Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2005

JO 16 SM 0602

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas definitiva resultat för 2005 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöstöd för ekologisk odling

Skördarna är beräknade för arealer som erhållit miljöstöd för ekologisk odling under 2005. Hur stor del av denna areal som även var certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda. Bland spannmålsgrödorna hade vårvete, råg och blandsäd störst andel certifierad areal.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades nästan 520 000 hektar åkermark av miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Den arealuppgiften avser odling för företag som 2005 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. I figur 1 visas hur arealen fördelas på län. Störst omfattning i hektar hade odlingen i Västra Götalands län (O). I Blekinge län (K) var anslutningen minst.

Figur 1 Åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2005, hektar


Hektar

 

Totalt för riket var drygt 19 procent av åkerarealen ansluten till miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns i Jämtlands (Z), Västernorrlands (Y), Värmlands län (S) och Gävleborgs län (X). Även i Norrbottens (BD), Dalarnas (W) och Jönköpings län (F) var en stor andel av åkerarealen ekologiskt odlad. I Skåne (M) län var andelen ansluten areal minst, se figur 2.

 

Figur 2 Andel åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2005, procent


Procent

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska måste arealen vara ansluten till ett i Sverige godkänt kontrollorgan. Under 2005 utförde den ekonomiska föreningen KRAV all certifiering. Kontrollen kunde göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märken som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologiskt odlat.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns de som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöstöd för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöstöd för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur 2. En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingsstruktur. I figur 5 visas ett exempel på hur storleken på odlingarna för matpotatis skiljer sig mellan de som odlar ekologiskt och de som odlar konventionellt.

Kommentarer kring resultaten

Minskad odling av ekologisk spannmål under 2005

Jämfört med 2004 minskade arealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2005 för alla spannmålsgrödor utom vårvete. Den totala spannmålsarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer minskade med 12 procent och var i nivå med motsvarande areal för 2003.

Fyra procent av spannmålsskörden var ekologiskt odlad

Totalt för riket uppgick spannmålsskörden från arealer med miljöstöd för ekologisk odling till 224 600 ton. Det motsvarar drygt fyra procent av den totala spannmålsskörden i landet. Den ekologiskt odlade spannmålsskörden minskade med 21 procent mellan 2004 och 2005. Minskningen är en följd av både mindre arealer och lägre skörd per hektar. Av den ekologiskt odlade kvantiteten var 132 800 ton dessutom certifierad för försäljning som ekologisk spannmål. Jämfört med 2004 minskade den certifierade spannmålsproduktionen med 27 procent.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd från den totala arealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Havreskörden med miljöstöd för ekologisk odling uppgick till 64 700 ton eller nästan nio procent av den totala havreskörden under 2005.

Höstvete visar störst totalskörd inom den certifierade produktionen

Inom den certifierade spannmålsproduktionen är det höstvete som visar störst totalskörd. Den certifierade höstveteskörden uppgick till 35 600 ton eller 1,8 procent av den totala höstveteskörden. Vårvete och höstråg används i stor utsträckning till brödsäd, och för dessa grödor är andelen certifierad produktion större. Blandsäd är den gröda som har störst andel ekologisk produktion. I tablå 1 visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat.

Tablå 1. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade spannmålsskördar 2005

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2) procent

 

 

 

 

 

Höstvete

42 900

2,2

35 600

1,8

Vårvete

28 100

9,7

25 100

8,6

Höstråg

8 400

7,5

7 400

6,6

Vårkorn

45 200

2,9

18 600

1,2

Havre

64 700

8,7

28 700

3,8

Rågvete

15 400

5,7

9 400

3,5

Blandsäd

19 700

24,4

7 800

9,7

Spannmål totalt4)

224 600

4,4

132 800

2,6


1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0601.

3) Andelen skörd som grönfoder har antagits vara densamma på certifierad som på ej certifierad areal. Källa för certifierad areal: KRAV ekonomisk förening.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska bekämpningsmedel och lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av höstvete var nästan 40 procent lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaden kan vara större i slättbygder än i skogsbygder

För en del av grödorna är skillnaden i skördenivå större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller dock inte alla grödor och det finns även exempel på det motsatta förhållandet. I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre bekämpningsmedel och handelsgödsel. En av förklaringarna till att skillnaden är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. I figur 3 visas hektarskördarna för vårvete enligt de två odlingsmetoderna för ett antal län. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne län av stora slättbygdsområden medan Västmanlands län mer domineras av skogsbygder.

 

 

 

Figur 3 Hektarskördar för vårvete från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling


 

kg per hektar

 

Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöstöd för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken, med sammanvägda resultat från båda odlingsformerna. I figur 4 jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av havre med motsvarande ordinarie officiella statistik för havre. I Västra Götalands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av havre 11 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. Detta kan dock delvis vara en effekt av att den konventionella odlingen av vårvete i större utsträckning är knuten till länets slättbygder än vad som gäller för vårveteodlingen i genomsnitt. För Västra Götalands län är skillnaden i hektarskörd signifikant, medan den för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

 

Figur 4 Hektarskördar för havre från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2005


 

kg per hektar

 

Den officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0601. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har beräknats till 19 7000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Mer än 60 procent av den ekologiska blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Ärter visar något mindre skillnader mellan metoderna

Den totala ärtskörden med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 11 400 ton, vilket motsvarar runt 17 procent av den totala ärtskörden. Drygt 8 100 ton kom från certifierade arealer.

För ärter var skillnaden i avkastning mellan metoderna något mindre än vad den var för flertalet av de övriga grödorna. I Västra Götalands län finns den största ärtarealen med miljöstöd. Där var hektarskörden för den ekologiska arealen 2 380 kilo per hektar, vilket är 22 procent lägre än hektarskörden från den konventionella ärtodlingen i länet. I Östergötlands län, där den största konventionella ärtarealen finns, var skillnaden i skördenivå mellan metoderna 18 procent.

Åkerbönor odlas alltmer både inom ekologisk och konventionell odling

Under 2004 ingick åkerbönor i skördestatistiken för första gången. Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgick under 2005 till 6 430 hektar, varav 4 140 hektar med miljöstöd för ekologisk produktion. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 8 140 ton och en hektarskörd på cirka 2 000 kilo per hektar. Hektarskörden var runt 30 procent lägre än hektarskörden för de konventionellt odlade åkerbönorna.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I tablå 2 visas totalskördar på riksnivå för ärter och åkerbönor, samt andelen av motsvarande totala produktionen.

Tablå 2. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade trindsädesskördar 2005

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2) procent

 

 

 

 

 

Ärter

11 400

17,5

8 100

12,4

Åkerbönor

8 100

54,6

6 800

45,4


1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0601.

3) Andelen skörd som grönfoder har antagits vara densamma på certifierad som på ej certifierad areal. Källa för certifierad areal: KRAV ekonomisk förening.

 

Odlingen av ekologisk raps och rybs fortsatte att öka under 2005

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 4 500 ton. Det är något mer än två procent av den totala skörden av raps och rybs. Odlingen av ekologisk raps och rybs ökade både under 2004 och 2005. Under 2005 uppgick den sammanlagda arealen till 4 150 hektar, vilket är 35 procent eller cirka 1 000 hektar mer än 2004. Över 80 procent av produktionen var certifierad för försäljning som ekologiska produkter.

Det är bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning på länsnivå av hektarskördar med miljöstöd, och då bara för Västra Götalands län. Där var hektarskörden från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer omkring hälften så stor som motsvarande hektarskörd från den konventionellt odlade arealen. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling. Under 2005 var angreppen måttliga. Det periodvis svala vädret i juni bidrog till att skadeverkningarna blev begränsade.

För den konventionellt odlade arealen finns det fler observationer för raps och rybs, även på regional nivå. Om man jämför hektaravkastningarna med den ordinarie officiella statistiken, som finns publicerad i JO 16 SM 0501, visar det sig att skillnaderna mellan konventionella och ordinarie hektarskördar ligger inom felmarginalen.

Oljelinarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 800 hektar totalt i landet, vilket motsvarar runt åtta procent av den totala arealen. Totalskörden blev 500 ton. I tablå 3 visas totalskördar på riksnivå för raps, rybs och oljelin, samt andelen av motsvarande totala produktionen.

Tablå 3. Totala oljeväxtskördar från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierade oljeväxtskördar 2005

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2) procent

 

 

 

 

 

Höstraps

2 900

2,5

2 900

2,5

Höstrybs

500

17,3

500

16,6

Vårrybs

800

8,1

200

1,8

Raps och rybs totalt4)

4 500

2,3

3 700

1,9

Oljelin

500

3,2

300

1,8


1) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0601.

3) Andelen skörd som grönfoder har antagits vara densamma på certifierad som på ej certifierad areal. Källa för certifierad areal: KRAV ekonomisk förening.

4) Vårraps ingår i den totala raps/rybsskörden.

 

Låg hektarskörd för matpotatis vid ekologisk odling

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 10 800 ton, vilket motsvarar nästan två procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, hela kvantiteten är dock inte certifierad för att säljas som ekologisk.

Drygt fyra procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2005. Drygt 70 procent av arealen som odlats med miljöstöd var dessutom certifierad, vilket innebar att potatisskörden från den aktuella arealen kunde säljas med ekologisk märkning.

För riket redovisas en skörd per hektar på 11 200 kilo för arealer med miljöstöd. Störst omfattning har odlingen i Gotlands län följt av Gävleborgs, Västra Götalands och Dalarnas län.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 28 880 kilo per hektar. Högsta hektarskörden redovisas i Götalands södra slättbygder, 33 560 kilo per hektar, trots att området har en omfattande odling av färskpotatis som sänker den skattade avkastningen per hektar. I Nedre Norrland är avkastningen nästan 19 ton per hektar medan Övre Norrland har en skörd per hektar på drygt 15 ton. Övriga produktionsområden redovisar hektarskördar mellan 22 och 30 ton per hektar.

Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. Som tidigare nämnts påverkar odlingens storlek m.m. avkastningsnivån. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 8 respektive 17 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis i den konventionella odlingen. För ekologisk odling är den skillnaden i skördenivå mindre.

Större odlingar inom konventionell odling

En aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingsstruktur. I figur 5 visas ett exempel på hur storleken på odlingarna för matpotatis skiljer sig mellan de som odlar ekologiskt och de som odlar konventionellt. Över 70 procent av de konventionella odlingsarealerna finns på odlingar som överstiger 10 hektar och knappt fyra procent på odlingar mindre än två hektar. Motsvarande uppgifter för den ekologiska matpotatisarealen är att drygt 27 procent av den ekologiska arealen finns på odlingar över 10 hektar, men att lika mycket areal (28 procent) finns på odlingar som är mindre än två hektar. De ekologiska odlingarnas storlek är i allmänhet mindre än de konventionella.

 

Figur 5 Matpotatisens fördelning på odlingar av olika storlek 2005, procent


Procent

 

Figur 6 Skörd per hektar för matpotatis på odlingar med olika storlek 2005


kg per hektar

Sambandet mellan odlingens storlek och avkastningen för matpotatis visas i figur 6. För både ekologisk och konventionell odling ökar skörden per hektar med ökande odlingsstorlek.

Den konventionellt odlade arealen har högre skörd för samtliga odlingsstorlekar. Skillnaden i skördenivå mellan konventionellt och ekologiskt odlad areal är minst för odlingar <0,5 hektar, vilket kan förklaras med att de mindre odlingarna i den konventionella odlingen bedrivs mer extensivt än de större.

 

Tablå 4. Total matpotatisskörd från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer samt certifierad matpotatisskörd 2005

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2) procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

10 800

1,7

9 000

1,5


1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0601.

3) Källa för certifierad areal: KRAV ekonomisk förening.

 

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, cirka 70 hektar för 2005.

Ökad odling av ekologisk slåttervall

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har för 2005 skattats till 968 200 ton, varav den första skörden till 719 600 ton och återväxten till 248 600 ton. Det är en ökning jämfört med föregående år med ca 20 procent, vilket främst beror på en ökning av arealen. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar nästan 25 procent av landets totala slåttervallskörd.

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade på produktionsområdesnivå. Avkastningsnivån ligger från 65 och upp till 76 procent av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen.

Högst hektarskörd redovisas i Götalands Mellanbygder, 4 520 kilo per hektar. För övriga produktionsområden med redovisning varierar skörden mellan 3 070 och 4 490 kilo per hektar. I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att lättlöslig handelsgödsel inte används inom ekologisk odling.

Av slåttervallarealen var en hög andel ekologiskt odlad, på riksnivå nästan 34 procent. Arealandelen slåttervall respektive betesvall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2005. Arealen slåttervall med miljö­stöd skattas till 259 130 hektar och betesvallen med miljöstöd till 79 620 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Odlingsbetingelser

Hösten 2004 var till en början torr och varm. Senare under hösten blev dock vädret mera ostadigt och i många fall gick det inte att genomföra den planerade höstsådden på grund av för mycket regn. Vintern blev sedan mild och nederbördsfattig och de höstsådda grödorna klarade övervintringen bra. April var torrare än normalt och vårbruket kom igång tidigt på de flesta håll. I norra Sverige var dock våren sen och i många fall blev grödorna sent sådda.

Grödorna utvecklades väl under den svala våren och försommaren. I de västra delarna av landet var nederbördsmängderna rikliga under maj och juni, medan torkan fortsatte i sydöstra och södra Sverige. Den första halvan av juli var mestadels torr och varm och lokalt medförde torkan att grödorna brådmognade. I slutet av juli och början av augusti förekom en del hårda regn som orsakade liggsäd. Torrt väder i augusti och september gjorde att merparten av årets grödor kunde tröskas under gynnsamma förhållanden.

Angreppen av växtskadegörare var förhållandevis begränsade under 2005. Angreppen av bladlöss var små och mängden rapsbaggar var måttlig. En del svampsjukdomar förekom dock i stråsädesgrödorna. Den torra sommaren höll tillbaka angreppen av potatisbladmögel och angreppsutvecklingen var generellt svag.

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal var större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 2,0 procent av arealen obärgad för arealer med miljöstöd medan endast 0,7 procent av den konventionella arealen blev obärgad. För ärter är motsvarande andel 3,4 procent för den ekologiska odlingen och 1,4 procent för den konventionella och för åkerbönor 5,2 respektive 0,9 procent.

När det gäller raps och rybs beräknas 12,1 procent av den ekologiska arealen vara obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen är 1,1 procent. Av arealen oljelin med miljöstöd var 21,3 procent obärgad. Andelen obärgad areal för den konventionella odlingen av oljelin var 1,7 procent.

För matpotatis beräknas 3,3 procent av den ekologiska arealen vara obärgad, medan den för konventionellt odlad areal beräknas till 1,2 procent på riksnivå. Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent. Under 2005 var det överlag en förhållandevis låg andel obärgad areal.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finna att redovisa markeras detta med ett streck (-).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om andel obärgad areal och andel areal skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer. De spannmåls-, trindsädes- och oljeväxtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.