Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2016

JO 14 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2016 avse­ende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ett­åriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med ekologisk odling under 2016. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt odlades 434 600 hektar åkermark ekologiskt. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2016 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. Jämfört med 2015 är det en ökning med 30 600 hektar eller knappt 8 %. För samman­ställning av total ekologisk areal har underlaget till det Statistiska meddelandet ”Ekologisk växtodling 2016” (JO 13 SM 1701) använts. Underlaget inhämtas av Jordbruksverket från de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Dessutom tillkommer vissa ekologiskt odlade grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register med ersättning för ekologisk odling. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

 

Figur A. Åkerareal med ekologisk odling 2016, hektar


Hektar

 

 

Totalt för riket odlades uppemot 17 % av åkerarealen ekologiskt under 2016. Det är en ökning med drygt 1 procentenhet jämfört 2015 men en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark an­sluten till ersättning för ekologisk odling var som störst.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2016 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands, Västra Götalands, Jönköpings och Östergötlands län. För dessa län odlades 20 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

 

Figur B. Andel åkerareal med ekologisk odling 2016, procent


Procent

                                                         

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och Nedre Norrland, där denna andel översteg 25 %. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, se karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2016 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeter­förbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden arealen odlas enligt certi­fieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märk­ning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de SM om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bear­betningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverk­samheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordarts­skillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större ut­sträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogs­bygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands län. I Norrbottens län har andelen areal med ersättning för ekologisk odling tvärtom minskat.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstor­lek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

 

Kommentarer kring resultaten

Torkan drog ner skördenivåerna – särskilt i södra Sverige

Många lantbrukare i de södra delarna av landet har skrivit kommentarer om att grödorna brådmognade som en följd av det torra vädret. I Skåne län var hektar­skördarna av vårkorn och havre inom den ekologiska odlingsformen 22 respek­tive 23 % lägre än föregående år. På Gotland var skördeutfallet för det ekolo­giskt odlade vårkornet 20 % lägre än 2015. För landet som helhet var hektar­skörden av det ekologisk odlade vårkornet i nivå med föregående års resultat och 11 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren. Hektarskörden av ekologiskt odlad havre var för riket totalt i nivå med föregående års höga skördeavkastning och 19 % högre än femårsgenomsnittet. Uppemot 40 % av både den ekologiska och den konventionella havrearealen odlas i Västra Götalands län, som inte drabbades lika hårt av torkan under växtodlings­säsongen. Där var hektarskörden av den ekologiskt odlade havren 12 % högre under 2016 än under 2015.

Hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete har på riksnivå beräknats till 3 960 kilo per hektar, viket är 4 % lägre än föregående års rekordhöga avkastnings­nivå. Jämfört med femårsgenomsnittet är det däremot en ökning med 10 %.

Hektarskörden av ekologiskt odlad råg tangerar förra årets resultat på riksnivå och är 11 % högre än femårsgenomsnittet. När det gäller rågvete var det under 2015 stora problem med gulrost som drog ner skördenivåerna. Under 2016 var hektarskörden tillbaka på en mer normal nivå. I rågvete ingår även en del vår­rågvete som ger något lägre skörd per hektar än den höstsådda.

Konventionellt odlat höstvete gav för riket som helhet en hektarskörd på 6 860 kilo per hektar, vilket är 12 % lägre än 2015 års rekordskörd. 2016 års avkast­ning är 6 % högre än genomsnittsskörden för de fem föregående åren. Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Det var även en del torkskador som gjorde att ut­sädet inte grodde som det skulle efter höstbruket. Delar av de höstsådda areal­erna kördes upp under våren. Det torra vädret under de höstsådda grödornas utvecklingsfas drog ner avkastningsnivåerna, och på en del gårdar gav de höst­sådda grödorna faktiskt lägre hektarskördar än de vårsådda.

I de nordligaste länen blev det en återhämtning av skördenivåerna efter 2015 års mycket låga hektarskördar av vårkorn. Jämfört med föregående år var 2016 års hektarskördar av ekologiskt odlat vårkorn i Jämtlands län 24 % högre.

Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade

Under 2016 odlades mer än 10 % av den totala spannmålsarealen ekologiskt. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren ökade den ekologiskt odlade spannmålsarealen med 14 %. Detta ledde det till en totalskörd på 335 100 ton, vilket överstiger fjolårsresultatet med 8 % och femårsgenomsnittet med 30 %. Det är den högsta totala spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer som redovisats under de 14 år som undersökningen om skördenivåer vid ekologisk odling genomförts.

Mer än en tjugondel av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 6,1 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varierat mellan 4,7 och 5,2 % under de tre föregående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2016 liksom tidigare år havre. Uppemot 33 % av den eko­logiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre.

Havre gav också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med ekologisk odling. Havreskörden från ekologisk odling uppgick under 2016 till 104 500 ton, vilket är den största som redovisats under de år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts. Näst störst totalskörd gav höstvete  med 91 600 ton  vilket är i nivå med föregående års totalskörd från ekologiskt odlade arealer.

Blandsäd är den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Majs hade för få observationer och redovisas därför inte separat. I rågvete ingår höstrågvete och vårrågvete.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden, trots att även en del vårsådd dinkel odlas. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn. I råg ingår även midsommarråg.

 

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med ekologisk odling och totala spannmålsskördar från omställd ekologisk areal 2016

 

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd
från omställd

 areal,

 ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

91 600

3,7

76 600

3,1

Vårvete

36 400

10,7

31 700

9,3

Råg

7 200

7,1

6 400

6,3

Höstkorn

1 400

1,3

..

..

Vårkorn

57 000

4,0

43 900

3,1

Havre

104 500

13,5

91 400

11,8

Rågvete

14 800

9,3

12 200

7,7

Blandsäd

22 100

39,9

16 800

30,3

Spannmål totalt4)

335 100

6,1

280 000

5,1

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Majs ingår i den totala spannmålsskörden från ekologiskt odlad areal. Höstkorn och majs ingår i den totala skörden från omställd areal.

 

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2016 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 280 000 ton eller 5,1 % av den totala spannmålsskörden. Det motsvarar en ökning med 3 % jämfört med 2015 och en ökning med 23 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är den största kvanti­teten som hittills redovisats.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska total­skördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Havre gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna också när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning. Havreskörden uppgick till 91 400 ton, vilket är en rekordhög totalskörd. Vid rangordning av spannmålsgrödorna efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, vårvete, rågvete, råg, vårkorn, höstvete.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skörd­ade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spann­målsskörden har under de närmast föregående åren varit mellan 4 och 5 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2012–2015.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2012–2015 samt andelar av de totala skördarna

 

 

Gröda

2012

 ton1) 3)

%

2)

2013

 ton1) 3)

%

2)

2014

 ton1) 3)

%

2)

2015

 ton1) 3)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

42 500

2,2

29 200

2,2

73 200

2,7

79 500

2,7

Vårvete

35 000

9,8

43 500

7,9

28 600

8,5

29 700

9,4

Råg

4 500

3,2

5 100

3,6

9 700

5,6

9 700

6,5

Vårkorn

30 700

1,9

53 200

2,9

46 100

3,1

41 800

2,7

Havre

58 000

7,9

73 300

8,6

59 300

8,9

73 100

9,8

Rågvete

8 500

6,1

9 700

8,7

17 200

7,6

16 900

6,9

Blandsäd

14 500

27,2

20 800

29,2

17 900

36,6

19 200

36,9

Spannmål totalt4)

 194 000

3,8

235 600

4,7

253 000

4,4

271 300

4,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Uppåtgående trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med eko­logisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduk­tionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion från och med år 2007 ger högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produk­tion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer.

Av figuren framgår att 2016 är det år då den största kvantiteten med ekologiskt odlad spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades.

 

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2016

Tusentals ton

 

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

 

                                                                                                                                                         

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2016 var 41 % lägre i Svealands slättbygder och 27 % lägre i Götalands skogsbygder vid eko­logisk odling.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skill­naderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även för år 2016, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlings­metoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 38 % lägre vid ekologisk od­ling av vårkorn, medan motsvarande skillnad i Nedre Norrland var 25 % – och i Övre Norrland endast 3 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signi­fikanta i alla produktionsområden utom för Övre Norrland.

 

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling 2016

 

 

kg/ha

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                 

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riks­nivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respek­tive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen.

Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena. Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Andelen ekologisk odling har minskat i Norrland

Andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har under senare år visat en nedåt­gående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. I de övriga produktionsom­rådena kan tvärtom en svagt ökande arealandel noteras. Generellt är dock fort­farande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska od­lingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre.

Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och kon­ventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2016


Vårvete

 

kg/ha

 

                                                                                                                                             

Havre

kg/ha

 

 

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Västra Götalands län var hektarskörden vid konventionell odling av vårvete 14 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden av vårvete. I Kalmar och Värmlands län var motsvarande skillnad 9 %. För Västra Götalands län är skill­naden statistiskt signifikant, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

I Västra Götalands län var 31 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Kalmar län var motsvarande andel drygt 13 %. I Värmlands län odlades uppe­mot 25 % av vårvetearealen ekologiskt. Bland länen som redovisas i figur F var andelen ekologiskt odlad vårveteareal minst i Örebro län med endast knappt 8 %. Där är också de skattade hektarskördarna mer lika inom den ordinarie och den konventionella odlingen.

 

Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2016


 

       kg/ha


Anm.: Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1701. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 22 100 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädes­blandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Närmare 48 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Uppemot 60 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2016. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2016 till 17 450 hektar, varav endast cirka 270 hektar odlades ekologiskt.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men närmare 1 700 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2016. Kärnmajs odlas fram­förallt i Skåne, men antalet företag som lämnat uppgifter om konventionellt odlad tröskad majs räcker inte för redovisning av resultat på länsnivå. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda och den varma försommaren och sommaren ledde till god utveckling av majsen. För riket som helhet blev 2016 års avkastning av konventionellt odlad tröskad majs mer än 40 % högre än 2015 års låga hektarskörd och 21 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Hög hektarskörd och totalskörd av ekologiskt odlade ärter

För landet som helhet blev 2016 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 15 % högre än föregående års nivå, och 28 % högre än femårsgenom­snittet. Hektarskörden uppgick till 2 750 kilo per hektar, och tangerar ett tidig­are rekord från år 2013. Den totala skörden av ärter från ekologisk odling upp­gick till 8 900 ton, vilket är 13 % mer än föregående års totalskörd. Närmare 13 % av den totala arealen ärter odlades ekologiskt under 2016. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2016 skattats till 6 800 ton. Arealerna av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Östergötlands och Västmanlands län. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2016 var hektarskörden från ärtarealen med ekologisk odling 1 070 kilo per hektar eller motsvarande 28 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Åkerbönorna tillbaka på normal skördenivå

Hektarskörden av ekologiskt odlade åkerbönor var under 2016 i nivå med fem­årsgenomsnittet, och därmed 16 % lägre än 2015 års rekordavkastning. Odling­en av åkerbönor har ökat under de senaste åren och nådde rekordnivåer inom både ekologisk och konventionell odling även under 2016. Mer än 36 % av totalarealen odlades ekologiskt. Totalskördarna av ekologiskt och konvention­ellt odlade åkerbönor har skattats till 32 100 ton respektive 73 100 ton för 2016. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

 

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med ekologisk odling 20032016

Ton

 

Figur H. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 20032016

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.      

 

Hektarskörden av åkerbönor vid ekologisk odling var på riksnivå 2 990 kilo per hektar, vilket är 820 kilo eller 21 % lägre än vid konventionell odling. För både ekologisk och konventionell odling var arealerna störst i Västra Götalands och Östergötlands län under 2016.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar nästan 31 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 25 500 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med ekologisk odling och totala trindsädesskördar från omställd ekologisk areal 2016

 

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd

areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

8 900

9,6

6 800

7,3

Åkerbönor

32 100

30,9

25 500

24,5


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps sjönk

De tre senaste åren har den ekologiskt odlade arealen av höstraps ökat och uppgick under 2016 till 5 370 hektar, vilket är en rekordhög areal. Hektar­skörden blev på riksnivå 2 170 kilo per hektar, vilket är 17 % lägre än föregå­ende års rekordavkastning. Vädret var torrt och varmt under höstrapsens blom­ningsperiod, vilket medförde stora insektsangrepp – bland annat av blygrå rapsvivel och skidgallmygga. Inom den konventionella odlingen var 2016 års höstrapsavkastning 3 070 kilo per hektar, vilket är 23 % lägre än 2015.

Totalskörd av ekologiskt odlad raps och rybs ökade

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 12 700 ton. Det är 8 % mer än föregående år och den största skörden av ekologisk raps och rybs som redovisats. Ökningen beror på att odlingsarealerna ökade med 29 %. Det var framförallt höstraps som stod för arealökningen. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

 

Figur I. Total skörd från ekologiskt odlad areal av höstraps och övriga raps- och rybsgrödor 2003–2016

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt

 

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala pro­duktion. Vårraps hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarade 4,7 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med ekologisk odling och total raps- och rybsskörd från omställd ekologisk areal 2016

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

 från omställd
 areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

11 600

4,6

10 900

4,4

Höstrybs

500

33,3

500

33,3

Vårrybs

400

30,8

..

..

Raps och rybs totalt4)

12 700

4,7

12 000

4,5


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Vårraps ingår i den totala skörden från ekologiskt odlad areal av raps och rybs. Vårraps och vårrybs ingår i den totala skörden från omställd areal av raps och rybs.

 

Höstraps är den dominerande grödan och totalskörden som är omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning ökade med 1 500 ton eller 16 % mellan 2015 och 2016.

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också redovisning på länsnivå för Östergötlands, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. Det var i Västra Götalands län som den ekologiska odlingen av höstraps hade störst omfattning under 2016.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 160 hektar totalt i landet, vilket motsvarar knappt 2 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skörde­statistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädes­grödor (exklusive majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt), och uppgick under 2016 till totalt omkring 268 000 ton vid ekologisk odling. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter drygt 9 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarar närmare 10 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riks­nivå var hektarskörden för denna grödgrupp 12 ton per hektar inom ekologisk odling och över 13 ton per hektar vid konventionell odling, med ts-halten 30 %.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grön­foderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs). På regional nivå finns för denna grödgrupp flera exempel på att de genomsnittliga hektar­skördarna från de ekologiskt odlade arealerna är i nivå med eller över hektar­skördarna från de konventionella arealerna. Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt. Hektarskörd­en av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå nästan 41 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick till runt 203 000 ton med ts-halten 30 %.

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för mer än 6 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 35 900 ton, vilket är mer än en fördubbling av totalskörden jämfört med femårsgenomsnittet. Sedan undersökningen om skörd från arealer med ekolo­gisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant omkring 2–3 % av rikets totala skörd. De senaste åren har den ekologiska matpotatis­produktionens andel av rikets totala skörd ökat till 4,7 % för 2015 och till 6,5 % för 2016.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag. Skillnaden faller inom felmarginalen.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med ekologisk odling och total skörd från omställd ekologisk areal 2016

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd
 areal,

ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

35 900

6,5

34 700

6,3


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Matpotatisarealen med ekologisk odling ökade med 400 hektar jämfört med 2015 och uppgick till 1 700 hektar totalt i landet, vilket motsvarar uppemot 10 % av den totala matpotatisarealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 21 100 kilo för arealer med ekologisk odling. Det är en ökning med 2 150 kilo per hektar eller 11 % jämfört med 2015 års resultat. Nästan all areal kunde bärgas under 2016 vilket bidrar till den höga hektarskördenivån. Störst omfatt­ning hade odlingen i Skåne och Västra Götalands län med 390 hektar vardera. I Gotlands län odlades 300 hektar, följt av Dalarnas län med 140 hektar. I Gävleborgs län odlades 80 hektar. För övriga län odlades högst 60 hektar matpotatis ekologiskt.

Den ekologiskt odlade matpotatisarealen ökade med 400 hektar medan den konventionella matpotatisarealen ökade med 280 hektar jämfört med 2015.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 33 010 kilo per hektar. Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade har flera orsaker. För både ekologiska och kon­ventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För mat­potatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbryt­as i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får lämnas obärg­ade än för de konventionella odlingarna.

Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkast­ningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad till ett fåtal hektar.

Nästan en fjärdedel av vallarealen är ekologiskt odlad

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2016 till 956 500 ton, varav förstaskörden till 586 100 ton och återväxten till 370 400 ton. De största mängderna av den totala vallskörden kom från produk­tionsområdena Götalands norra slättbygder och skogsbygder samt Svealands slättbygder. Minsta mängderna skördades i Götalands södra slättbygder och Övre Norrland. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. Av landets totala slåttervallsskörd kom 20 % från ekologiskt odlade arealer.

I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. De olika totalskörderesultaten beror dels på osäkerheter i areal­underlagen dels på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag. Skillnaden faller inom felmarginalen.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med ekologisk odling och totalskörd från omställd ekologisk areal 2016

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från ekolo-giskt odlad areal,
ton1,)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total inbärgad

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Slåttervall

956 500

20,2

957 600

20,2


 

1)  Uppgifterna avser torrsubstanshalt 83,5 % (hövikt).

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1701.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

På riksnivå var hektarskörden av ekologisk vall lika stor som 2015 men torkan gjorde att det i vissa områden var betydligt lägre hektarskörd än föregående år. I Götalands skogsbygder var hektarskörden drygt 20 % lägre jämfört med 2015. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningen för den ekologiskt odlade arealen mellan 69 och 111 % av den konventionella hektarskörden. Signifikanta skillnader mellan ekologisk och konventionell hektarskörd var det i Götalands mellan- och skogsbygd samt i Övre Norrland, där den ekologiska vallen avkastade mellan 69 och 74 % av den konventionella. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskörd 85 % av den kon­ventionella hektaravkastningen. Vall är den gröda där avkastningen skiljer sig minst mellan konventionell och ekologisk odling. I slåttervall används normalt inte kemiska bekämpningsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling och därför påverkas avkastningen av ekologisk vall inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska bekämpningsmedel. Hög andel klöver kan också till viss del kompensera för att kväve från mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. 24 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2016. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2016 till 183 120 hektar, betes­vallen till 48 790 hektar samt den outnyttjade vallen till 23 220 hektar. Skatt­ningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen.

Odlingsbetingelser

De höstsådda arealerna var återigen förhållandevis stora, men höstsådden 2015 blev försenad och detta tillsammans med torka och snigelangrepp under hösten ledde ofta till försvagade bestånd och utvintringsskador. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp efter vintern. Även under våren och försommaren var det periodvis alltför torrt. Vårgrödornas utveckling påverkades starkt av om sådden hade genomförts strax före en regnskur eller inte. Under sommarmånaderna var det varmt och fortsatt mindre regnmängder än normalt på flertalet platser i lan­det. Särskilt från Skåne har det rapporterats om torkskador på grödorna. Skörde­arbetet kunde genomföras i augusti och september under bra väderförhållanden. Från norra Sverige har det dock kommit kommentarer från många lantbrukare om problem med för mycket regn under våren, sommaren och hösten.

Angreppen av svampsjukdomar var överlag lägre än de närmast föregående åren. Problemen med gulrost, som drabbade rågvete hårt under 2015, begräns­ades av det torra vädret under försommaren. Riklig förekomst av ärtbladlus noterades i de södra delarna av landet, och bekämpningströskeln överskreds i en del av ärtfälten. Det torra och varma försommarvädret sammanföll med höst­rapsens blomningsperiod och ledde till kraftiga insektsskador av bland annat blygrå rapsvivel, skidgallmygga och kålmal. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2016”.

Obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 0,6 % obärgad på riksnivå. Motsvarande uppgift för den konventionella arealen var 0,3 %. I Övre Norrland fick dock uppemot 7 % av den ekologiska och 6 % av den konventionella spannmålsarealen lämnas oskördad.

För ärter var andelen obärgad areal över 2 % inom den ekologiska och drygt 1 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 0,6 % av den ekologiska och 0,7 % av den konventionella arealen. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella, men resultaten för åkerbönor uppvisar under 2016 ett undantag.

När det gäller raps och rybs beräknas närmare 2 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till uppemot 1 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 0,4 och 0,6 % obärgade inom ekologisk respektive konventionell odling på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,7 % för den ekologiska och 0,9 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsak­ade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningar­na, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från kon­ventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Stati­stikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller för­delningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Upp­gifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på informa­tion från minst 20 företag med vall.