Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2006

JO 16 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas definitiva resultat för 2006 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändrades standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

2006 års spannmålsskörd blev den lägsta sedan torråret 1992

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden till 4 128 400 ton. Det är 18 procent lägre än 2005 och hela 22 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Minskningen är framförallt en följd av låg skörd per hektar. Det låga skördeutbytet är till stor del en effekt av den torra sommaren. En annan bidragande faktor till den minskade totalskörden är att spannmålsodlingen har minskat med 5 procent jämfört med 2005 och med 14 procent jämfört med femårsgenomsnittet. 2006 års spannmålsskörd är den lägsta sedan 1992, då det var ett extremt torrår. I diagram 1 visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990.

Diagram 1. Spannmål. Totalskördar 1990-2006

 

Tusentals ton


Vattenhalt 14,0 procent.

De vårsådda spannmålsgrödorna drabbades hårdast av sommartorkan

Både de höstsådda och de vårsådda spannmålsgrödorna gav under 2006 lågt skördeutbyte per hektar. För alla spannmålsgrödor var årets hektarskördar lägre än motsvarande normskördar, femårsgenomsnitt och föregående års hektarskördar på riksnivå. Särskilt i södra och sydöstra Sverige var skördenivåerna ovanligt låga, och överlag var hektarskördarna allra lägst för de vårsådda grödorna. De höstsådda grödorna kunde genom sitt försprång i utvecklingen stå emot sommartorkan något bättre.

Spannmålsodlingen har troligen minskat mest i områden med låg skördenivå

Arealminskningen är av allt att döma en följd av de förändringar av EU:s system för direktstöd som infördes under 2005, och som innebär en övergång från arealstöd till gårdsstöd utan produktionskrav på marken. Arealerna med vårsådda spannmålsgrödor minskade mer än de höstsådda. Eftersom de vårsådda grödorna överlag ger lägre skörd per hektar än de höstsådda motverkar den ändrade fördelningen mellan grödorna till viss del minskningen av den totala spannmålsskörden.

Procentuellt sett har spannmålsodlingen minskat mest i de skogsbygdsdominerade länen som till exempel Kronobergs och Värmlands län, samt i Norrlandslänen. Eftersom spannmålsarealen är betydligt större i slättbygdslänen är ändå den totala minskningen störst i de stora jordbrukslänen Skåne och Västra Götalands län. Inom varje län är det troligt att det är de mest lågavkastande arealerna som tagits ur bruk. Ändå visar 2006 års resultat på mycket låga genomsnittliga skördenivåer på regional nivå för de kvarvarande arealerna i södra Sverige.

Lägsta totala havreskörden sedan 1950-talet

Odlingen av havre minskade kraftigt under 2004 och 2005 men ökade något under 2006. Hektarskörden var på riksnivå närmare 20 procent lägre än både förra årets skörd och femårsgenomsnittet och den lägsta sedan 1994. Totalskörden av havre beräknas till 624 400 ton, vilket är den lägsta sedan 1950-talet.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 54 700 ton. De redovisade blandsädesuppgifterna innefattar stråsädesblandningar och blandningar av stråsäd och baljväxter. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 795 200 ton, vilket motsvarar 43 procent av den totala spannmålsskörden. I diagram 2 redovisas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2003-2006.

 

Diagram 2. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2003-2006

Tusentals ton

Vattenhalt 14,0 procent.

 

Den totala ärtskörden minskade med 22 procent

Den totala skörden av ärter blev 50 800 ton, vilket är 22 procent mindre än föregående år. Skörden per hektar var på riksnivå i nivå med förra årets hektarskörd och 14 procent under femårsgenomsnittet. Detsamma gäller för hektarskörden i Östergötlands län, som är det dominerande länet inom ärtodlingen. De högsta skördenivåerna för ärter fanns under 2006 i Uppsala län.

Åkerbönorna gav något lägre skördeutbyte än föregående år

Åkerbönor ingår i skördestatistiken för tredje året. Grödan uppvisar en totalskörd på drygt 13 000 ton och en hektarskörd på cirka 2 100 kilo per hektar, vilket är något lägre än avkastningen under 2005. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Höstrapsen klarade torkan bättre än vårraps och vårrybs

Skörden per hektar av höstraps var i nivå med förra årets hektarskörd och något högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårraps och vårrybs ligger klart under fjolårets hektarskördar och under femårsgenomsnitten. Skördenivån för höstraps är förhållandevis hög, vilket kan hänga samman med att de höstsådda grödorna har stått emot torkan bättre. Höstrybs är en gröda som odlas i liten omfattning, vilket gör att beräkningsresultaten är osäkra.

Totalskörden av raps och rybs större än förra året

Den totala skörden av raps och rybs beräknas uppgå till 220 400 ton, en ökning med 11 procent jämfört med 2005 och 34 procent över de senaste fem årens genomsnitt. Ökningen är en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Odlingen av höstraps ökade med 36 procent under 2006 jämfört med 2005. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och vårraps under senare år visat en uppåtgående trend. Sammantaget var arealen med raps och rybs under 2006 den största sedan 1995.

I diagram 3 redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat under åren före och efter EU-inträdet 1995.

Diagram 3. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2006

 

Tusentals ton

 

Vattenhalt 9,0 procent.

 

 

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin beräknas till 11 900 ton. Avkastningen per hektar blev något lägre än i fjol och detta gjorde tillsammans med en arealminskning på 12 procent att totalskörden minskade med 24 procent.

Låg totalskörd av matpotatis

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 525 300 ton. Jämfört med 2005 års definitiva totalskörd innebär det en minskning med cirka 97 000 ton (16 procent).

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 25 990 kilo per hektar, vilket är cirka 8 procent lägre än 2005. Östergötlands län redovisar den högsta hektarskörden på 31 580 kilo per hektar. Hektarskördar i nivå med föregående år redovisas för Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands och Dalarnas län. Örebro, Hallands, Gotlands och Kalmar län uppvisar däremot en minskning av hektarskörden med mellan 4 och 9 procent jämfört med fjolåret. I Skåne län minskar hektarskörden hela 17 procent jämfört med föregående år. Denna låga hektarskörd beror delvis på att Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis, med lägre hektarskördenivå än för vanlig matpotatis. Huvudorsaken till den låga hektarskörden i länet jämfört med fjolåret är dock årets svåra odlingsbetingelser med först stark torka följt av mycket regn. I Västernorrlands, Västerbottens, Gävleborgs och Norrbottens län ökade däremot hektarskörden med mellan 8 och 21 procent jämfört med fjolåret.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 18 000 kilo per hektar. Drygt 18 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 20 210 hektar, en minskning med drygt 1 870 hektar eller 8 procent jämfört med föregående års definitiva statistik. Det är den lägsta arealen som hittills redovisats för matpotatis. Jämfört med 2005 har arealminskningen främst skett i Skåne och Hallands och Västra Götalands län.

Totalskörden för stärkelsepotatis minskade 22 procent

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 252 500 ton, vilket är en minskning med 72 000 ton (22 procent) jämfört med föregående års höga skördenivå. Hektarskörden för riket skattas till 31 690 kilo per hektar. Arealen, 7 970 hektar, är 400 hektar mindre jämfört med föregående års definitiva statistik. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar.

Totalskörden av slåttervall var 7 procent lägre än i fjol

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 3 633 000 ton, varav den första skörden till 2 425 000 ton och återväxten till 1 208 000 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 2 970 kilo per hektar, återväxten till 1 480 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 4 450 kilo per hektar, vilket var 8 procent lägre än 2005.

Arealen slåttervall skattas till 816 400 hektar och betesvallen till 206 270 hektar. Arealandelen slåttervall respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala vallarealen enligt den slutliga arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2006" (JO 10 SM 0701). I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden.

Under 2002 började åter uppgifter om vallskördens storlek att hämtas in. Dessförinnan hade inte någon heltäckande officiell vallstatistik tagits fram sedan 1992, då de objektiva skördeuppskattningarna med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Under åren 1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Undersökningen genomförs numera som postenkät med telefonuppföljning.

Vädret har varit ogynnsamt på flera sätt

Under vintern 2005/2006 förekom en del utvintring, bland annat på grund av angrepp av snömögel. På riksnivå var den utvintrade höstvetearealen cirka 15 000 hektar eller 4 procent av den totala höstsådda arealen. Den utvintrade höstrapsarealen var runt 3 000 hektar eller drygt 5 procent av den höstsådda arealen.

En kall vårvinter gjorde att vårbruket blev försenat. Det har även rapporterats om för mycket regn efter vårsådden som orsakade dålig uppkomst. Tillväxten missgynnades sedan av att sommaren blev alltför torr och varm. Särskilt i de södra och sydöstra delarna av landet var sommaren rekordvarm och mycket torr. I augusti kom det på många håll våldsamma regn som fördröjde och försvårade skördearbetet.

Något större obärgade arealer under 2006

Skördesäsongen inleddes med vackert väder men de skyfall som kom i augusti gjorde många fält ofarbara. Under september blev vädret återigen torrt och varmt och en del av de grödor som inte hade skadats alltför mycket av regnet kunde då bärgas, men ofta med en försämrad kvalitet. På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 1,5 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mer än 2005. Den obärgade arealen av ärter uppgick till 4,0 procent av arealen, och motsvarande andel obärgad areal för raps och ryps var 0,9 procent.

För matpotatis var andelen obärgad areal 1,4 procent, vilket var i nivå med föregående år. För potatis för stärkelse redovisades 2,2 procent av arealen som obärgad. Under 2005 redovisades inga obärgade arealer för den grödan.

Mer obärgat än normalt i Skåne

I Skåne brukar den långa växtodlingssäsongen ge möjlighet till skörd av i stort sett alla grödor. Under 2006 lämnades dock 2,3 procent av spannmålsarealen oskördad. Större arealer än normalt lämnades oskördade även i Kronobergs län, där 5,4 procent av spannmålsarealen blev obärgad. Många lantbrukare kommenterade att de trots mycket låg skörd ändå valde att försöka tröska arealen. Det har också rapporterats att de skördade kvantiteterna eventuellt skulle komma att kasseras om det visade sig att kvalitetsproblemen var för stora.

Mer areal har skördats som grönfoder

Resultaten från skördeundersökningen visar att en större andel än normalt har skördats som grönfoder även om det var planerat att arealen skulle tröskas. Skörd av grönfoder kan vara ett sätt att delvis rädda en gröda som inte går att tröska.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0701) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls- trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.