Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2005

JO 16 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat för 2005 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändrades standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Spannmålsskörden minskade med åtta procent

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden till 5 050 600 ton. Det är åtta procent mindre än totalskörden för 2004 och sju procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. I diagram 1 redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1995.

Diagram 1. Spannmål. Totalskördar 1995-2005

 

Tusentals ton


Vattenhalt 14,0 procent.

Odlingen av spannmål minskade med nio procent jämfört med 2004. Arealminskningen bedöms främst vara en effekt av EU:s jordbruksreform, som för Sveriges del började gälla under 2005. Reformen innebär att tidigare utbetalda stöd för bland annat spannmål i hög grad frikopplats från krav på produktion. Spannmålsodlingen minskade mest i skogsbygdslänen, där skördenivåerna ligger lägre. Tendensen att arealer med låga skördar tas ur bruk leder på sikt till att det genomsnittliga skördeutbytet per odlad hektar ökar.

En annan bidragande faktor till arealminskningen kan vara ogynnsamma väderförhållanden för sådd hösten 2004. Arealen med höstsådda spannmålsgrödor minskade något mer än den vårsådda arealen. Eftersom de höstsådda grödorna överlag ger högre skörd per hektar än de vårsådda bidrar den ändrade fördelningen mellan grödorna till en lägre total spannmålsskörd.

Lägsta totala havreskörden sedan 1950-talet

Odlingen av havre minskade med 14 procent jämfört med 2004. Havrearealen minskade kraftigt redan under 2004 och har därmed under 2005 sjunkit från en redan låg nivå. Totalskörden av havre uppgick till 746 300 ton, vilket är den lägsta havreskörden sedan 1950-talet.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 80 800 ton. De redovisade blandsädesuppgifterna innefattar stråsädesblandningar och blandningar av stråsäd och baljväxter. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Höstvete dominerar

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 957 000 ton, vilket motsvarar 39 procent av den totala spannmålsskörden. I diagram 2 redovisas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2003-2005.

 

Diagram 2. Spannmål grödvis. Totalskördar 2003-2005

Tusentals ton

Vattenhalt 14,0 procent.

 

Hög skörd per hektar av höstvete

Höstsäden hade kommit längre i utvecklingen före den torra och varma perioden i början av juli och kunde därmed tåla torkan bättre än de vårsådda grödorna. För flertalet av de höstsådda grödorna blev skördeutfallet per hektar förhållandevis högt.

Höstvete visar hektarskördar som är högre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren i alla län där grödan odlas i större omfattning. På riksnivå uppgår skörden till 6 630 kilo per hektar vilket är den högsta höstveteskörden som har redovisats. Den är två procent högre än 1990 års hektarskörd av höstvete, som var det tidigare rekordet. Skillnaden ligger dock inom felmarginalen.

På länsnivå är det Stockholms, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som visar störst ökning jämfört med femårsgenomsnitten. Skåne län har den högsta hektarskörden med 7 790 kilo per hektar.

Varierande resultat för vårsådda spannmålsgrödor

De vårsådda grödorna visar mer varierande skörderesultat. Många områden drabbades av torka under den första halvan av juli och det medförde att en del av grödorna brådmognade. Ett exempel på ett län med låga hektarskördar är Gotlands län där hektarskörden av vårkorn och havre ligger sex respektive sju procent under femårsgenomsnittet. Ett annat är Blekinge län där hektarskörden av vårkorn och havre är 16 respektive 12 procent under motsvarande femårsgenomsnitt.

Ärtskörden minskade med 26 procent

Den totala skörden av ärter blev 65 400 ton, vilket är 26 procent mindre än föregående år. Skörden per hektar är på riksnivå 18 procent lägre än förra årets hektarskörd och 11 procent under femårsgenomsnittet. Som en följd av regnig väderlek under senare delen av maj och första hälften av juni gulnade en del ärtfält på grund av syrebrist. Det gäller till exempel i Östergötlands län som är det dominerande länet inom ärtodlingen. Från Skåne rapporteras att ärterna även missgynnades av varmt och torrt väder under blomningen. De högsta ärtskördarna per hektar fanns under 2005 i Uppsala och Örebro län.

Åkerbönorna gav samma skördeutbyte som föregående år

Åkerbönor ingår i skördestatistiken för andra året. Grödan uppvisar en totalskörd på 14 900 ton och en hektarskörd på 2 320 kilo per hektar, vilket är i nivå med avkastningen under 2004. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Höstraps och höstrybs klarade torkan bättre än vårraps och vårrybs

Även för oljeväxterna blev årets skördeutfall per hektar bättre för de höstsådda än för de vårsådda grödorna. Det kan hänga samman med att de höstsådda grödorna har stått emot torkan bättre.

Den totala skörden av raps och rybs uppgick till 198 200 ton, en minskning med 13 procent jämfört med 2004. Minskningen beror mest på att skördeutbytet per hektar var lägre än 2004, som var ett år med rekordhöga skördar per hektar. Totalskörden av raps och rybs ligger dock kvar på en relativt hög nivå om man jämför med åren före 2004. I förhållande till genomsnittet för de fem senaste åren är 2005 års totalskörd 33 procent högre. I diagram 3 redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat under de senaste åren.

 

Diagram 3. Raps och rybs. Totalskördar 1995-2005

 

Tusentals ton

 

Vattenhalt 9,0 procent.

 

 

 

Totalskörden av oljelin ökade med 35 procent

Den totala skörden av oljelin uppgick till 15 700 ton. Avkastningen per hektar blev 21 procent lägre än föregående år men en arealökning på drygt 70 procent medförde att totalskörden ökade med 35 procent jämfört med 2004.

 

Matpotatisskörden

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 622 700 ton. Det är en minskning med cirka 13 000 ton (2 procent) jämfört med 2004 års definitiva totalskörd. Skillnaden ligger inom felmarginalen.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 77 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 28 200 kilo per hektar, vilket är cirka 2 procent högre än 2004. Hallands län redovisar den högsta hektarskörden på 33 490 kilo per hektar. I Skåne län, som har en förhållandevis stor färskpotatisodling, nås en hektarskörd om 31 610 kilo per hektar. Något högre hektarskörd än föregående år redovisas för Skåne och Jönköpings län. Hallands, Västerbottens och Norrbottens län uppvisar en ökning med 10 procent eller mera. I övriga län där hektarskördar redovisas är skörden mellan 2 och 11 procent lägre än föregående år. Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 810 kilo per hektar, en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Odlingar med hög hektarskörd av färskpotatis har redovisats i större utsträckning jämfört med tidigare år. Drygt 16 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 22 080 hektar, en minskning med drygt 900 hektar jämfört med föregående års definitiva statistik. Det innebär att arealen åter visar en tendens till minskning efter fjolårets återhämtning jämfört med 2003 års rekordlåga areal av matpotatis. Arealminskningen har främst skett i Västra Götalands län och Skåne.

Potatis för stärkelse

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 324 600 ton, vilket är en minskning med 19 000 ton (6 procent) jämfört med föregående år. Hektarskörden för riket skattas till 38 770 kilo per hektar. Arealen, 8 370 hektar, är cirka 300 hektar mindre jämfört med föregående års definitiva statistik. I skattning av hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Införandet av gårdsstöd 2005 påverkar slåttervallarealen

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 3 895 400 ton, varav den första skörden till 2 674 400 ton och återväxten till 1 220 900 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 330 kilo per hektar, återväxten till 1 520 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 4 840 kilo per hektar. Avkastningen var 3 procent lägre jämfört med föregående år, en skillnad som dock ligger inom felmarginalen.

Arealen slåttervall skattas till 803 900 hektar och betesvallen till 192 700 hektar. Arealandelen slåttervall respektive betesvall har då applicerats på den totala vallarealen enligt den definitiva arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2005" (JO 10 SM 0601). I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. Förändringarna av stödreglerna har påverkat de redovisade arealerna av slåtter- och betesvall som ökade med 6 respektive 16 procent. Denna ökning innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan beror till stor del av att stödreglerna har ändrats.

Under 2002 började åter uppgifter om vallskördens storlek att hämtas in. Dessförinnan hade inte någon heltäckande officiell vallstatistik tagits fram sedan 1992, då de objektiva skördeuppskattningarna med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Under åren 1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Undersökningen genomförs numera som postenkät med telefonuppföljning.

Något mindre obärgade arealer under 2005 än under 2004

Höstvädret var gynnsamt vilket underlättade skördearbetet och medförde låg andel obärgad areal. Omkring 0,8 procent av spannmålsarealen förblev obärgad. Av ärtarealen var det runt 1,7 procent som inte kunde bärgas och av raps- och rybsarealen blev cirka 1,3 procent av arealen obärgad. För matpotatis var andelen obärgad areal 1,2 procent. Det var överlag något mindre obärgade arealer än föregående år. För potatis för stärkelse redovisades ingen obärgad areal alls för 2005.

Odlingsbetingelser

Hösten 2004 var till en början torr och varm. Senare under hösten blev dock vädret mera ostadigt och i många fall gick det inte att genomföra den planerade höstsådden på grund av för mycket regn. Vintern blev sedan mild och nederbördsfattig och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. April var torrare än normalt och vårbruket kom igång tidigt på de flesta håll. I norra Sverige var dock våren sen och i många fall blev grödorna sent sådda.

Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. I de västra delarna av landet var nederbördsmängderna rikliga under maj och juni, medan torkan fortsatte i sydöstra och södra Sverige. Den första halvan av juli var mestadels torr och varm och lokalt medförde torkan att grödorna brådmognade. I slutet av juli och början av augusti förekom en del hårda regn som orsakade liggsäd. Torrt väder i augusti och september gjorde att merparten av årets grödor kunde tröskas under gynnsamma förhållanden.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0601) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls- och ärtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.