Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2018

JO 14 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2018 avse­ende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ett­åriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med ekologisk odling under 2018. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt odlades 473 900 hektar åkermark ekologiskt. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2018 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. Jämfört med 2017 är det en ökning med 21 800 hektar eller 5 %. För sammanställning av total ekologisk areal har underlaget till det Statistiska meddelandet ”Ekologisk växtodling 2018” (JO 13 SM 1901) använts. Underlaget inhämtas av Jordbruksverket från de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

 

Figur A. Åkerareal med ekologisk odling 2018, hektar


Hektar

 

 

Totalt för riket odlades uppemot 19 % av åkerarealen ekologiskt under 2018. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2017 och i nivå med år 2005 då andelen åkermark ansluten till ersättning för ekologisk odling hittills var som störst.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2018 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Västra Götalands, Västernorrlands, Östergötlands, Jönköpings län och Södermanlands län. För dessa län odlades 20 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

 

Figur B. Andel åkerareal med ekologisk odling 2018, procent


Procent

                                                     

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna översteg 28 %. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, uppemot 5 %. Se även karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2018 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige.

Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeter­förbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden arealen odlas enligt certi­fieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märk­ning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda areal­en.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i SM:en om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande SM från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bear­betningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverk­samheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordarts­skillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar skörderesultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna.

På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands och Skåne län.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstor­lek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

Utvintringsskador, sommartorka och ensilageskörd

Allt för mycket regn under hösten 2018 medförde att arealerna minskade av de högavkastande höstsådda grödorna. Det har även rapporterats om utvintrings­skador och glesa bestånd i de höstsådda grödor som ändå såddes. Den lång­variga värmen och torkan drabbade sedan både höstsådda och vårsådda grödor, liksom vallgrödorna. För att lindra grovfoderbristen skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och trindsäden – som ensilage istället för att tröskas. Det bidrog också till att sänka de totala tröskade skördarna.

Hektarskördarna av höstvete mer än 30 % lägre än fjolårsnivåerna i flera av länen

Det var främst torkan och värmen som sänkte skördenivåerna för de höstsådda grödorna, men utvintringsskador och glesa bestånd bidrog också till skörde­minskningen. I Gotlands län blev hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete 42 % lägre än föregående år och i Västmanlands och Dalarnas län blev den 36 respektive 51 % lägre. Hektarskörden av konventionellt odlat höstvete blev 41 % lägre än fjolårsresultatet i Uppsala och Skåne län. I Gotlands, Västman­lands och Dalarnas län var motsvarande minskningar 49, 45 respektive 61 %.

På riksnivå minskade hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete med 30 % jämfört med 2017.

Halverad hektarskörd av vårvete, vårkorn och havre i många län

Sommartorkan och värmen drog ner skördenivåerna allra mest för de vårsådda grödorna. Den kalla våren ledde även till försenad sådd, och torkan medförde dålig uppkomst. Många kommentarer finns om stora mängder med ogräs.

I Södermanlands och Skåne län blev hektarskördarna av ekologiskt odlat vår­vete 48 % lägre än under 2017, och i Gotlands län blev den 59 % lägre. Vid konventionell odling var motsvarande minskningar i Värmlands och Västman­lands län 54 respektive 58 %.

Hektarskörden av ekologiskt odlat vårkorn blev 52 % lägre än fjolårsresultatet i Värmlands län, och i Gotlands och Västmanlands län 51 % lägre. Vid konven­tionell odling av vårkorn var hektarskörden 54 % lägre än 2017 i Gotlands län.

Exempel på län med extremt låga hektarskördar av havre är Uppsala, Söder­manlands och Västmanlands län, där nivåerna vid ekologisk odling var 53 % lägre än motsvarande resultat föregående år. Minskningarna var lika stora vid konventionell odling av havre i Uppsala och Värmlands län, medan skörde­tappet i Västmanlands län var 55 %.

Man bör dessutom beakta att i de fall valmöjligheten fanns valde lantbrukarna att tröska de bästa delarna av grödarealerna och skörda de sämst utvecklade delarna som ensilage.

För landet som helhet var minskningarna av hektarskördarna jämfört med fjolåret för ekologiskt odlat vårvete, vårkorn och havre 34, 30 respektive 40 %.

Ekologiskt odlade spannmålsskörden nästan 150 tusen ton mindre

Den totala tröskade spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer uppgick under 2018 till 241 200 ton. Den är 149 400 ton mindre än 2017, vilket mot­svarar en minskning med 38 %. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren är det en minskning med 23 %.

Mindre höstvete och mer grönfoderskörd bidrog till lägre spannmålsskörd

Förutom extremt låga hektarskördar har arealförändringar av olika slag påverkat totalskörden av spannmål. Den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen för tröskning minskade med 6 % eller 6 600 hektar jämfört med 2017. Samtidigt ökade den ekologiskt odlade spannmålsarealen skördad som grönfoder med 77 % eller 15 300 hektar.

Fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har även ändrats. Det beror på att höstsådden försvårades av regnig väderlek under hösten 2017. Den ekolo­giskt odlade höstvetearealen minskade med 24 % och den konventionella med 28 %. Omfördelningen från höstsådda och högavkastande grödor till vårsådda grödor med lägre avkastningsnivåer har också sänkt den totala spannmåls­skörden.

Över 7 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar den tröskade skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 7,4 % av den totala tröskade spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varierat mellan 5,0 och 6,6 % under de tre före­gående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2018 liksom tidigare år havre. Drygt 30 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen avsedd för tröskning utgjordes av havre. Men höstvete och vårkorn knappar in och under 2017 och 2018 var totalskördarna av ekolo­giskt odlat höstvete större än totalskördarna av ekologiskt odlad havre.

Höstvete som gav störst total tröskad skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med ekologisk odling minskade ändå med 46 % jämfört med fjol­årsresultatet. Havreskörden från ekologisk odling minskade med 42 % jämfört med 2017 och vårveteskörden med 32 %.

Blandsäd är den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårrågvete och majs hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden, trots att även en del vårsådd dinkel odlas. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn. I råg ingår även midsommarråg.

 

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med ekologisk odling och totala spannmålsskördar från omställd ekologisk areal 2018

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd
från omställd

 areal,

 ton1) 3)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

72 200

5,2

57 300

4,1

Vårvete

25 800

11,7

22 200

10,1

Råg

10 800

12,2

9 600

10,9

Höstkorn

900

1,7

700

1,3

Vårkorn

57 800

5,6

44 100

4,2

Havre

57 500

15,8

52 300

14,4

Höstrågvete

7 300

11,4

5 400

8,4

Blandsäd

8 700

39,2

6 800

30,6

Spannmål totalt4)

241 200

7,4

198 500

6,1

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1901.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Vårrågvete och majs ingår i de totala spannmålsskördarna från ekologiskt odlad areal och från omställd areal.

 

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning minskade med 125 tusen ton

För 2018 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 198 500 ton eller 6,1 % av den totala spannmålsskörden. Det motsvarar en minskning med 39 % eller 124 800 ton jämfört med 2017.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska total­skördar godkända för försäljning med ekologisk märkning under 2018. Höstvete gav störst totalskörd bland spannmålsgrödorna också när det gäller kvantiteter godkända för försäljning med ekologisk märkning.

Vid rangordning av spannmålsgrödorna efter andelen av den totala skörden av respektive gröda blir turordningen som följer: blandsäd, havre, råg, vårvete, höstrågvete, vårkorn, höstvete, höstkorn.

Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skörd­ade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spann­målsskörden har under de närmast föregående åren varit mellan 4 och 5 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2014–2017.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2014–2017 samt andelar av de totala skördarna

Gröda

2014

 ton1) 3)

%

2)

2015

 ton1) 3)

%

2)

2016

 ton1) 3)

%

2)

2017

 ton1) 3)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

73 200

2,7

79 500

2,7

76 600

3,1

111 500

3,7

Vårvete

28 600

8,5

29 700

9,4

31 700

9,3

32 300

10,8

Råg

9 700

5,6

9 700

6,5

6 400

6,3

9 000

6,3

Vårkorn

46 100

3,1

41 800

2,7

43 900

3,1

57 200

3,8

Havre

59 300

8,9

73 100

9,8

91 400

11,8

85 800

12,7

Rågvete

17 200

7,6

16 900

6,9

12 200

7,7

12 000

7,7

Blandsäd

17 900

36,6

19 200

36,9

16 800

30,3

14 100

34,3

Spannmål totalt4)

253 000

4,4

271 300

4,4

280 000

5,1

323 300

5,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Höstkorn och majs ingår i de totala spannmålsskördarna.

 

Ökande trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning bröts under 2018

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med eko­logisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduk­tionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. Den reducerade totalskörden under 2018 är främst en följd av låga hektarskördar, orsakade av torkan och värmen under växtodlingssäsongen.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de närmast föregående åren kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebar att certifierad produktion från och med år 2007 gav högre ersättning än så kallad kretslopps­inriktad produktion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer. Ersättningen till kretsloppsinriktad produk­tion upphörde efter år 2017.

Av figuren framgår att 2017 är det år då den största kvantiteten med ekologiskt odlad spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades. För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

 

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2018

Tusentals ton

 

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

 

                                                                                                                                                

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2018 var 27 % lägre i Götalands mellanbygder vid ekologisk odling. I Götalands norra slätt­bygder och i Mellersta Sveriges skogsbygder var hektarskördarna av vårkorn 26 % lägre vid ekologisk odling än vid motsvarande konventionella odling.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skill­naderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna och större i de södra delarna av landet än i de norra. Det gäller i någon mån även för år 2018, vilket visas i figur D, där hektar­skördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produk­tionsområdena.

 

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling 2018

 

 

kg/ha

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                 

 

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 32 % lägre vid ekologisk od­ling av vårkorn, i Svealands slättbygder var den 33 % lägre, medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 9 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i samtliga produktionsområden.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaderna för vårkorn är mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riks­nivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respek­tive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen.

Det är därför lämpligt att samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena.

Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Andelen ekologisk odling större i norra Sverige

Andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har under åren 2007–2014 visat en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. I de övriga produk­tionsområdena kan tvärtom en svagt ökande arealandel noteras under samma tidsperiod.

De tre senaste åren har andelen ekologiskt odlad spannmålsareal ökat i alla de åtta produktionsområdena. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de mellersta och norra delarna av landet.

Under 2018 var andelen ekologiskt odlad spannmålsareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och i Nedre Norrland, där andelarna var över 20 %. Minst var andelen i Götalands södra slättbygder, där andelen var under 3 %.

Variationen mellan år ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska od­lingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre.

Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och kon­ventionell odling på liknande sätt. De låga hektarskördarna under 2006 och 2018 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2018


Vårvete

 

kg/ha

 

                                                                                                                                             

Havre

kg/ha

 

 

Anm.: Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Uppsala län var 31 % av den totala havrearealen ekologiskt odlad. I Värmlands län var andelen 36 % och i Västra Götalands län 21 %. Exempel på andra län med stora andelar är Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län, med 22, 31 respektive 35 % av havrearealen ekologiskt odlad under 2018.

Bland länen som redovisas i figur F var andelen ekologiskt odlad havreareal minst i Blekinge län, endast omkring 1 %. Där är också de skattade hektar­skördarna lika inom den ordinarie och den konventionella odlingen.

Under 2018 var inga av skillnaderna på länsnivå statistiskt signifikanta, utan de ligger inom felmarginalen. Tendensen är dock, liksom tidigare år, att hektar­skördarna för konventionell odling är högre än motsvarande hektarskördar enligt den ordinarie officiella statistiken.

 

Figur F. Hektarskördar för havre från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2018


 

       kg/ha

Anm.: Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1901. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 8 700 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädes­blandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Mer än 43 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 78 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2018. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2018 till nästan 18 400 hektar, varav endast cirka 610 hektar odlades ekologiskt.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring 1 100 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2018. Kärnmajs odlas fram­förallt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till 4 200 kilo per hektar, vilket är nästan en halvering jämfört föregående års avkastningsnivå. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda, men drabbades liksom övriga grödor av torkskador under den extremt torra sommaren.

Totalskörden av ekologiskt odlade ärter minskade med 19 %

För landet som helhet var 2018 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 26 % lägre än föregående års nivå och 24 % lägre än femårsgenom­snittet. I Östergötlands län minskade hektarskörden av ekologiskt odlade ärter med 39 % jämfört med fjolåret. Arealen av ekologiskt odlade ärter som istället skördades som grönfoder ökade från normalt omkring 100 hektar till drygt 360 hektar under 2018.

Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 6 400 ton, vilket är 19 % mindre än föregående års totalskörd. Mer än 15 % av arealen ärter för tröskning odlades ekologiskt under 2018. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2018 skattats till 3 900 ton.

Arealerna av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Östergötlands och Västra Götalands län. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2018 var hektarskörden från ärtarealen med ekologisk odling 390 kilo per hektar eller motsvarande 17 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor minskade med 64 %

Hektarskörden av ekologisk odlade åkerbönor har på riksnivå beräknats till 1 170 kilo per hektar. Den är därmed 59 % lägre än fjolårsresultatet, 62 % lägre än femårsgenomsnittet, och den lägsta hektarskörden som redovisats under de 15 år som åkerbönor har ingått i skördeundersökningen.

Åkerbönor är en torkkänslig gröda, och angreppen av bladlöss och bönsmyg har också varit kraftigare än vanligt. Grödan var ofta svårtröskad eftersom baljorna hade brådmognat och var väldigt torra. Många lantbrukare har meddelat att åkerbönorna torkade bort helt, så det var inte ekonomiskt försvarbart att försöka skörda grödan, inte ens som ensilage. De obärgade arealerna blev större än normalt, över 800 hektar, vilket motsvarar 8 % av den ekologisk odlade arealen. Arealen ekologisk odlade åkerbönor skördade som grönfoder ökade från normalt runt 130 hektar till drygt 2 000 hektar under 2018.

Totalskördarna av ekologiskt och konventionellt odlade åkerbönor har skattats till 11 600 ton respektive 22 800 ton för 2018. Uppemot 38 % av arealen odlades ekologiskt. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trind­sädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

 

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med ekologisk odling 20032018

Ton

 

 

Figur H. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konventionell odling 20032018

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.                 

 

Hektarskörden av åkerbönor var på riksnivå 260 kilo eller 18 % lägre vid ekologisk än vid konventionell odling. För både ekologisk och konventionell odling var arealerna störst i Västra Götalands län under 2018.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar över 33 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 8 500 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor samt andel­arna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med ekologisk odling och totala trindsädesskördar från omställd ekologisk areal 2018

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd

areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

6 400

13,1

3 900

8,0

Åkerbönor

11 600

33,3

8 500

24,4


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1901.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Nästan halverad hektarskörd ekologiskt odlad höstraps

Hektarskörden av höstraps från ekologiskt odlade arealer har för landet som helhet beräknats till 1 280 kilo per hektar, en minskning med 45 % jämfört med förra årets avkastning och med 44 % jämfört med femårsgenomsnittet. Förutom torkan och värmen har också insektsangrepp angetts som förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer om skador av rapsbaggar har varit vanliga. De helt obärgade arealerna av höstraps var 580 hektar, eller närmare 6 % av arealen.

På regional nivå var skördeminskningarna särskilt stora i Östergötlands och Gotlands län, med 54 respektive 51 % lägre hektarskördar jämfört med ifjol vid ekologisk odling. Vid konventionell odling var skördeminskningarna störst i Västmanlands, Gotlands och Uppsala län, med 58, 56 och 54 % lägre hektar­skördar jämfört med 2017.

Inom den konventionella odlingen var 2018 års höstrapsavkastning på riksnivå 2 410 kilo per hektar, vilket är 31 % lägre än både fjolårsresultatet och femårs­genomsnittet. Höstraps är grödan med störst areal inom grödgruppen raps och rybs vid både ekologisk och konventionell odling.

Totalskörden av ekologiskt odlad raps och rybs 45 % mindre än i fjol

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 10 400 ton. Det är 45 % mindre än föregående år, då totalskörden av ekolo­giskt odlad raps och rybs var rekordstor. Minskningen beror främst på låga hektarskördar, men även på stora obärgade arealer och ovanligt stora arealer skördade som grönfoder. Raps och rybs brukar sällan skördas som grönfoder – arealen har de senaste fem åren varit runt 50 hektar. Under 2018 hade raps­baggar och andra skadeinsekter ofta förstört fröskörden. Det var också vanligt att oljeväxterna blommade om i juli och augusti varvid fröskörden inte hann mogna. För att rädda något av grödan och även lindra grovfoderbristen skörd­ades större arealer än vanligt som ensilage istället för att tröskas. Av den ekolo­giskt odlade raps- och rybsarealen skördades 930 hektar som grönfoder.

I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av ekologiskt odlad höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

 

Figur I. Total skörd från ekologiskt odlad areal av höstraps och övriga raps- och rybsgrödor 2003–2018

Ton

Anm.: Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt

 

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps och vårrybs hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarade 4,8 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med ekologisk odling och total raps- och rybsskörd från omställd ekologisk areal 2018

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

 från omställd
 areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2),
procent

 

 

 

 

 

Höstraps

9 400

4,6

8 300

4,1

Höstrybs

400

66,7

400

66,7

Raps och rybs totalt4)

10 400

4,8

9 300

4,3


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1901.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Vårraps och vårrybs ingår i den totala skörden från ekologiskt odlad areal av raps och rybs och i den totala skörden från omställd areal av raps och rybs.

 

För höstraps som är den dominerande grödan, minskade totalskörden som var omställd och godkänd för försäljning med ekologisk märkning med 7 100 ton eller 46 % mellan 2017 och 2018.

För ekologiskt odlad höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också redovisning på länsnivå för Östergötlands, Gotlands, Skåne och Västra Göta­lands län. Det var i Västra Götalands län som den ekologiska odlingen av höst­raps hade störst omfattning under 2018, där odlades en tredjedel av arealen.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 120 hektar totalt i landet, vilket motsvarar 3,5 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Stora arealer skördades som grönfoder under torråret 2018

För att mildra den grovfoderbrist som uppstod på grund av torkan skördades större arealer än vanligt av spannmålsgrödorna – men även av oljeväxterna och trindsäden – som helsädesensilage istället för att tröskas. I många fall medförde också borttorkad kärn- och fröskörd att det inte var lönsamt att tröska grödorna. För att ändå rädda något av det som växte – ofta tillsammans med stora mängder ogräs – skördades arealerna som grönfoder. Detta för att undvika helt obärgade arealer.

Grönfoder benämns även ensilage och helsäd, men avser alltid skörd av hela växten till grovfoder eller energi.

Av de ekologisk odlade spannmålarealerna skördades dubbelt så stor areal som normalt som helsäd. Arealen spannmål som skördats som ensilage ökade från runt 17 000 hektar under de fem föregående åren till 35 250 hektar under 2018. Omkring en fjärdedel av landets ekologiskt odlade spannmålsareal skördades därmed som helsäd.

Av årets areal med ekologiskt odlade ärter skördades 360 hektar eller uppemot 10 % av arealen som grönfoder. Jämfört med femårsgenomsnittet är årets helsädesareal av ärter nästan fem gånger större.

Grönfoderarealen av ekologiskt odlade åkerbönor brukar oftast inte överstiga 200 hektar, men under 2018 skördades drygt 2 000 hektar eller över 17 % av arealen som ensilage.

Raps- och rybsgrödorna skördas normalt endast undantagsvis som ensilage, men under 2018 skördades 10 % av den totala ekologiskt odlade arealen, eller 930 hektar, som grönfoder.

Hektarskörden av stråsäd till grönfoder halverad

Skördeuppgifter för ettåriga grödor skördade som grönfoder redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt (ts-halt), vilket ökar möjligheten till jäm­förelser av kvantiteter mellan olika foderslag.

Torkan och värmen sänkte skördeutbytet även för helsädesskördarna. Hektar­skörden för Stråsädesgrödor exklusive majs som skördats som grönfoder blev vid ekologisk odling 50 % lägre än förra året och 43 % lägre än femårsgenom­snittet. Vid konventionell odling minskade hektarskörden med 50 % både jäm­fört med fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Detta trots att många lant­brukare skördat arealerna två gånger i de fall grödan börjat växa igen under sensommaren eller tidig höst. Sådana återväxtskördar har lagts till den första skörden vid resultatberäkningarna, men de sammanlagda hektarskördarna når ändå inte mer än en halv avkastningsnivå jämfört med vad som är normalt. Den totala mängden ekologiskt odlad stråsäd som skördades som grönfoder är därför, trots nästan dubblerad areal, i samma storleksordning som i fjol.

För Majs skördad som ensilage – som normalt brukar klara torkan något bättre – blev hektarskörden vid konventionell odling 30 % lägre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

För Andra ettåriga grödor skördade som grönfoder blev hektarskörden 61 % lägre än förra året och 43 % lägre än femårsgenomsnittet vid ekologisk odling. Den ekologiska arealen ökade däremot med 63 % jämfört med i fjol och mer än dubblerades jämfört med femårsgenomsnittet. Vid konventionell odling sjönk hektarskörden med 55 % jämfört med fjolåret och med 53 % jämfört med fem­årsgenomsnittet. Den konventionellt odlade arealen ökade med 35 %.

Den totala grovfoderskörden består både av skörd från slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den totala skörden av ettåriga ekologiskt odlade grönfoder­växter svarade under 2018 för 11 % av den totala ekologiskt odlade grovfoder­skörden. Även den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarade runt 11 % av den konventionellt odlade totala grovfoderskörden.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grön­foderväxter från grödgruppen Stråsädesgrödor (exklusive majs). På regional nivå finns för denna grödgrupp flera exempel på att de genomsnittliga hektar­skördarna från de ekologiskt odlade arealerna är i nivå med eller över hektar­skördarna från de konventionella arealerna. På riksnivå ligger skillnaden mellan ekologisk och konventionell hektarskörd inom felmarginalen.

Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt, framförallt på grund av högre skördeutbyte per hektar av den grönfodermajs som odlas i södra Sverige.

Till grödgruppen Andra grödor än stråsädesgrödor räknas ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder. Grödgruppen består dock mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder” (grödkod 80). Det saknas information om vilka grödor det är specifikt inom den ekologiska odlingen. Av den totala arealen med ”Grönfoder” (grödkod 80) – som omfattar både ekologisk och konventionell odling – var uppemot hälften blandsäd under 2018.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick under 2018 till runt 77 900 ton torrsubstans, fördelat på 58 400 ton Stråsädesgrödor exklusive majs, 3 200 ton Majs och 16 300 ton Andra grödor än stråsädesgrödor.

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling svarade för uppemot 8 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 35 200 ton vilket är i nivå med 2017 års resultat men 41 procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren. Sedan undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant omkring 2–3 % av rikets totala skörd. De senaste åren har den ekolo­giska matpotatisproduktionens andel av rikets totala skörd ökat och uppgick till 4,7 % för 2015, till 6,5 % för 2016, 6,9 % för 2017 och för 2018 till 7,8 %.

 

Figur J. Totalskördar för matpotatis från arealer med ekologisk odling 20032018

Ton

 

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites med mera samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter och liknande ingår inte i denna statistik.

I tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror till stor del på att det finns matpotatisodlingar på arealer under omställning, men också på osäkerheter i arealunderlagen och på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med ekologisk odling och total skörd från omställd ekologisk areal 2018

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd
 areal,

ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2),
procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

35 200

7,8

34 900

7,8


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1901.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Matpotatisarealen med ekologisk odling var i nivå med 2017 och uppgick till 1 790 hektar totalt i landet, vilket motsvarar 11 % av den totala matpotatis­arealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 19 680 kilo för arealer med ekologisk odling. Hektarskörden skiljer sig inte signifikant från 2017 års resultat. Den obärgade arealen var liten under 2018 vilket höjer hektarskörde­nivån jämfört med 2017. Störst omfattning hade odlingen i Västra Götalands och Skåne län med 520 respektive 380 hektar. I Gotlands län odlades 330 hektar följt av Dalarnas län med 140 hektar. I Gävleborgs län odlades 90 hektar och i Östergötlands och Örebro län 50 hektar vardera. För övriga län odlades mindre än 40 hektar matpotatis ekologiskt i respektive län.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 29 080 kilo per hektar. Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade har flera orsaker. För både ekologiska och kon­ventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella men odlings­storleken har ökat på senare år. För mat­potatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbryt­as i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiska odlingen är det bladmögelangrepp som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna.

Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad. År 2018 odlades cirka 60 hektar stärkelse­potatis ekologiskt.

Totalskörden av ekologiskt odlad slåttervall minskade med 16 %

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2018 till 739 700 ton, varav förstaskörden till 441 300 ton och återväxten till 298 300 ton. Det är en minskning med 16 % jämfört med 2018.

Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas från och med 2018 med 100 % torrsubstanshalt för att förbättra jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder.

Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersök­ningen.

Av landets totala slåttervallskörd kom 22,5 % från ekologiskt odlade arealer. I tablå F redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ersättning för ekologisk odling.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med ekologisk odling och andel av totalskörd 2018

Gröda

Total inbärgad skörd från ekologiskt odlad areal, ton1,)

 

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

 

 

 

 

Slåttervall

 739 700

 

22,5


 

1)  Uppgifterna redovisas med 100 % torrsubstans eller 0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1901.

 

Hektarskörden av ekologiskt odlad slåttervall minskade med 25 %

Hektarskörden av ekologisk slåttervall var på riksnivå 3 470 kilo per hektar, en minskning med 25 % jämfört med 2017. För konventionell vall minskade hektarskörden med 27 %. Av de län där redovisning finns för både 2017 och 2018 var minskningen störst i Hallands län, där hektarskörden för ekologisk vall var 43 % lägre 2018 jämfört med 2017. I Skåne och Jönköpings län var hektar­skörden 33–34 % lägre 2018.

Även sommarens bete drabbades kraftigt och många lantbrukare tvingades stödutfodra av årets skörd redan under betesperioden, vilket gjorde bristen på grovfoder ännu större.

Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. Signifikant skillnad mellan ekologisk och konven­tionell hektarskörd var det i Götalands mellanbygder där den ekologiska vallen avkastade 78 % av den konventionella. 2017 var motsvarande siffra 69 % i Götalands mellanbygder. På riksnivå var den ekologiskt odlade slåttervallens hektarskörd 90 % av den konventionella.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionellt odlad slåttervall är liten jämfört med många andra grödor. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, vare sig vid ekologisk eller vid konventionell odling och därför påverkas avkastningen av ekologisk vall inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska växtskyddsmedel. Hög andel klöver och tillgång till stallgödsel kan också kompensera för att kväve från syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

25 % av slåtter- och betesvallen odlades ekologiskt

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. 25 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2018. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2018 till 212 870 hektar, betes­vallen till 49 770 hektar samt den outnyttjade vallen till 3 920 hektar. Skatt­ningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Den totala arealen ekologisk slåtter- och betesvall ökade med 8 730 hektar jämfört med 2017. Den skattade arealen outnyttjad vall var liten 2018. Det som trots grovfoderbrist ändå redovisats som outnyttjad vall var till exempel arealer som på grund av torkan inte lönade sig att skörda, vall skadad av vildsvin eller använd till grön­gödsling.

Skörd från andra åkerarealer

I mitten av juni gav Jordbruksverket dispens för skörd av träda och ekologiska fokusarealer. I årets undersökning samlades därför uppgifter in om vallskörd från andra åkerarealer. Förutom skörd från träda och skyddszoner har lantbruk­arna redovisat att de skördat vallinsådder, återväxt på frövallar efter tröskning av gräsfrö och liknande åkerarealer som normalt sett inte skördas. I tablå G redovisas areal och skörd från dessa andra arealer. Av den totala mängden som skördades från andra åkerarealer var det 17 % som användes av gårdar med ekologisk vallodling.

 

Tablå G. Skörd av vall från andra åkerarealer än slåttervall, av gårdar med ekologisk vallodling 2018

Produktionsområde

Areal,
hektar

Rel.
medel-
fel %

Hektar-

skörd,

kg/ha1)

Rel.
medel-
fel %

Total

skörd,

 ton1)

Rel.
medel-
fel %

 

 

 

 

 

 

 

Götalands södra slättbygder

110

32

2 200

20

..

..

Götalands mellanbygder

..

..

1 750

10

..

..

Götalands norra slättbygder

..

..

1 330

27

..

..

Svealands slättbygder

..

..

1 380

30

13 000

33

Götalands skogsbygder

..

..

1 960

13

..

..

Mell. Sveriges skogsbygder

1 870

24

2 080

12

3 900

28

Nedre Norrland

680

32

2 120

13

1 400

33

Övre Norrland

500

23

2 890

11

1 500

22

Hela riket

19 460

22

1 630

15

31 700

17

 

 

 

 

 

 

 


 

1) Uppgifterna redovisas med 100 % torrsubstans eller 0 % vattenhalt.

 

Odlingsbetingelser

Regnigt höstväder under 2017 försämrade förutsättningarna för höstsådden. Problem med bärigheten angavs ofta som orsak till att den planerade höstsådden inte blev av. Redan under hösten fanns också farhågor om att de arealer som kunde sås skulle skadas av syrebrist på grund av det ihärdiga regnandet. Under våren 2018 kördes en del höstsådda arealer upp och ersattes av vårsådda grödor. För kvarvarande höstsådda grödor finns i många fall kommentarer om utvint­ringsskador och glesa bestånd.

Den tidiga våren var ovanligt kall och vårbruket kom igång senare än vanligt. Redan i maj inleddes det varma och torra vädret som därefter präglade resten av växtodlingssäsongen. De vårsådda grödorna drabbades värst, men även de höstsådda grödorna hämmades av vattenbristen, möjligen en effekt av dåligt rotsystem kopplat till utvintringsskador. På många håll i landet brådmognade grödorna med små kärnor och låga volymvikter som följd. Många lantbrukare har rapporterat att grödorna lämnats obärgade eftersom skörden inte betalade tröskkostnaden. Ofta finns hänvisningar till glesa bestånd och mycket ogräs, och många gånger har stor förekomst av svinmålla varit problemet. I spann­målsgrödorna var det även skador av bladlöss och trips. För raps och rybs var orsaken till låga skördenivåer och obärgade arealer också insektsangrepp, särskilt av rapsbaggar. För åkerbönor har, förutom torkan, skador av bönsmyg orsakat skördebortfall. Det var vanligt att arealer som skulle ha tröskats istället skördades som helsäd för att hjälpa andra lantbrukare med grovfoderbristen.

Torka och värme gjorde att andraskörden av slåttervall helt uteblev i stora delar av landet. I slutet av augusti kom det på många håll regn och i delar av landet gick det att ta en relativt hygglig tredjeskörd och i vissa fall en sen fjärde skörd som delvis kunde kompensera för den uteblivna andraskörden av slåttervall.

Sommarens varma och torra väder var klart ogynnsamt för bladmögel. Skadorna av potatisbladmögel blev därför i de flesta fall mycket begränsade jämfört med normalt.

Enstaka uppgifter om höga eller normala hektarskördar förekommer, vanligen eftersom grödorna har bevattnats, odlats på vattenhållande myrjordar eller att en åskskur kommit vid rätt tidpunkt. Skörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd genomfördes tidigare än vad som är normalt och grödorna bärgades med låga vattenhalter. Mer information om växtskadegörare finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2018”.

Stora obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 1,5 % eller runt 1 600 hektar obärgad på riksnivå. Motsvarande uppgift för den konventionella arealen var 1 % eller runt 8 600 hektar. Det överstiger i båda fallen vad som är normalt.

För ärter var andelen obärgad areal drygt 3 % inom den ekologiska och närmare 2 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på över 8 % av den ekologiska och på 7 % av den konventionella arealen. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konven­tionella.

När det gäller raps och rybs beräknas över 7 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen var uppemot 4 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 1,4 respektive 1,3 % obärgade inom ekologisk och konventionell odling på riksnivå. Det motsvarar 650 respektive 1 330 hektar. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till endast 0,8 % för både den ekologiska och för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Problem med viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsak­ade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningar­na, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden, samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från kon­ventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Information om statistikens kvalitet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen, som dock i sig är osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten ofta är liten och varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag.

För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer. När det gäller för­delningen av vallarealen mellan slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall är uppgifterna för ej utnyttjad vall mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Upp­gifter om fördelningen av vallarealen redovisas om de grundar sig på informa­tion från minst 20 företag med vall.