013. Årets ekologiska vallskörd i nivå med fjolårets
skörd
Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med
miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2013 till 960 800 ton, varav
den första skörden till 615 700 ton och återväxten till 345 100 ton.
Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar 21 % av
landets totala slåttervallsskörd. Insamlingen av vallskördeuppgifter är omfattande
eftersom flera skördar kan tas av grödan och varje skördetillfälle redovisas
för sig. Total inbärgad skörd från omställd areal beräknades för första gången
år 2011. För att kunna beräkna skörd från omställd areal har antagandet gjorts
att skördenivån för arealer under omställning och arealer med enbart miljöersättning
för ekologisk odling har samma skördenivå som skörd från de omställda
arealerna. Huvudregeln är att ekologiskt
producerade djur ska äta ett ekologiskt foder godkänt för försäljning med ekologisk
märkning. Det är dock tillåtet att använda en viss del foder från mark under
omställning i foderstaten. Kvantiteten foder som kan ges till ekologiska djur
är därmed större än den totala inbärgade skörden från omställd areal. Tablå F.
Total slåttervallsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt totalskörd från omställd areal 2013
![]() 1) Uppgifterna avser 16,5 % vattenhalt. 2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401. 3) Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa
Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som
ingår i Lantbruksregistret. Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och
konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På
produktionsområdesnivå var avkastningsnivån för den ekologiskt odlade arealen
mellan 71 och 100 % av den konventionella hektarskörden. På riksnivå var
den ekologiskt odlade arealens hektarskördenivå 89 % av den konventionella
hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel,
varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till
viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte
används inom ekologisk odling. Högst ekologisk produktion av vall redovisades i Götalands
skogsbygder, Svealands slättbygder och i Götalands norra slättbygder. Det
produktionsområde som hade den lägsta totalskörden av ekologisk slåttervall år
2013 var Götalands södra slättbygder. Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 23 %
av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige var ansluten till
miljöersättningen för ekologisk odling, vilket i huvudsak är oförändrat jämfört
med 2012. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har
skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter
applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologisk odling
2013. Arealen slåttervall skattas till 211 000 hektar, eller 83 % av den
totala ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 38
930 hektar (15 %) och ej utnyttjad vall skattas till 2 380 hektar (1 %).
Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter- och betesvall med miljöersättning
uppgick till 255 680 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits
genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden
av slåttervall som beräknats. Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att
miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som
utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats
ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i
statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför
fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. Odlingsbetingelser
Det regniga vädret under 2012 års sensommar och höst
omöjliggjorde den planerade höstsådden i stora delar av landet. En del arealer
höstsåddes under ogynnsamma förhållanden vilket påverkade grödornas fortsatta
utveckling och övervintring. En snöfattig och mycket kall period under den
senare delen av vintern bidrog också till utvintringsskador. Våren var kylig
och grödorna fick på många håll en sen start. Sommaren blev varm och torr. I de
östra delarna av landet drabbades grödorna av torkskador. Hösten erbjöd många
dagar med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas med låga
vattenhalter. Lokala angreppen av snömögel har noterats i de höstsådda
spannmålsgrödorna, vilket i en del fall bidragit till uttunning av bestånden.
Mjöldagg uppträdde i varierande omfattning och särskilt i rågvete förekom
bekämpningsbehov i vissa fält. Sädesbladlöss var tämligen vanligt förekommande
och i somliga fall överskreds bekämpningströskeln. Kraftig inflygning av rapsbaggar
i våroljeväxterna medförde att flera bekämpningar behövdes på många håll. Stora
mängder kålmalar fördes in i landet via sydostliga vindar, främst till
Mellansverige och Mälardalen. Vissa fält skördades inte alls på grund av
totalskador av kålmal, medan andra odlingar som kommit längre i utvecklingen
före angreppen -
eller där insektsbekämpningen träffade rätt tidsmässigt - gav förhållandevis höga skördenivåer.
I södra Sverige ledde en stor inflygning av ärtbladlus till att bekämpningströskeln
överskreds i flera fall. För matpotatis förekom skorv och larvskador i större
utsträckning än normalt. Angreppen av potatisbladmögel var däremot inte problematiska
under odlingssäsongen. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i
publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2013”. Mindre obärgade arealer både inom ekologisk och konventionell odling
Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev endast runt
0,6 % obärgad vilket är den lägsta andelen obärgad areal som redovisats. Motsvarande
uppgift för den konventionella arealen uppgick till 0,3 %. Andelen obärgad
areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För ärter var andelen obärgad areal mindre än 1 %
både inom den ekologiska och den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev
obärgade på 0,3 % av den ekologiska arealen medan hela den konventionella
arealen som odlades på jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen
kunde bärgas. För ärter och åkerbönor är uppgifterna om andel obärgad areal
rekordlåga inom båda odlingsformerna. När det gäller raps och rybs beräknas 2 % av den
ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den
konventionellt odlade arealen uppgick till drygt 1 %. Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev på
riksnivå 0,8 och 0,6 % obärgade inom ekologisk respektive konventionell
odling. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande
osäkerhet i beräkningsunderlaget. För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,6 %
för både den ekologiska och för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.
Det är den lägsta andelen obärgad areal som redovisats för såväl ekologiskt som
konventionellt odlad areal sedan undersökningen om skörd från arealer med miljöersättning
för ekologisk odling infördes 2003. Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i
odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av
förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen
obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den
ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent. Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador
Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det
varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om
skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en
förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 kommer uppgifter om omfattningen
av viltskadorna att samlas in från alla jordbruksföretag som är med i
skördeundersökningarna. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit
underlag för skördeberäkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för
hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total
grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan
hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd
från konventionellt odlad areal. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet.
Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare
under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..). Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad
som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar
påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den
obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som
grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten
är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag
och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets
administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De
spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska
meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder. Teckenförklaring
Explanation
of symbols
![]() |