Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2007

JO 16 SM 0802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2007 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöstöd för ekologisk odling

Skördarna är beräknade för arealer med miljöstöd för ekologisk odling under 2007. Hur stor del av denna areal som även var certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda. Bland spannmålsgrödorna var det under år 2006 vårvete och råg som hade störst andel certifierad areal. Motsvarande uppgifter om certifierade ekologiska arealer under 2007 finns ännu inte tillgängliga.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöstöd för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöstödet för ekologiska produktionsformer. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. Andra ändringar som infördes i stödsystemet under 2007 innebär att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöstödsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Det innebär sammantaget att 2007 års arealer med miljöstöd för ekologisk odling inte är helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. Jordbruksverket bedömer att runt fem procent av den totala slåtter- och betesvallarealen i miljöstödsåtagande för ekologisk odling av ovan nämnda skäl redovisas som konventionell slåtter- och betesvall i statistiken. För flertalet av de övriga grödorna är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning av statistiken under avsnittet "2.2.5 Bearbetning".

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades närmare 399 000 hektar åkermark av miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Arealuppgiften avser odling vid företag som under 2007 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. I figur A visas hur arealen fördelas på län. Störst omfattning i hektar hade odlingen i Västra Götalands län (O). I Blekinge län (K) var anslutningen minst.

Figur A. Åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2007, hektar


Hektar

 

Totalt för riket var 15 procent av åkerarealen ansluten till miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2007. Det är en minskning med tre procentenheter jämfört med 2006. Minskningen kan dock vara en följd av det ändrade insamlingssättet. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns i Jämtlands (Z), Västernorrlands (Y), Värmlands (S), Gävleborgs (X) och Dalarnas län (W). I Skåne län (M) var andelen ansluten areal minst, se figur B.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2007, procent


Procent

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att produkterna ska få marknadsföras som ekologiska måste arealen vara ansluten till ett i Sverige godkänt kontrollorgan. Under 2007 utförde Aranea Certifiering AB och SMAK all certifiering. Kontrollen kunde göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märken som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologiskt odlat.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöstöd för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöstöd för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek, åtminstone i intervallet mellan 0 och 10 hektar.

Kommentarer kring resultaten

Mer än fyra procent av spannmålsskörden var ekologiskt odlad

Totalt för riket uppgick spannmålsskörden från arealer med miljöstöd för ekologisk odling till 219 900 ton. Det motsvarar 4,3 procent av den totala spannmålsskörden i landet (exklusive majs). Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med 26 procent mellan 2006 och 2007. Ökningen var en följd av högre avkastning än under 2006, då skördenivåerna överlag var låga både inom ekologisk och konventionell odling.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd från den totala spannmålsarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Havreskörden med miljöstöd för ekologisk odling uppgick till 73 100 ton eller drygt åtta procent av den totala havreskörden under 2007.

Blandsäd är den gröda som har störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat. Skörden av speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden.

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöstöd

för ekologiska produktionsformer 2007

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Höstvete inkl spelt

43 100

2,1

Vårvete

22 200

13,2

Höstråg

5 700

4,1

Vårkorn

37 400

2,7

Havre

73 100

8,2

Rågvete

15 200

5,5

Blandsäd

23 100

38,8

Spannmål totalt3)

219 900

4,3


 

1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0801.

3) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av höstvete var drygt 40 procent lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaden för vårkorn ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn är skillnaden i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna. För flera andra grödor finns dock exempel på det motsatta förhållandet.

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. I figur C visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för de län där antalet observationer räcker för redovisning av avkastning vid ekologisk odling. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings län och norrlandslänen mer domineras av skogsbygder.

 

Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling 2007


 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt. kg/ha

 

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen - och tvärtom. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur D. Hektarskördar för höstråg från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2007

 

kg/ha

 

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöstöd för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik. I Västra Götalands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 23 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. För Västra Götalands län är skillnaden i hektarskörd statistiskt signifikant, medan den för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2007


kg/ha

 

Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0801. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöstöd för ekologiska produktionsformer har beräknats till 23 100 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar. Hela 55 procent av den ekologiskt odlade blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Certifierad ekologisk produktion jämfört med ekologisk produktion från miljöstödsarealer

I undersökningen om ekologisk skörd samlas skördeuppgifter in separat från odlingar som varit certifierade respektive inte varit certifierade för ekologisk odling. Karensarealer för certifierad ekologisk produktion ingår i den ej certifierade arealen.

Ofta är skörden per hektar något högre från de certifierade arealerna. Det är inga stora skillnader och det finns exempel på motsatsen för enstaka grödor och produktionsområden. Tendensen med högre hektarskörd från certifierade arealer är ändå tydlig. Skillnaden kan hänga samman med att odlarna inom den certifierade ekologiska odlingen är angelägna att sälja en så stor skörd som möjligt till det högre pris som ofta går att få för produkter som går att mark­nadsföra som ekologiskt odlade. Det finns inte några olikheter i odlingsreglerna mellan certifierad ekologisk odling och ekologisk odling enligt miljöstödsreglerna som kan förklara skillnaderna i skördenivå.

För att ge en rättvisande jämförelse när det gäller odlingsförutsättningar visas skillnaderna på produktions­områdesnivå. Även inom produktionsområden finns dock stora variationer när det gäller odlingsförutsättningar. En bidragan­de orsak till att de certifierade arealerna överlag ger högre avkastning skulle kunna vara att dessa i större utsträckning finns i de bördigaste delarna av respektive område. I figur F redovisas hektarskördar för certifierad och ej certifierad odling för de produktionsområden där det funnits tillräckligt många undersökta jordbruksföretag från båda odlingsformerna. För höstvete är skillnaden statistiskt signifikant, vilket är markerat med en stjärna i diagrammet.

 

Figur F. Skörd per hektar av spannmålsgrödor från certifierad och ej certifierad ekologisk odling 2007

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt. kg/ha

 

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2007 till 10 850 hektar. I stort sett hela arealen odlas konventionellt. Det mesta skördas som grönfoder, men närmare 1 600 hektar tröskades under 2007. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne och där uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 6 400 kilo per hektar.

Den ekologiska ärtskörden minskade med nästan 40 procent

Den totala ärtskörden med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 5 100 ton, en minskning med 39 procent jämfört med föregående år. Den ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 25 procent under 2007. Det är tredje året i rad som arealen minskar.

Den ekologiska ärtskörden motsvarade runt 13 procent av den totala ärtskörden.

Odlingen av ekologiska åkerbönor minskade

Åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Under 2007 minskade dock arealen med 10 procent.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade liksom föregående år en totalskörd på 7 300 ton. Avkastningen på riksnivå var 1 990 kilo per hektar. Hektarskörden var 30 procent lägre än hektarskörden för de konventionellt odlade åkerbönorna.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I tablå B visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andel av motsvarande totala produktion.

 

Tablå B. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöstöd

för ekologiska produktionsformer 2007

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Ärter

5 100

13,4

Åkerbönor

7 300

64,6


 

1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0801.

 

Odlingen av ekologisk höstraps minskade under 2007

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till 4 200 ton. Det motsvarar uppemot två procent av den totala skörden av raps och rybs. Odlingen av ekologisk höstraps ökade under åren 2003-2006, men minskade med cirka 400 hektar under 2007. Under 2007 uppgick den ekologiska arealen med raps och rybs till 3 270 hektar, vilket är runt 800 hektar mindre än 2006.

Av raps- och rybsgrödorna är det bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning på länsnivå av hektarskördar med miljöstöd för ekologiska produktionsformer, och då bara för Östergötlands och Västra Götalands län.

För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling. I de södra och västra delarna av landet var det kraftiga angrepp av rapsbaggar samtidigt som höstrapsen befann sig i det känsliga knoppstadiet. I östra Sverige var mängden rapsbaggar mer måttlig. Även angreppen av svampsjukdomar i höstrapsen blev mer betydande i de södra och västra delarna av landet än i de östra.

I tablå C visas ekologiska totalskördar på riksnivå för raps och rybs, samt andel av motsvarande totala produktion.

Tablå C. Totala raps- och rybsskördar från arealer med miljöstöd

för ekologiska produktionsformer 2007

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Höstraps

3 400

2,2

Höstrybs

400

21,1

Vårrybs

300

6,8

Raps och rybs totalt3)

4 200

1,9


 

1) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0801.

3) Vårraps ingår i den totala raps/rybsskörden.

 

Oljelinarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 500 hektar totalt i landet, vilket motsvarar runt 12 procent av den totala arealen. Antalet observationer var under 2007 inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

 

Låg hektarskörd för matpotatis vid ekologisk odling

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 10 500 ton, vilket motsvarar två procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer.

Tablå D. Total matpotatisskörd från arealer med miljöstöd

för ekologiska produktionsformer 2007

 

 

Gröda

Total skörd

från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden,2),
procent

 

 

 

Matpotatis

10 500

2,0


 

1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0801.

 

Knappt fyra procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2007. För riket redovisas en skörd per hektar på 13 280 kilo för arealer med miljöstöd. Störst omfattning har odlingen i Gotlands län följt av Västra Götalands och Dalarnas län.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 26 980 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 50 procent lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är emellertid i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 6 respektive 15 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis i den konventionella odlingen. För 2007 års skörd var avkastningen för färskpotatis vid ekologisk odling t.o.m. något högre än avkastningen för höst och vinterpotatisen.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 50 hektar för 2007.

Odlingen av ekologisk slåttervall minskar

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer uppgick 2007 till 836 400 ton, varav den första skörden till 613 800 ton och återväxten till 222 600 ton. Det är en minskning med nära 14 procent av totalskörden jämfört med föregående år, vilket delvis beror på ett ändrat insamlingssätt av arealuppgifterna 2007. Det har medfört att en del av de arealer som odlats enligt reglerna för miljöstödet för ekologisk odling inte längre finns med i redovisningen. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar runt 20 procent av landets totala slåttervallskörd.

 

Tablå E. Total slåttervallskörd från arealer med miljöstöd för

ekologiska produktionsformer 2007

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Slåttervall

836 400

20


 

1) Uppgifterna avser 16,5 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0801.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade i olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningsnivån från 61 och upp till 90 procent av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens skördenivå 70 procent av den konventionella hektaravkastningen.

Högst ekologisk hektarskörd redovisas i Götalands Norra Slättbygder, 5 500 kilo per hektar. För övriga produktionsområden varierar skörden mellan 2 700 och 5 000 kilo per hektar. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, drygt 26 procent av totala vallarealen i Sverige var ansluten till miljöstödet för ekologiska produktionsformer, vilket är en minskning med nästan åtta procentenheter sedan 2006. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer 2007. Arealen slåttervall med miljöstöd skattas till 222 800 hektar, eller 78 procent av den totala ekologiska vallarealen. Betesvallen med miljöstöd skattas till 59 500 hektar (21 procent) och ej utnyttjad vall skattas till 4 000 hektar (1,4 procent). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter och betesvall uppgick till 286 340 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Odlingsbetingelser

En mild och torr vårvinter gjorde att vårbruket kunde starta ovanligt tidigt. Grödorna hämmades en del under den torra försommaren, men utvecklades sedan väl i det svala och regniga julivädret. Lokalt orsakade dock alltför stora regnmängder problem med översvämningar och liggsäd. Tröskningen kom igång tidigt och kunde oftast genomföras under gynnsam väderlek.

På samma sätt som under våren 2006 var det under 2007 varmt och torrt väder när höstrapsen nådde sitt känsliga knoppstadium. Angreppen av rapsbaggar blev därför stora. Ostadigt väder under juni motverkade uppförökning av bladlöss. Istället rapporterades god förekomst av nyckelpigor. De många regndagarna ledde däremot till spridning av bladfläcksvampar i spannmålsgrödorna. Framförallt svartpricksjuka och brunrost orsakade skördeförluster i fält som inte behandlades. Den regniga försommaren gynnade även angrepp av ärtrotröta och ärtbladmögel. Trots tidig sättning kom de första angreppen av potatisbladmögel relativt sent. Under slutet av juli och även in i augusti ökade risken för angrepp kraftigt vilket innebar svårigheter att skydda grödan även i de konventionella odlingarna. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: "Växtskyddsåret 2007".

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal var ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 1,3 procent av arealen obärgad för arealer med ekologiskt miljöstöd medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen blev 0,5 procent. För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen 5,2 procent jämfört med 3,0 procent för den konventionella.

När det gäller raps och rybs beräknas 4,7 procent av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen blev 0,8 procent.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till nästan 5 procent för såväl den ekologiska som för den konventionellt odlade arealen på riksnivå. Under 2007 var det regionalt förhållandevis hög andel obärgad areal av matpotatis.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljö­stöd för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om andel obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.