Statistiken med kommentarer

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2020 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling, enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Normskörd för flera grödor

Sedan början av 1960-talet har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har utökats.

Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken

Beräkningarna sker enligt olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Skörd av höstkorn, rågvete och blandsäd undersöks sedan 1995. Skörd av ärter och oljelin tillkom 1996, åkerbönor 2004 och majs år 2007. Från och med år 2015 redovisas skörden av rågvete fördelat på höstrågvete och vårrågvete.

Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor räknas ett medelvärde fram.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret.

När regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas ett trimmat tioårsmedelvärde alternativt ett femårsmedelvärde enligt underlaget från skördestatistiken.

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella, bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar enligt regressionsmodellen, eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. En begränsande faktor är också färre observationer av respektive odlingsform i underlaget för skördestatistiken. De normskördar som redovisas återspeglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma redovisas i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd jämfört med motsvarande hektarskörd enligt den ordinarie skördestatistiken på riksnivå. Relativtalen påverkas starkt av var i landet den ekologiska respektive konventionella odlingen huvudsakligen bedrivs, samt av andelen ekologisk odling. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med ersättning för ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen är inte jämnt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (JO 14 SM 1701, JO 14 SM 1801 och JO 14 SM 1901).

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2016, 2017 och 2018


Gröda	2016			2017			2018

	Eko ^{1, 2)}	Konv ^{1, 2)}	Andel eko, procent	Eko ^{1, 2)}	Konv ^{1, 2)}	Andel eko, procent	Eko ^{1, 2)}	Konv ^{1, 2)}	Andel eko, procent

Höstvete	59	103	6,2	64	102	7,1	68	102	7,5
Vårvete	64	107	16,7	68	107	18,8	75	104	15,7
Råg	55	105	12,9	59	105	12,2	66	108	18,5
Höstkorn	58	101	2,1	65	101	2,7	56	101	3,0
Vårkorn	63	102	6,3	61	103	8,0	74	102	7,5
Havre	71	108	19,2	70	107	21,0	73	107	21,8
Höstrågvete	..	..	..	..	..	..	82	103	13,9
Vårrågvete	..	..	..	..	..	..	..	105	9,7
Rågvete	70	104	13,5	67	104	14,0	82	103	13,6
Blandsäd	84	113	47,9	88	105	51,0	90	103	43,3
Majs	..	101	1,3	..	102	3,5	..	103	1,4
Ärter	75	104	12,9	76	103	12,7	85	102	15,3
Åkerbönor	85	108	36,3	79	108	37,4	88	108	37,8
Höstraps	72	102	6,4	67	102	7,3	55	103	8,5
Vårraps	..	101	2,6	..	101	2,1	..	100	2,6
Höstrybs	68	124	49,8	99	..	57,2	93	..	65,2
Vårrybs	79	115	36,7	49	121	34,7	..	106	28,5
Oljelin	..	101	1,9	..	101	1,4	..	101	3,5
Matpotatis	66	104	9,8	66	104	10,6	70	114	11,2
Stärkelsepotatis	..	..	0,04	..	..	0,6	..	..	0,7
Slåttervall	89	104	22,7	91	104	23,8	92	102	24,4

1) Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..).

2) Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna = 100. Där ingår både ekologisk och konventionell odling i underlaget.

Trimmade tioårsmedelvärden av konventionell skörd per hektar

Efter att tidigare ha redovisat femårsmedelvärden finns från och med år 2013 underlag för att ta fram tioårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabell 12. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella tioårsmedelvärden med motsvarande tioårsmedelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.

För matpotatis som odlats konventionellt redovisas trimmade tioårsmedelvärden för första gången i år. För tröskad majs som odlats konventionellt redovisas trimmade tioårsmedelvärden för fjärde gången, tidigare medgav antalet undersökningsår endast att femårsmedelvärden togs fram. För konventionellt odlat vårrågvete redovisas femårsmedelvärden för första gången.

Uppgifterna för konventionella hektarskördar finns redovisade för län, jordbrukets åtta produktionsområden och för hela riket. Statistik om konventionella skördenivåer behövs bland annat när åkermarkens produktionspotential i olika regioner ska analyseras.

Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas enligt regressionsmodellen

Slåttervall odlas på mer än en tredjedel av den totala åkermarken i landet. Under åren 1998–2020 har det dock inte funnits underlag till att ta fram normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998–2001 och endast för första skörden under åren 1993–1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat.

Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild webbsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt den nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 20-årsperioden. Dessa förändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2018 hade 24 % av den totala slåttervallarealen ersättning för ekologisk odling. Skördenivån för den ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 90 % av motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vall i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat, och förhållandevis stora vallarealer odlas numera extensivt.

På grund av den ovan nämnda luckan i skördestatistiken är det ännu inte möjligt att beräkna normskördar enligt regressionsmodellen för slåttervall. Efter att femårsmedelvärden presenterats under några år, redovisas numera trimmade tioårsmedelvärden för hektarskörd av slåttervall, se tabell 10. Jämförelser med normskördar baserade på den tidigare provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden och den förändrade odlingstekniken.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. För sockerbetor redovisas dock sedan 2018 endast normskördar för riket och län, eftersom underlag saknas för beräkning för produktionsområden och skördeområden.

Trimmade tioårsmedelvärden och femårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive medelvärde förutsatt att grödan odlas i en sådan omfattning att tillräckligt beräkningsunderlag finns att tillgå.

I tabellerna redovisas normskörd, trimmat tioårsmedelvärde, femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna (ett jordbruksföretag kan medräknas flera gånger om det bidragit med skördeuppgifter flera år). Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive medelvärde i det aktuella området.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med två punkter (..).


Normskördar för skördeområden, län och riket 2020	JO 15 SM 2001