Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2007

JO 16 SM 0801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2007 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändrades standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Totala spannmålsskörden större än 2006 års låga skörd

För riket totalt har spannmålsskörden (med undantag av majs) beräknats till 5 057 600 ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Jämfört med 2006 års mycket låga spannmålsskörd blev 2007 års totalskörd 23 procent högre. Den låga skörden under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder. Under 2007 utvecklades grödorna bättre i det svala och regniga julivädret. Odlingen av spannmål har under senare år visat en nedåtgående trend, men arealen ökade under 2007 med två procent. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990.

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990-2007

 

Tusentals ton


Vattenhalt 14,0 procent.

Hög skörd per hektar av spannmålsgrödorna

För alla spannmålsgrödorna var hektarskördarna på riksnivå högre än 2006, då skördenivåerna var ovanligt låga. De stora grödorna höstvete, höstråg, vårkorn och havre har för riket som helhet även gett betydligt högre avkastning än motsvarande femårsgenomsnitt.

Uppgifter om skörd av tröskad majs för första gången

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2007 till 10 850 hektar. Det mesta skördas som grönfoder, men närmare 1 600 hektar tröskades under 2007. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne och där uppgick avkastningen av tröskad majs till cirka 6 400 kilo per hektar och totalskörden till drygt 9 000 ton. Om man rangordnar spannmålsgrödorna i Skåne efter hektaravkastningen kommer majsen på andra plats efter höstvete. Se figur B.

Figur B. Spannmålsgrödor i Skåne. Skörd per hektar 2007

kg per hektar

Höga skördenivåer i Svealand

Flera av spannmålsgrödorna gav under 2007 bra skördeutbyte i de mellersta delarna av landet. Även i norra Sverige var skördenivåerna överlag högre än normalt. I södra Sverige var det mer blandade resultat.

Exempel på län med höga hektarskördar är Stockholms, Värmlands, Örebro och Dalarnas län. Till exempel i Dalarnas län var hektarskördarna av vårkorn och havre drygt 30 procent högre än motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Spannmålsgrödorna gav bra skörd även i Västernorrlands och Västerbottens län.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 2 087 800 ton, vilket motsvarar 41 procent av den totala spannmålsskörden. Under 2007 skedde en återhämtning för den totala havreskörden, som förut under flera år visat en sjunkande trend. I figur C visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2003-2007.

Figur C. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2003-2007

Tusentals ton

Vattenhalt 14,0 procent.

 

Den totala ärtskörden minskade med 25 procent

Den totala skörden av ärter blev 38 000 ton, en minskning med 25 procent jämfört med föregående år. Ärtarealen minskade med drygt 30 procent under 2007. Det är nu tredje året i rad som ärtodlingen har minskat. Skörden per hektar var på riksnivå åtta procent högre än förra årets hektarskörd men fem procent lägre än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar fanns under 2007 i Skåne, Örebro och Kalmar län.

Skörden av åkerbönor minskade med 13 procent

Åkerbönor har nu funnits med i skördestatistiken i fyra år. Grödan uppvisade under 2007 en totalskörd på drygt 11 000 ton. Avkastningen var i nivå med föregående år men totalskörden minskade med 13 procent. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Under 2007 minskade arealen med 12 procent jämfört med 2006.

Totalskörden av raps och rybs på samma nivå som under 2006

Den totala skörden av raps och rybs har beräknats till 222 400 ton. Det är i nivå med föregående års skörd och 19 procent mer än de senaste fem årens genomsnitt. Ökningen är en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Odlingen av höstraps ökade under 2007 med sex procent jämfört med 2006. Ökningen var ännu större mellan 2005 och 2006. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och vårraps under senare år visat en uppåtgående trend. Arealerna med raps och rybs sammantaget minskade dock med två procent mellan åren 2006 och 2007.

Hektarskörden av höstraps var på riksnivå något lägre än föregående års hektarskörd medan skördeutbytet för vårraps, höstrybs och vårrybs var något högre. Högst skörd per hektar av höstraps hade Östergötlands län och den näst högsta fanns i Kalmar län.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat under åren före och efter EU-inträdet 1995.

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2007

 

Tusentals ton

 

Vattenhalt 9,0 procent.

 

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 6 700 ton. Avkastningen per hektar blev något högre än föregående år, men en arealminskning på hela 50 procent medförde att totalskörden minskade med 44 procent.

Låga hektarskördar av matpotatis i de stora odlingslänen

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 534 700 ton. Det är i nivå med 2006 års definitiva totalskörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för närmare 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 26 300 kilo per hektar. I Kalmar och Gotlands län redovisas den högsta hektarskördarna 2007 med på 30 900 respektive 30 250 kilo per hektar. I Hallands län minskade hektarskörden 12 procent jämfört med föregående års höga hektarskörd och uppgick till 27 450 kilo per hektar. Den låga hektarskörden beror delvis på att Hallands och även Skåne län har en omfattande odling av färskpotatis, med lägre hektarskördenivå än för vanlig matpotatis. Huvudorsaken till den låga hektarskörden i de båda länen, liksom i Västra Götalands och Östergötlands län, är dock årets svåra odlingsbetingelser med obärgad areal som följd. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas 960 hektar, 4,7 procent av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 18 260 kilo per hektar. Drygt 15 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2006.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 20 330 hektar. Det innebar en ökning med 120 hektar jämfört med 2006 års definitiva statistik som var den lägsta arealen som hittills redovisats för matpotatis.

Totalskörden för stärkelsepotatis i nivå med 2006 trots obärgat

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 254 300 ton, vilket var i nivå med föregående års resultat. Hektarskörden för riket skattas till 31 660 kilo per hektar, också det på samma nivå som för 2006. Arealen, 8 030 hektar, var 60 hektar större än 2006 då den minsta arealen under tioårsperioden 1998-2007 redovisades. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas 890 hektar eller 11,0 procent av stärkelsepotatisarealen vara obärgad.

Totalskörden av slåttervall var 14 procent högre än i fjol

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 154 300 ton, vilket var 14 procent högre än 2006. Första skörden skattas till 2 720 800 ton och återväxten till 1 433 500 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 270 kilo per hektar, återväxten till 1 720 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 000 kilo per hektar.

Arealen slåttervall skattas till 831 390 hektar och betesvallen till 190 400 hektar. Arealandelen slåttervall respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala arealen "Slåtter- och betesvall" enligt den slutliga arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2007" (JO 10 SM 0801). I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden.

Under 2002 började åter uppgifter om vallskördens storlek att hämtas in. Dessförinnan hade inte någon heltäckande officiell vallstatistik tagits fram sedan 1992, då de objektiva skördeuppskattningarna med provtagningar i fält senast utfördes i full utsträckning. Under åren 1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Undersökningen genomförs numera som postenkät med telefonuppföljning.

Tidig sådd och tidig skörd

En mild och torr vårvinter gjorde att vårbruket kunde starta ovanligt tidigt. Grödorna hämmades en del under den torra försommaren, men utvecklades sedan väl i det svala och regniga julivädret. Lokalt orsakade dock alltför stora regnmängder problem med översvämningar och liggsäd. Tröskningen kom igång tidigt och kunde oftast genomföras under gynnsam väderlek.

Obärgade arealer framför allt i potatis

På riksnivå har de helt obärgade arealerna av spannmål beräknats motsvara 0,6 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mindre än föregående år. Mycket regn runt midsommar och därefter ledde till skador på grödorna i södra och sydvästra Sverige. Större spannmålsarealer än normalt lämnades oskördade framförallt i Kronobergs län. Där blev mer än nio procent av spannmålsarealen obärgad.

Den obärgade arealen av ärter motsvarade knappt tre procent av arealen och för åkerbönor var andelen obärgad areal uppemot en procent. Motsvarande andel obärgad areal för raps och ryps var nära en procent och sju procent av oljelinarealen blev obärgad.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till cirka 960 hektar (4,7 procent) vilket var närmare 700 hektar mer än 2006. De stora odlingslänen Hallands, Skåne, Västra Götalands och Östergötlands län hade de största obärgade arealerna. För potatis för stärkelse beräknas nästan 900 hektar eller 11 procent av arealen vara obärgad. Här är det Blekinge och Skåne län som har de största obärgade arealerna. Stora regnmängder ställde till problem i potatis­odlingarna där vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödan. I de drabbade länen var det många enskilda lantbrukare som fick stora delar av sin potatisskörd förstörd.

Allt vanligare med kommentarer om vildsvinsskador

Skördeundersökningen för spannmål, trindsäd och oljeväxter innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin blev vanligare under 2007.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i april (JO 10 SM 0801) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls- trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.