Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2007

JO 16 SM 0802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan 2003 genomförs årligen undersökningar om skörd från arealer med miljöstöd för ekologiska produktionsformer. Genom specialbearbetning av underlaget från de ordinarie skördeundersökningarna beräknas även skörd från konventionell odling.

Totalskördarna avser skörd från arealer med miljöstöd för ekologisk odling under 2007. Hur stor del av denna areal som dessutom är certifierad för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population som statistiken för ekologisk odling ska belysa utgörs av jordbruksföretag med miljöstöd för ekologiska produktionsformer under 2007, som detta år brukade mer än 2,0 ha åkermark.

Den population, som statistiken för konventionell odling ska belysa, utgörs av jordbruksföretag med konventionell odling under 2007, som detta år brukade mer än 2,0 ha åkermark. Statistiken bygger på en specialbearbetning av de ordinarie skördeundersökningarna för 2007. Areal för vilken det inte sökts miljöstöd för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betraktats som konventionell odling.

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområde redovisas i detta statistiska meddelande följande huvudvariabler:

- Odlad areal (hektar)

- Totalskörd (ton)

- Hektarskörd (kg/ha)

- Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast för matpotatis)

- Totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/ha) för återväxt (för slåttervall)

- Andel ekologisk areal av total grödareal

- Kvot mellan ekologisk och konventionell hektarskörd (procent)

- Obärgad areal (procent)

- Grönfoderareal (hektar och procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Hektarskörd för skördad areal redovisas inte.

Uppgifter redovisas för grödorna höstvete (inklusive speltvete/dinkelvete), vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, ärter och åkerbönor till mognad, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin, matpotatis och slåttervall.

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder.

Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter (ej konservärter).

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter.

Så görs statistiken

Som urvalsram har Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer använts. Tre olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (1 869 företag), ett för matpotatis (186 företag) och slutligen ett för slåttervall (527 företag).

Vid insamling av uppgifter och vid beräkning av resultat har samma metoder använts som vid den ordinarie officiella skördestatistiken. För spannmål, trindsäd, oljeväxter och matpotatis insamlades uppgifter genom att jordbrukarna lämnade sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer. Från varje jordbruksföretag samlades information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 procents vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 procents vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 procent. För vall insamlades uppgifter genom postenkät med telefonuppföljning för ej inkomna blanketter. Insamlade kvantitetsuppgifter har omräknats till standardvattenhalten 16,5 procent.

Med ledning av varje företags grödarealer, som ingår i uppgiftsinsamlingen, framräknades för granskning företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om miljöstöd tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer har totala skördar beräknats.

För beräkning av total skörd för den ekologiska odlingen har grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för miljöstöd för ekologiska produktionsformer använts. För spannmål, trindsäd och oljeväxter har grödarealerna med miljöstöd minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande knölar. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987-1998 års ordinarie objektiva skördeuppskattningar där både ekologiska och konventionella odlingar ingick. Samma standardtal har använts både för konventionell och ekologisk odling eftersom det inte finns något underlag för beräkning av standardtal för respektive odlingssystem. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande knölar när potatisen skördats som färskpotatis. Hela skörden betraktas som säljbar.

För slåttervall har undersökningen begränsats till att endast omfatta slåttervall, dvs. första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Dessutom redovisas den totala ekologiska vallarealen med uppdelning på andel slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skatt­ningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

Medelfel

Medelfelet anges i procent av den skattade skörden. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. För t.ex. en skattad hektarskörd på 4 500 kg/ha och ett medelfel på 3,0 procent (dvs. 135 kg/ha) kan man med 95 procents sannolikhet säga att intervallet 4 500 + 2 x 135 (dvs. 4 230 - 4 770 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För spannmål, trindsäd och oljeväxter kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervallen kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden som en följd av en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervallareal och areal betesvall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter från ekologiskt odlade arealer blev bortfallet av jordbruksföretag 3,4 procent (63 företag), varav vägrare 1,9 procent (36 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 5,4 procent (10 företag). För vallundersökningen var bortfallet 16,3 procent (86 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. I och med att årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer används som underlag för urvalet blir både övertäckningen och undertäckningen begränsad. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter för ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 1,7 procent (31 företag). Övertäckningen var 8,6 procent (16 företag) för undersökningen om matpotatis. För vallundersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer var övertäckningen 6,4 procent (34 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Vid jordbruksföretag som inte ansöker om miljöstöd för ekologiska produktionsformer kan det förekomma odlingar som ligger mycket nära den ekologiska odlingen vad gäller brukningssätt. Dessa arealer ingår i skattningarna för konventionell odling.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

I samband med granskningen görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Den redovisade statistiken baseras på den faktiska odlingen. Vid jämförelser av hektarskördar för olika odlingsformer bör man tänka på att även andra aspekter än själva odlingstekniken kan ha inverkat på skillnaden i skördenivå.

I och med att den ekologiskt odlade arealen i större utsträckning är belägen i skogsbygd jämfört med den konventionella odlingen kan en del av skillnaden i skördenivå förklaras av att skogsbygderna i allmänhet visar en lägre skörde­avkastning än slättbygderna. En annan faktor som samvarierar med skördenivån är odlingsarealen. Det finns en tendens att odlingsarealen vid ekologisk odling är mindre än vid konventionell odling, vilket också bör vägas in då hektar-skördarna från de olika odlingsformerna jämförs.

De grödarealer och totalskördar vid ekologisk odling som redovisas för 2003 avser all areal med miljöstöd för ekologiska produktionsformer medan motsvarande resultat som redovisas för åren 2004-2007 avser jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark. Arealer av de aktuella undersökningsgrödorna med miljöstöd för ekologisk odling på jordbruksföretag som hade mindre eller lika med 2,0 hektar åkermark uppgick under 2007 till 0,1 procent av den totala arealen med miljöstöd för ekologiska produktionsformer för dessa grödor, och har därför endast marginell betydelse.

Annan statistik

Slutlig skördestatistik för 2007 från de ordinarie skördeundersökningarna där både den ekologiska och den konventionella odlingen ingår har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 0801.

Slutliga uppgifter om åkerarealens användning 2007 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0801.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 0801. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket. Från och med 2008 redovisas femårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer.

 

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.