Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2008

JO 16 SM 0901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2008 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 ändrades standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål från 15 till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Totala spannmålsskörden bara något större än föregående år trots ökade arealer

För riket totalt har spannmålsskörden (med undantag av majs) beräknats till 5 195 000 ton, vilket är fyra procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Jämfört föregående års spannmålsskörd är det en ökning med tre procent. Odlingen av spannmål ökade med tio procent jämfört med föregående år, men eftersom avkastningen per hektar var förhållandevis låg för de vårsådda spannmålsgrödorna så stannade totalskörden vid knappt 5,2 miljoner ton. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Även under 2008 var det på vissa håll problem med alltför torrt vår- och sommarväder.

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990-2008

 

Tusentals ton


Anm. Vattenhalt 14,0 procent.

 

De vårsådda grödorna tog skada av vår- och sommartorkan

Vårkorn och havre gav förhållandevis låga hektarskördar i flertalet av länen. Det gäller i de mellersta och de västra delarna av landet, samt i södra Sverige. I Skåne län, där mer än en fjärdedel av vårkornarealen finns, var avkastningen av vårkorn nio procent lägre än femårsgenomsnittet och tolv procent lägre än föregående års hektarskörd. I Västra Götalands län, där nästan 40 procent av havrearealen finns, var 2008 års hektarskörd av havre åtta procent lägre än femårsgenomsnittet och 18 procent lägre än föregående års avkastning.

I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något lägre än föregående års höga skördenivåer, men högre än genomsnitten för de fem senaste åren.

Låga skördenivåer av vårvete under 2008

Vårvete gav lågt skördeutbyte per hektar i alla län där grödan odlas. Att skördenivån generellt ligger på en lägre nivå i Västra Götalands län hänger samman med att nästan hälften av vårvetearealen i länet odlas ekologiskt. För riket totalt var avkastningen av vårvete tio procent lägre än under 2007 och 13 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Hög skörd per hektar av de höstsådda spannmålsgrödorna

Den milda vintern medförde att övervintringen av höstsådden överlag var god. De höstsådda grödorna kunde också genom sitt försprång i utvecklingen stå emot vårens och sommarens torka bättre än de vårsådda grödorna.

Höstvete, som är den arealmässigt största höstsådda grödan, avkastade i de flesta länen i närheten av eller något mer än tidigare år. I Västra Götalands län var dock den genomsnittliga hektarskörden av höstvete något lägre än föregående års nivå och under femårsgenomsnittet. De arealmässigt mindre grödorna höstråg, rågvete och höstkorn, som möjligen i ännu högre grad svarar positivt på gynnsamma övervintringsförhållanden, visade höga skördenivåer i nästan alla län.

Högsta skörden per hektar av höstråg i riket någonsin

Höstråg gav överlag hög skörd per hektar även år 2007 och i Östergötlands, Skåne och Örebro län var 2008 års skördenivåer ännu högre. I dessa län var årets avkastningsnivåer de högsta som noterats för höstråg. I Östergötlands och Örebro län var skillnaderna jämfört med de näst högsta hektarskördarna inom felmarginalen, men i Skåne län och på riksnivå var 2008 års skörd per hektar av höstråg den statistiskt signifikant högsta som har redovisats. På riksnivå uppgick den till 6 140 kilo per hektar. Skillnaderna jämfört med femårsgenomsnitten var särskilt stora i Södermanlands och Skåne län. Uppemot hälften av landets råg odlas i Skåne.

Hektarskörden av rågvete i nivå med tidigare rekord på riksnivå

För riket totalt var 2008 års avkastning av rågvete den högsta som noterats, dock inom felmarginalen till det tidigare rekordet från 2002, som var drygt 100 kg lägre än 2008 års skördenivå på 5 600 kilo per hektar. Flera län visade goda skörderesultat för rågvete, däribland Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Örebro län.

Skörd per hektar av tröskad majs

Under 2008 ingick majs i skördestatistiken för andra gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2008 till 13 170 hektar. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men närmare 1 000 hektar tröskades under 2008. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne. Tyvärr räckte inte antalet observationer under 2008 till för redovisning på regional nivå. På riksnivå har avkastningen av tröskad majs beräknats till cirka 6 500 kilo per hektar, vilket är i nivå med avkastningen för höstvete.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 2 004 600 ton, vilket motsvarar 39 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete minskade med fyra procent jämfört med 2007 och även totalskörden minskade med fyra procent. I figur B visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2004-2008.

Höga priser på spannmål och oljeväxter under 2007 ökade lantbrukarnas intresse för odling. En annan faktor var att EU hade beslutat att häva kravet på obligatorisk träda inför 2008 års odlingssäsong. Det var framförallt arealerna av vårkorn, havre och vårvete som blev större. Totalskörden av vårkorn ökade med 16 procent och vårveteskörden ökade med 18 procent jämfört med föregående år. Den totala havreskörden minskade istället med åtta procent eftersom 2008 års avkastning var betydligt lägre än under 2007.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 58 300 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

 

Figur B. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2004-2008

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 14,0 procent.

 

Odlingen av ärter fortsatte att minska

Den totala skörden av ärter blev 29 100 ton, en minskning med 23 procent jämfört med föregående år. Ärtarealen minskade med 20 procent under 2008. Det är fjärde året i rad som ärtodlingen har minskat och den odlade arealen var under 2008 knappt 11 000 hektar. Skörden per hektar var på riksnivå fem procent lägre än föregående års hektarskörd och åtta procent lägre än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar fanns under 2008 i Östergötlands, Kalmar och Gotlands län.

Skörden av åkerbönor i nivå med tidigare år

Åkerbönor har nu funnits med i skördestatistiken i fem år. Grödan uppvisade under 2008 en totalskörd på 13 700 ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de fyra föregående åren. Även avkastningen var i nivå med tidigare års genomsnitt. Arealen uppgick under 2008 till drygt 6 000 hektar. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Totalskörden av raps och rybs 17 procent större än 2007

Den totala skörden av raps och rybs har beräknats till 259 400 ton. Det är 17 procent mer än föregående års skörd och 30 procent mer än de senaste fem årens genomsnitt. Ökningen är framförallt en följd av att det odlas mer höstraps, dels genom den faktiska ökningen, dels genom att höstraps i allt högre grad ersatt odlingen av de mer lågavkastande grödorna vårraps, höstrybs och vårrybs. Odlingen av höstraps ökade under 2008 med 23 procent jämfört med 2007 och med hela 60 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Under 2008 minskande samtidigt de övriga raps och rybsgrödorna med omkring 25 procent både jämfört med 2007 och jämfört med respektive genomsnittsareal för de fem föregående åren.

Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och vårraps under senare år visat en uppåtgående trend. Arealerna med raps och rybs sammantaget minskade dock med två procent mellan åren 2006 och 2007. Under 2008 kom så en återhämtning genom att höstrapsarealen ökade markant.

I figur C redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan 1990.

Figur C. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2008

 

Tusentals ton

 

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Rekordhög skörd per hektar av höstraps i Skåne

Hektarskörden av höstraps var på riksnivå tio procent högre än föregående års hektarskörd och för höstrybs var avkastningen i nivå med 2007 års hektarskörd. Skördenivåerna av vårraps och vårrybs var fyra respektive åtta procent högre än föregående år.

Högst skörd per hektar av höstraps hade Skåne län och den näst högsta länsskörden fanns i Örebro län. I Skåne län var 2008 års avkastning av höstraps den statistiskt signifikant högsta som redovisats. Den uppgick till 3 890 kilo per hektar, var 30 procent högre än 2007 års hektarskörd och 18 procent högre än genomsnittsnivån för de fem senaste åren i länet. Förutom de goda övervintringsförhållandena kan en begränsad förekomst av rapsbaggar ha bidragit till det höga skördeutfallet. Rapsbaggar är normalt en svår skadegörare i raps och rybs.

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 5 400 ton. Avkastningen per hektar var i nivå med föregående års hektarskörd, men en arealminskning på uppemot 20 procent medförde att totalskörden minskade med nästan 20 procent. Arealen uppgick under 2008 till drygt 3 500 hektar.

Hektarskörden för matpotatis ökade drygt 2 100 kilo per hektar

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 558 200 ton. Det är fyra procent högre än 2007 års slutliga totalskörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för närmare 75 procent av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 28 490 kilo per hektar. I Hallands och Östergötlands län redovisas de högsta hektarskördarna 2008 med 33 850 respektive 33 190 kilo per hektar, vilket är 23 respektive 14 procent högre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. I Norrbottens län är hektarskördenivån 12 procent över fjolårets medan Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis, hade drygt sju procent högre hektarskörd jämfört med föregående år. Huvudorsaken till den lägre hektarskörden i Örebro län jämfört med 2007 är obärgad areal till följd av regn under skördeperioden. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas 320 hektar (1,6 procent av matpotatisarealen) vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 17 310 kilo per hektar. Cirka 19 procent av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en ökning med 4 procentenheter jämfört med 2007.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 19 590 hektar. Det innebar en minskning med 740 hektar jämfört med 2007 års slutliga statistik. Den totala arealen matpotatis har under den senaste tioårsperioden, med undantag för 2004 och 2005, sjunkit trendmässigt.

Hög hektarskörd för stärkelsepotatis men arealen minskar

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 295 000 ton, vilket var 16 procent högre än föregående års resultat. Hektarskörden för riket skattas till 40 440 kilo per hektar, en ökning med 28 procent jämfört fjolåret. Arealen, 7 290 hektar, var hela 740 hektar mindre än 2007 och den minsta arealen under tioårsperioden 1999-2008. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas 10 hektar eller 0,2 procent av stärkelsepotatisarealen vara obärgad.

Totalskörden av slåttervall i nivå med föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 115 700 ton, vilket var i nivå med 2007 års totalskörd. Första skörden skattas till 2 326 100 ton och återväxten till 1 789 600 ton. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 2 670 kilo per hektar, återväxten till 2 060 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 4 730 kilo per hektar.

Arealen slåttervall uppgår till 870 740 hektar och betesvallen till 183 380 hektar Den beräknade arealandelen slåttervall respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala arealen "Slåtter- och betesvall" enligt den slutliga arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2008" (JO 10 SM 0901). Jämfört med föregående år innebär det en ökning av slåttervallsarealen med drygt 39 000 hektar medan betesvallsarealen minskat med 7 000 hektar.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden.

Torr sommar och regn i samband med skörden

Förhållandevis milt väder under hösten 2007 och vintern 2008 gynnande de höstsådda grödorna. Vårsådden kunde oftast genomföras i normal tid. Den torra väderleken under vår och försommar orsakade dock en del etableringsproblem och fortsatt torka under sommaren hämmade de vårsådda grödorna på vissa håll. Många lantbrukare rapporterade om dålig uppkomst på grund av för lite regn under våren och torkskador som en följd av den fortsatt nederbördsfattiga sommaren.

Regn i augusti och september medförde att skörden blev utdragen och ledde även till försämrad kvalitet på brödsädesgrödorna, främst i Mellansverige. Mycket av det som skulle ha blivit brödspannmål fick istället säljas som foderspannmål. Kvalitetsproblemen ledde till låga priser och enskilda lantbrukare drabbades hårt även om skörden kunde bärgas.

På riksnivå något större obärgade arealer under 2008 än under 2007

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 1,1 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mer än föregående år. Den obärgade arealen av ärter och åkerbönor motsvarar drygt fem procent av respektive grödareal. Av raps- och rypsarealen blev 1,7 procent obärgad på riksnivå. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal totalt för riket något större än föregående år.

Särskilt i Mellansverige kom det mycket regn när det var dags att skörda grödorna. Det ledde till förhållandevis stora obärgade arealer framförallt i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Värmlands län.

Mindre obärgade arealer i potatis jämfört med 2007

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till cirka 320 hektar (1,6 procent) vilket var 640 hektar mindre än 2007. Främst drabbades Svealands slättbygder. Stora regnmängder i samband med skörden medförde att vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödan. För potatis för stärkelse beräknas endast 10 hektar eller 0,2 procent av arealen vara obärgad. Föregående år redovisades 11 procent av arealen som obärgad.

Kommentarer om vildsvinsskador

Många lantbrukare brukar lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin förekommer allt oftare.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i mars (JO 10 SM 0901) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".