Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2004

JO 16 SM 0501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat för 2004 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändrades standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Totalskörden av spannmål ökade med fyra procent

Totalt för riket har spannmålsskörden beräknats till 5 507 800 ton. Det är fyra procent mer än totalskörden för 2003 och fyra procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. I diagram 1 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat under de senaste tio åren.

Arealerna med spannmål minskade med nästan tre procent jämfört med 2003, men det uppvägs av att hektaravkastningarna för flera av spannmålsgrödorna var högre under 2004.

Rekordskörd av höstvete

Totalskörden av höstvete uppgick till 2 159 400 ton. Det är den största totalskörden av höstvete som uppmätts och den motsvarar 39 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var fyra procent mindre än föregående år men 12 procent större än genomsnittsarealen för de fem senaste åren. Gynnsamma förhållanden för övervintring gjorde att i stort sett inga arealer behövde köras upp under våren. Hektarskörden var på riksnivå 11 procent högre än 2003 och i nivå med femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av höstråg beräknas till 133 400 ton, en ökning med 14 procent jämfört med 2003.

Lägsta havreskörden sedan 1992

Totalskörden av havre har beräknats till 925 300 ton. Det är 15 procent mindre än 2003 och den lägsta havreskörden sedan 1992, då det var ett torrår med extremt låga skördenivåer. Den nu aktuella minskningen beror på att den odlade arealen med havre har minskat.

Den totala skörden av vårkorn uppgick till 1 662 400 ton, vilket är 11 procent mer än 2003.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 74 700 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Lågt skördeutbyte per hektar i Skåne - bättre i Mellansverige

I Skåne län hade alltför stora regnmänger negativ inverkan på grödornas utveckling och hektarskördarna var överlag lägre än vad de varit de närmast föregående åren. Som exempel kan noteras att avkastningen av höstvete, vårvete och vårkorn var 9 procent, 18 procent respektive 12 procent lägre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Skåne län hade ändå landets högsta hektarskörd av höstvete. För vårvete och vårkorn var det Kalmar respektive Östergötlands län som hade de högsta hektarskördarna.

Flera län i Mellansverige uppvisade förhållandevis höga hektarskördar av spannmålsgrödorna. I Västmanlands län var avkastningen av höstvete och vårkorn runt 25 procent högre än femårsgenomsnittet och i Örebro län var motsvarande hektarskördar 26 respektive 18 procent högre.

I diagram 4 och 5 redovisas hur hektarskördarna för några av spannmålsgrödorna har varierat på riksnivå sedan början av 1980-talet.

 

Högsta hektarskörden av ärter på Gotland

Den totala ärtskörden uppgick till 88 000 ton, vilket är 11 procent mer än 2003. Skörden per hektar var på riksnivå i nivå med förra årets hektarskörd och 13 procent högre än femårsgenomsnittet. Högsta skörden per hektar av ärter bärgades på Gotland. Landets lägsta hektarskördar fanns under 2004 i Skåne och i Hallands län.

Uppgifter om skörd av åkerbönor för första gången

Under 2004 ingick åkerbönor i skördestatistiken för första gången. Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgick under 2004 till 5 500 hektar. Åkerbönor uppvisade en totalskörd på 12 400 ton och en hektarskörd på cirka 2 300 kilo per hektar. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna.

Största totalskörden av raps och rybs sedan 1993

Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 227 500 ton. Det är 76 procent mer än föregående år, 68 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren och den största totalskörden sedan 1993. Den kraftiga ökningen är en följd av både ökad odling och ovanligt höga skördar per hektar.

Under 2004 var odlingen av raps och rybs den största sedan 1995. Relativt höga priser under 2003 och bra förutsättningar för höstsådd har bidragit till det ökade intresset för oljeväxtodling. Det är fram­förallt arealen med höstsådd raps- och rybs som ökat. De höstsådda grödorna ger generellt högre skörd per hektar än de vårsådda.

I diagram 2 redovisas hur den totala skörden av raps och rybs har varierat under de senaste tio åren. Observera att diagrammen för spannmål, raps/rybs och mat­potatis har olika skalor.

Rekordhöga avkastningsnivåer av raps och rybs

Hektarskörden av höstraps var 20 procent högre än året innan och 14 procent högre än femårsgenomsnittet. Vårraps, höstrybs och vårrybs visar också hektarskördar som är betydligt högre än både föregående års skördenivåer, femårsgenomsnitt och normskördar. För samtliga raps- och rybsgrödor utom vårrybs är 2004 års hektarskörd den högsta som uppmätts. För vårrybs är 2004 års hektarskörd den högsta sedan 1999.

Nya sorter som klarar övervintringen bättre i Mellansverige har introducerats under de senaste åren. Detta kan tillsammans med i övrigt gynnsamma förhållanden för övervintring och tidig tillväxt vara några av förklaringarna till de höga hektarskördarna för raps och rybs.

Skörden av oljelin ökar

Den totala skörden av oljelin uppgick till 11 600 ton, vilket är en ökning jämfört med de närmast föregående åren. Avkastningen per hektar har ökat under de tre senaste åren och är liksom 2002 och 2003 hög jämfört med hur skördenivån var under åren dessförinnan. Det har under 2004 rapporterats om svårigheter med tröskningen av en del linfält på grund av för mycket regn.

Matpotatisskörden ökade under 2004

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 635 300 ton. Det är en ökning med cirka 74 000 ton (13 procent) jämfört med 2003 års definitiva totalskörd och innebär en vändning efter att totalskörden stadigt minskat under de senaste åren. Ökningen beror både på att en högre skörd per hektar bärgades och på att den odlade arealen ökade.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för drygt 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 27 610 kilo per hektar, vilket är cirka åtta procent högre än förra året. Östergötlands län redovisade den högsta hektarskörden, 32 330 kilo per hektar. Skåne län har en förhållandevis stor färskpotatisodling vilket drar ner hektarskörden, trots detta nås en hektarskörd om 30 730 kilo per hektar. Något lägre hektarskörd än föregående år redovisas för Gävleborgs län medan Uppsala och Norrbottens län uppvisar en kraftig minskning av hektarskörden jämfört med fjolårets resultat. I övriga län där hektarskördar redovisas var skörden högre eller avsevärt högre än föregående år. Hektarskörden för färskpotatis skattas till 18 500 kilo per hektar för riket, en ökning med drygt tre procent jämfört med föregående år. Färskpotatis odlades på knappt 15 procent av rikets matpotatisareal.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 23 010 hektar, en ökning med nästan 1 100 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik och innebär en viss återhämtning jämfört med 2003 års rekordlåga areal av matpotatis. Arealökningen har främst skett i Skåne, Östergötland och Västra Götalands län.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 343 800 ton vilket är en ökning med 48 000 ton (16 procent) jämfört med föregående år. Hektarskörden för riket skattas till 39 720 kilo per hektar. Arealen, 8 660 hektar, är i stort sett oförändrad jämfört med föregående års definitiva statistik. I skattning av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Slåttervallavkastningen på samma nivå som föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 3 784 200 ton, varav den första skörden till 2 481 300 ton och återväxten till 1 302 900 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 290 kilo per hektar, återväxten till 1 730 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 010 kilo per hektar. Avkastningen var på samma nivå som föregående år.

Arealandelen slåttervall respektive betesvall har också skattats. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen enligt den definitiva arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2004" (JO 10 SM 0501). Arealen slåttervall skattas till 754 900 hektar och betesvallen till 166 300 hektar.

Under 2002 började åter uppgifter om vallskördens storlek att inhämtas. Före 2002 har inte någon heltäckande officiell vallstatistik framtagits sedan 1992, då den objektiva skördeuppskattningen med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Under åren 1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Undersökningen genomförs numera som postenkät med telefonuppföljning.

Odlingsbetingelser

Hösten 2003 var torr och varm, vilket innebar goda förutsättningar för sådd av höstsådda grödor. Väderförhållandena under vintern var sedan gynnsamma och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. Våren var regnfattig och vårbruket kom igång tidigt. Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. Under andra halvan av juni och i juli var nederbörden mycket riklig och lokalt förekom översvämningar, särskilt i Småland och i de sydvästra delarna av landet. Från Skåne rapporterades det om problem med grönskott som ledde till att grödorna mognade ojämnt. I augusti kom till slut sommarvädret med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas snabbt och med låga vattenhalter. Men redan i mitten av september började en ny period med mycket regn och en del av de arealer som då inte var skördade fick lämnas obärgade.

Större obärgade arealer under 2004 än under 2003

I flera av norrlandslänen förblev stora spannmålsarealer oskördade under 2004. Några exempel är Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län där runt 18 procent av spannmålsarealen blev obärgad. I Dalarnas län blev 11 procent av motsvarande areal oskördad och i Kronobergs och Värmlands län fick 4 procent av spannmålsarealen lämnas oskördad. Totalt i landet beräknas 1,6 procent av spannmålsarealen vara obärgad. Av ärtarealen beräknas 4 procent av arealen vara obärgad och av raps- och rybsarealen blev 1 procent obärgad. Cirka 7 procent av oljelinarealen blev oskördad.

För matpotatis blev andelen obärgad areal för riket 2,3 procent, cirka 540 hektar. Norrbottens län hade störst andel obärgad areal, 13 procent, beroende på att mycket regn fördröjde skörden. Odlingarna drabbades sedan av frost, vilket gjorde att kvarvarande arealer fick lämnas obärgade. Största arealen obärgat redovisades för Norrbottens och Västra Götalands län, med vardera 90 hektar. Mindre än en procent av arealen med potatis för stärkelse förblev obärgad.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den definitiva statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0501) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls- och ärtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.