Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2004

JO 16 SM 0502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas definitiva resultat för 2004 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöstöd för ekologisk odling

Skördarna är beräknade för arealer som erhållit miljöstöd för ekologisk odling under 2004. Hur stor del av denna areal som även var certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda. Bland spannmålsgrödorna hade höstvete, vårvete och råg störst andel certifierad areal.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades cirka 451 000 hektar åkermark av miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Den arealuppgiften avser odling på åkermark för företag > 2 hektar. I figur 1 visas hur arealen fördelas på län. Störst omfattning i hektar hade odlingen i Västra Götalands län (O). I Blekinge län (K) var anslutningen minst.

Figur 1. Åkerareal med miljöstöd för ekologisk odling 2004, hektar

Hektar

Totalt för riket var nästan 17 procent av åkerarealen ansluten till miljöstöd för ekologiska produktionsformer, se figur 2. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns i Jämtlands (Z), Västernorrlands (Y), Norrbottens (BD) och Gävleborgs län (X). Även i Värmlands län (S), Dalarnas (W) och Jönköpings län (F) var en stor andel av åkerarealen ekologiskt odlad. I Skåne (M) och Blekinge (K) län var andelen ansluten areal minst.

Figur 2. Andel åkerareal med miljöstöd för ekologisk odling 2004, procent

Procent

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska måste arealen vara ansluten till ett i Sverige godkänt kontrollorgan (KRAV). Kontrollen kan göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märken som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologiskt odlat.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns de som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk odling och konventionell finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling.

Mer ekologisk odling i områden med låg hektarskörd

Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöstöd för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöstöd för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur 2.

Större odlingar inom konventionell odling

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingsstruktur. I figur 3 visas ett exempel på hur storleken på odlingarna för matpotatis skiljer sig mellan de som odlar ekologiskt och de som odlar konventionellt. Över 70 procent av de konventionella odlingsarealerna finns på odlingar som överstiger 10 hektar och knappt 4 procent på odlingar mindre än två hektar. Motsvarande uppgifter för den ekologiska matpotatisarealen är att nästan 28 procent av den ekologiska arealen finns på odlingar över 10 hektar, men att lika mycket areal (28 procent) finns på odlingar som är mindre än två hektar. De ekologiska odlingarnas storlek är i allmänhet mindre än de konventionella.

Figur 3. Matpotatisens fördelning på odlingar av olika storlek 2004, procent

Procent

 

Figur 4. Skörd per hektar för matpotatis på odlingar med olika storlek 2004, kg/ha

kg per hektar

 

Sambandet mellan odlingens storlek och avkastningen för matpotatis visas i figur 4. För både ekologisk och konventionell odling ökar skörden per hektar med ökande odlingsstorlek.

Den konventionellt odlade arealen har högre skörd för samtliga odlingsstorlekar. Skillnaden i skördenivå mellan konventionellt och ekologiskt odlad areal ökar med ökande odlingsstorlek, vilket kan förklaras med att de mindre odlingarna i den konventionella odlingen bedrivs mer extensivt än de större.

Fem procent av spannmålsskörden var ekologiskt odlad

Totalt för riket uppgick spannmålsskörden från arealer med miljöstöd för ekologisk odling till 285 300 ton. Det motsvarar drygt fem procent av den totala spannmålsskörden i landet. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med 24 procent mellan 2003 och 2004. Ökningen är en följd av både större arealer och högre skörd per hektar. Av den ekologiskt odlade kvantiteten var 180 700 ton dessutom certifierad för försäljning som ekologisk spannmål.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd, både från den totala arealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från den certifierade arealen.

Havreskörden med miljöstöd för ekologisk odling uppgick till 88 900 ton eller nästan tio procent av den totala havreskörden under 2004. Den certifierade havreskörden har beräknats till 46 700 ton. I tablå 1 visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelen av den totala spannmålsproduktionen. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat.

Tablå 1. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade spannmålsskördar 2004

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2) procent

 

 

 

 

 

Höstvete

52 800

2,4

45 400

2,1

Vårvete

30 200

11,9

29 300

11,6

Höstråg

10 400

7,8

9 400

7,1

Vårkorn

54 800

3,3

23 800

1,4

Havre

88 900

9,6

46 700

5,0

Rågvete

17 900

6,6

13 100

4,9

Blandsäd

30 000

40,1

12 900

17,2

Spannmål totalt4)

285 300

5,2

180 700

3,3


1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0501.

3) Andelen skörd som grönfoder har antagits vara densamma på certifierad som på ej certifierad areal. Källa för certifierad areal: KRAV ekonomisk förening.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av höstvete var nästan 40 procent lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder. För havre var hektarskörden 45 procent lägre i Götalands norra slättbygder, 40 procent lägre i Svealands slättbygder och 28 procent lägre i Götalands skogsbygder. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaden är ofta större i slättbygder än i skogsbygder

För flera av grödorna är skillnaden i skördenivå större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller dock inte alla grödor och det finns även exempel på det motsatta förhållandet. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre bekämpningsmedel och handelsgödsel. En av förklaringarna till att skillnaden är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. I figur 5 visas hektarskördarna för havre enligt de två odlingsmetoderna för ett antal län. Bland länen kännetecknas till exempel Uppsala (C) och Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings (F), Dalarnas (W) och Gävleborgs (X) län mer domineras av skogsbygder. Även Värmlands (S) län karaktäriseras av skogsbygder men där har stora obärgade arealer av ekologiskt odlade havre lett till att hektarskörden blev ovanligt låg. Se även karta nr 2 där skillnaden i skördenivå för havre illustreras för jordbrukets produktionsområden.

 

Figur 5. Hektarskördar för havre från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling1)

kg per hektar

1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

För vårkorn var skördenivån i stort sett densamma för de två odlingsmetoderna i Jämtlands och Västerbottens län. Den ekologiska odlingsmetoden visar något högre hektaravkastning, men skillnaderna ligger inom felmarginalen.

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöstöd för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken, med sammanvägda resultat från båda odlingsformerna. I figur 6 jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för vårvete. I Västra Götalands län (O) var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 26 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. Detta kan dock delvis vara en effekt av att den konventionella odlingen av vårvete i större utsträckning är knuten till länets slättbygder än vad som gäller för vårveteodlingen i genomsnitt. För Västra Götalands (O) och Västmanlands (U) län är skillnaden i hektarskörd signifikant, medan den för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

Figur 6. Hektarskördar från vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 1)

kg per hektar

1) Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0501. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har beräknats till 30 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Nästan 40 procent av den ekologiska blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Ärter visar något mindre skillnader mellan metoderna

Den totala ärtskörden med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 14 000 ton, vilket motsvarar runt 16 procent av den totala ärtskörden. Uppemot 11 000 ton kom från certifierade arealer.

För ärter var skillnaden i avkastning mellan metoderna något mindre än vad den var för flertalet av de övriga grödorna. I Västra Götalands län finns den största ärtarealen med miljöstöd. Där var hektarskörden för den ekologiska arealen 2 180 kilo per hektar, vilket är cirka 35 procent lägre än hektarskörden från den konventionella ärtodlingen i länet. I Östergötlands län, där den största konventionella ärtarealen finns, var skillnaden i skördenivå mellan metoderna cirka 30 procent.

Åkerbönor gav samma hektarskörd vid ekologisk och konventionell odling

Under 2004 ingick åkerbönor i skördestatistiken för första gången. Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgick under 2004 till 5 510 hektar, varav 3 870 hektar med miljöstöd för ekologisk produktion. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 9 400 ton och en hektarskörd på cirka 2 400 kilo per hektar. Hektarskörden låg på ungefär samma nivå som hektarskörden för de konventionellt odlade åkerbönorna.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna.

Odlingen och totalskörden av ekologisk raps och rybs ökade under 2004

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 3 900 ton. Det är uppemot två procent av den totala skörden av raps och rybs. Odlingen av ekologisk raps och rybs ökade med runt 60 procent jämfört med 2003, från 1 880 till 3 070 hektar. Drygt 80 procent av produktionen var certifierad för försäljning som ekologiska produkter.

Det är bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning på länsnivå av hektarskördar med miljöstöd, och då bara för Västra Götalands län. Där var hektarskörden från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 46 procent lägre än motsvarande hektarskörd från den konventionellt odlade arealen. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling. Under 2004 var angreppen måttliga. Det periodvis svala vädret i juni bidrog till att skadeverkningarna blev begränsade.

För den konventionellt odlade arealen finns det fler observationer för raps och rybs, även på regional nivå. Om man jämför hektaravkastningarna med den ordinarie officiella statistiken, som finns publicerad i JO 16 SM 0501, visar det sig att skillnaderna mellan konventionella och ordinarie hektarskördar ligger inom felmarginalen.

Oljelinarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 400 hektar totalt i landet. Antalet uttagna jordbruksföretag i skördeundersökningen räcker inte för redovisning av några uppgifter om den aktuella skörden. Hektarskörden för den konventionellt odlade arealen var på riksnivå i samma storleksordning som motsvarande hektaravkastning för oljelin enligt den ordinarie officiella statistiken.

Låg hektarskörd för matpotatis vid ekologisk odling

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 12 600 ton, vilket motsvarar nästan 2 procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, hela kvantiteten är dock inte certifierad för att säljas som ekologisk.

Drygt 4 procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2004. Nästan 80 procent av arealen som odlats med miljöstöd var dessutom certifierad, vilket innebar att potatisskörden från den aktuella arealen kunde säljas med ekologisk märkning.

Götalands norra slättbygder har den högsta hektarskörden, 17 330 kilo per hektar. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 040 kilo för arealer med miljöstöd.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 28 320 kilo per hektar. Högsta hektarskörden redovisas i Götalands södra slättbygder, 30 880 kilo per hektar, trots att områden har en omfattande odling av färskpotatis som sänker den skattade avkastningen per hektar. Samtliga produktionsområden utom Nedre och Övre Norrland har en hektarskörd som överstiger 23 ton per hektar. I Nedre Norrland är avkastningen nästan 20 ton per hektar medan Övre Norrland har en skörd per hektar på drygt 13 ton.

Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. Som tidigare nämnts påverkar odlingens storlek m.m. avkastningsnivån. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den orsak som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 7 respektive 15 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis i den konventionella odlingen. För ekologisk odling är den skillnaden i skördenivå mindre.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, cirka 70 hektar för 2004.

Lägre skörd av slåttervall än föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har för 2004 skattats till 804 300 ton, varav den första skörden till 601 500 ton och återväxten till 202 800 ton. Det är en minskning jämfört med föregående år med ca 17 procent, vilket främst beror på att en lägre återväxtskörd bärgats. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar 21 procent av landets totala slåttervallskörd.

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade på produktionsområdesnivå. Avkastningsnivån ligger från nästan 60 och upp nästan 80 procent av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen.

Högst hektarskörd redovisas i Götalands norra slättbygder, 4 580 kilo per hektar. För övriga produktionsområden varierar skörden mellan 3 110 till 3 800 kilo per hektar. I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling.

Av slåttervallarealen var en hög andel ekologiskt odlad, på riksnivå 31 procent. Arealandelen slåttervall respektive betesvall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöstöd för ekologisk odling 2004. Arealen slåttervall med miljö­stöd skattas till 220 900 hektar och betesvallen med miljöstöd till 63 700 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Odlingsbetingelser

Hösten 2003 var torr och varm, vilket innebar goda förutsättningar för sådd av höstsådda grödor. Väderförhållandena under vintern var sedan gynnsamma och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. Våren var regnfattig och vårbruket kom igång tidigt. Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. Under andra halvan av juni och i juli var nederbörden mycket riklig och lokalt förekom översvämningar, särskilt i Småland och i de sydvästra delarna av landet. Från Skåne rapporterades det om problem med grönskott som ledde till att grödorna mognade ojämnt. I augusti kom till slut sommarvädret med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas snabbt och med låga vattenhalter. Men redan i mitten av september började en ny period med mycket regn och en del av de arealer som då inte var skördade fick lämnas obärgade.

Angreppen av växtskadegörare var förhållandevis begränsade under 2004. Angreppen av bladlöss var små och mängden rapsbaggar var måttlig. En del svampsjukdomar förekom dock i stråsädesgrödorna. Den torra försommaren höll tillbaka de första angreppen av potatisbladmögel och angreppsutvecklingen var generellt svag.

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal är större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmåls­grödorna blev 4,3 procent av arealen obärgad för arealer med miljöstöd medan endast 1,3 procent av den konventionella arealen blev obärgad. För ärter är motsvarande andel 6,8 procent för den ekologiska odlingen och 2,9 procent för den konventionella och för åkerbönor 8,7 respektive 1,2 procent.

När det gäller raps och rybs beräknas 13,4 procent av den ekologiska arealen vara obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen är 0,8 procent. Det är för få observationer för att kunna redovisa obärgad areal för oljelin med miljöstöd. Andelen obärgad areal för den konventionella odlingen av oljelin var 4,6 procent, vilket kan jämföras med 7,3 procent för den ordinarie officiella statistiken där även den ekologiska arealen ingår.

För matpotatis beräknas 5,5 procent av den ekologiska arealen vara obärgad, medan den för konventionellt odlad areal beräknas till 1,9 procent på riksnivå. Störst andel obärgad areal redovisas för Götalands skogsbygder, för både ekologiskt och konventionellt odlat, 13,9 respektive 4,0 procent.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent. Under 2004 var det överlag en förhållandevis låg andel obärgad areal jämfört med tidigare år. För spannmål var dock den obärgade arealen något större än de två närmast föregående åren. I en del av norrlandslänen blev stora spannmålsarealer oskördade både inom den ekologiska och den konventionella odlingen.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finna att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om andel obärgad areal och andel areal skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika gårdar och regioner.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer. De spannmåls- och trindsädsarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.