Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2008

JO 16 SM 0902

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2008 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer under 2008. Hur stor andel av dessa arealer som även var certifierade för försäljning av ekologiskt odlade produkter varierar från gröda till gröda.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. Andra ändringar som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut via de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. Jordbruksverket gjorde för år 2007 bedömningen att runt fem procent av den totala slåtter- och betesvallarealen i miljöersättningsåtagande för ekologisk odling av ovan nämnda skäl redovisades som konventionell slåtter- och betesvall i statistiken. För flertalet av de övriga grödorna är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i Beskrivning av statistiken under avsnittet "2.2.5 Bearbetning".

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 384 000 hektar åkermark av miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Arealuppgiften avser odling vid företag som under 2008 ingick i Lantbruksregistret, dvs. brukade mer än 2,0 hektar åkermark eller innehade stora djurbesättningar eller arealer för trädgårdsproduktion. Jämfört med 2007 var det en minskning med uppemot 15 000 hektar eller 4 procent. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

Totalt för riket var 15 procent av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologiska produktionsformer under 2008. Det är samma andel som 2007 men en minskning med tre procentenheter jämfört med 2006. Den minskningen kan dock vara en följd av det ändrade insamlingssättet som beskrivits ovan. Störst andel ekologisk åkerareal på länsnivå fanns under 2008 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Jönköpings län. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

All ekologisk areal är inte certifierad

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. Under år 2008 var Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering ackrediterade kontrollorgan, med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige. Kontrollen kunde göras enligt KRAV:s regler eller enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion. Båda anslutningsformerna ger producenten rätt att använda beteckningen "ekologisk" vid märkning och marknadsföring av sina produkter. De märkningar som förekommer i Sverige är KRAV, Demeter och EU-märkning för ekologisk produktion.

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2008, hektar

Hektar


Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologiska produktionsformer har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i större utsträckning ligger i skogsbygd. Detta blir tydligt när man fördelar arealerna på skördeområdesnivå. Samma tendens finns även när man jämför andelen ekologisk odling på länsnivå. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige har en större andel av arealer med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek, åtminstone i intervallet mellan 0 och 10 hektar.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2008, procent


Procent

 

Kommentarer kring resultaten

Viss återhämtning av den ekologiskt odlade spannmålsarealen under 2008

Jämfört med 2007 ökade spannmålsarealen som hade miljöersättning för ekologiska produktionsformer med sju procent. Under åren 2005, 2006 och 2007 har den ekologiska spannmålsodlingen däremot visat en nedåtgående trend. Ökningen under 2008 innebar en viss återhämtning, men arealen nådde inte den nivå som rådde år 2004, då arealerna var som störst.

Mer än fyra procent av spannmålsskörden var ekologiskt odlad

Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer med miljöersättning för ekologisk odling till 225 800 ton (exklusive majs). Det motsvarar 4,3 procent av den totala spannmålsskörden i landet (exklusive majs). Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade med tre procent mellan 2007 och 2008. Ökningen var en följd av ökad ekologisk odling.

Havre är den vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Havre är den enskilda spannmålsgröda som odlas mest inom den ekologiska odlingen. Havre visar också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2008 till 71 900 ton eller nästan nio procent av den totala havreskörden.

Blandsäd är den spannmålsgröda som har störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar på riksnivå för de aktuella spannmålsgrödorna, samt andelarna av motsvarande totala spannmålsproduktion. Höstkorn har få observationer och redovisas därför inte separat. Skörden av speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden.

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt preliminära uppgifter om certifierade ekologiskt odlade spannmålsskördar 2008

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav prel.
total skörd från certifierad areal, ton1) 3)

Prel. andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl spelt

47 200

2,4

44 500

2,2

Vårvete

25 200

12,8

23 800

12,0

Höstråg

7 800

4,6

7 300

4,3

Vårkorn

41 300

2,6

29 200

1,8

Havre

71 900

8,8

56 100

6,8

Rågvete

15 000

5,5

13 000

4,7

Blandsäd

17 000

29,2

13 400

23,0

Spannmål totalt4)

225 800

4,3

187 500

3,6

 

 

 

 

 


 

1) Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0901.

3) Källa för certifierad areal: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

4) Höstkorn ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Hittills ingen snabb utveckling av den certifierade spannmålsproduktionen

Regeringens mål för den ekologiska produktionen till år 2010 är bland annat att andelen certifierad ekologisk odling bör uppgå till 20 procent av jordbruksmarken. Under år 2007 var denna andel knappt sju procent.

När det gäller den certifierade ekologiska spannmålsproduktionen har andelen av den totala spannmålsskörden under de senaste åren varit omkring tre procent. Under 2008 ökade andelen något till 3,6 procent. Preliminärt har den certifierade ekologiska spannmålsskörden beräknats till totalt 187 500 ton. Det motsvarar en ökning med drygt 20 procent jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren.

I tablå A visas preliminära uppgifter avseende 2008 för certifierade ekologiska totalskördar av olika spannmålsgrödor. Brödsädesgrödorna vete och råg är certifierade i något högre grad än de övriga spannmålsgrödorna. Uppgifterna är preliminära eftersom arealerna baseras på information från lantbrukarna i skördeundersökningen, som är en urvalsundersökning. Tidigare år har de certifierade arealerna baserats på information från certifieringsorganen.

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av havre var 40 procent lägre för ekologisk odling i Svealands slättbygder under 2008. Karta nr 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn och havre är skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även de övriga spannmålsgrödorna, men det finns också exempel på det motsatta förhållandet. I figur C visas hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna för de län där antalet observationer räcker för redovisning av avkastning vid ekologisk odling.

 

Figur C. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling 2008



 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt. kg/ha

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn och havre är mindre i skogsbygderna kan alltså vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra där. Bland länen kännetecknas till exempel Skåne län av stora slättbygdsområden medan Jönköpings län och norrlandslänen mer domineras av skogsbygder. I Västernorrlands och Jämtlands län var hektarskörden av vårkorn högre vid ekologisk än vid konventionell odling under 2008.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen - och tvärtom. Exempel på det visas i figur D för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

 

Figur D. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2008

 

Vårvete
kg/ha

 

 

 

 

 

Havre
kg/ha

 

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

 

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet. I figur E jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Södermanlands län var hektarskörden av den konventionella odlingen av vårvete 12 procent högre än den ordinarie officiella hektarskörden för länet. I Västra Götalands län var den konventionella hektarskörden 28 procent högre än den ordinarie hektarskörden för länet. För dessa båda länen är skillnaderna i hektarskörd statistiskt signifikanta, medan de för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

 

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2008


kg/ha

 

Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 0901. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologiska produktionsformer har beräknats till 17 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad. Hela 62 procent av den ekologiskt odlade blandsädesarealen har skördats som grönfoder. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats och redovisas separat.

Certifierad ekologisk produktion jämfört med ekologisk produktion från miljöersättningsarealer

I undersökningen om ekologisk skörd samlas skördeuppgifter in separat från odlingar som varit certifierade respektive inte varit certifierade för ekologisk odling. Karensarealer för certifierad ekologisk produktion ingår i den ej certifierade arealen.

Ofta är skörden per hektar något högre från de certifierade arealerna. Det är inga stora skillnader och det finns exempel på motsatsen för enstaka grödor och produktionsområden. Tendensen med högre hektarskörd från certifierade arealer är ändå tydlig. Skillnaden kan till viss del hänga samman med att odlarna inom den certifierade ekologiska odlingen är angelägna att sälja en så stor skörd som möjligt till det högre pris som ofta går att få för produkter som går att mark­nadsföra som ekologiskt odlade. Det finns inte några olikheter i odlingsreglerna mellan certifierad ekologisk odling och ekologisk odling enligt miljöersättningsreglerna som kan förklara skillnaderna i skördenivå.

För att ge en rättvisande jämförelse när det gäller odlingsförutsättningar visas skillnaderna på produktions­områdesnivå. Även inom produktionsområden finns dock stora variationer när det gäller odlingsförutsättningar. En bidragan­de orsak till att de certifierade arealerna överlag ger högre avkastning skulle kunna vara att dessa i större utsträckning finns i de bördigaste delarna av respektive område. I figur F redovisas hektarskördar för certifierad och ej certifierad odling för de grödor och produktionsområden där det funnits tillräckligt många undersökta jordbruksföretag från båda odlingsformerna. För vårkorn och havre i Svealands slättbygder samt för havre i Mellersta Sveriges skogsbygder är skillnaderna statistiskt signifikanta, vilket är markerat med stjärnor i diagrammet.

 

Figur F. Skörd per hektar av spannmålsgrödor från certifierad och ej certifierad ekologisk odling 2008

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 procents vattenhalt. kg/ha

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2008 till 13 170 hektar. I stort sett hela arealen odlas konventionellt. Det mesta skördas som grönfoder, men uppemot 1 000 hektar tröskades under 2008. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne. På riksnivå uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 6 500 kilo per hektar.

Den ekologiskt odlade ärtskörden minskade

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till 4 800 ton, en minskning med 6 procent jämfört med föregående år. Den ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 17 procent under 2008. Det är fjärde året i rad som arealen minskar. Odlingen uppgick under 2008 till omkring 2 500 hektar.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än vad den är för de övriga grödorna. Under 2008 var hektarskörden från ärtodlingar med miljöersättning för ekologisk odling runt 1000 kilo per hektar lägre än motsvarande konventionella hektarskörd.

Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade drygt 16 procent av den totala ärtskörden. Den certifierade ekologiska ärtproduktionen har för år 2008 preliminärt beräknats till 4 200 ton eller 14 procent av den totala skörden av ärter.

Odlingen av ekologiska åkerbönor ökade

Åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Under 2008 ökade arealen med nästan 700 hektar och uppgick till drygt 4 300 hektar. På riksnivå var avkastningen 14 procent lägre än hektarskörden för de konventionellt odlade åkerbönorna.

De ekologiskt odlade åkerbönorna uppvisade en totalskörd på 9 600 ton, vilket motsvarade hela 70 procent av den totala skörden av åkerbönor. Den certifierade ekologiska skörden av åkerbönor har preliminärt beräknats till 8 900 ton eller 65 procent av den totala skörden av åkerbönor.

Ärter och åkerbönor är de två vanligaste grödorna som ingår i begreppet trindsäd. Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I tablå B visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå B. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer samt preliminära uppgifter om certifierade ekologiskt odlade trindsädesskördar 2008

 

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav prel. total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Prel. andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

4 800

16,5

4 200

14,4

Åkerbönor

9 600

70,1

8 900

65,0


 

1) Uppgifterna avser 15,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0901.

3) Källa för certifierad areal: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

 

Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs minskade under 2008

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till 3 800 ton. Det motsvarar en minskning med sju procent jämfört med 2007. Odlingen av vårraps, vårrybs och höstrybs minskade, medan höstrapsarealen var i nivå med föregående års areal. Skörden per hektar av den ekologiskt odlade höstrapsen var nio procent lägre än föregående år och 16 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer motsvarar en och en halv procent av den totala skörden av raps och rybs. Nästan 90 procent av arealen är certifierad. Den certifierade ekologiska skörden av raps och rybs har preliminärt beräknats till 3 600 ton eller drygt en procent av den totala skörden av raps och rybs.

Av raps- och rybsgrödorna är det bara höstraps som har tillräckligt många observationer för redovisning av hektarskördar och totalskördar. För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län samt för Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder. Det är i dessa regioner som odlingen har störst omfattning. I tablå C visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps samt för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. För raps och rybs har angreppen av rapsbaggar stor inverkan på skördenivån i ekologisk odling.

 

Tablå C. Totala raps- och rybsskördar från arealer med miljöersättning

för ekologiska produktionsformer 2008 samt preliminära uppgifter om certifierade ekologiskt odlade raps- och rybsskördar 2008

 

Gröda

Total skörd från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

Därav prel. total
skörd från certifierad
areal, ton1) 3)

Prel. andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

3 100

1,5

3 100

1,5

Raps och rybs totalt4)

3 800

1,5

3 600

1,4


 

1) Uppgifterna avser 9,0 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0901.

3) Källa för certifierad areal: Skattad utifrån lantbrukarnas uppgifter i skördeundersökningen.

4) Höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs ingår i den totala raps/rybsskörden.

 

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick till cirka 300 hektar totalt i landet, vilket motsvarade åtta procent av den totala arealen. Antalet observationer var under 2008 inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Jämförelsevis hög hektarskörd för ekologiskt odlad matpotatis

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer beräknas för riket till 14 300 ton, vilket motsvarar nära tre procent av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer.

Tablå D. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning

för ekologiska produktionsformer 2008

 

 

Gröda

Total skörd

från areal
med miljöstöd,
ton1)

Andel av
den totala
skörden,2),
procent

 

 

 

Matpotatis

14 300

2,6


 

1) Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0901.

Uppemot fem procent av matpotatisarealen i landet odlades med miljöersättning för ekologiska produktionsformer under 2008. För riket redovisas en skörd per hektar på 15 970 kilo för arealer med miljöersättning. Störst omfattning hade odlingen i Gotlands län med uppemot 200 hektar, följt av Skåne, Dalarnas, Västra Götalands och Gävleborgs län med cirka 100 hektar vardera.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 29 140 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 45 procent lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är emellertid i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man oftast hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Odlingen av färskpotatis är mindre omfattande på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade, cirka 8 respektive 19 procent har redovisats som färskpotatis. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

 

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 30 hektar för 2008.

 

Odlingen av ekologisk slåttervall minskar

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer uppgick 2008 till 890 900 ton, varav den första skörden till 493 600 ton och återväxten till 397 400 ton. Under 2008 togs en lägre förstaskörd än föregående år men de sammanlagda återväxtskördarna översteg 2007 års återväxt, vilket sammantaget ledde till en ökning med sju procent av totalskörden jämfört med föregående år. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar nästan 22 procent av landets totala slåttervallskörd.

Tablå E. Total slåttervallskörd från arealer med miljöersättning för

ekologiska produktionsformer 2008

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal
med miljöstöd
ton1)

Andel av
den totala
skörden2),
procent

 

 

 

Slåttervall

890 900

22


 

1) Uppgifterna avser 16,5 procents vattenhalt.

2) Total skörd har redovisats i JO 16 SM 0901.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade i olika delar av landet. För produktionsområden med redovisning låg avkastningsnivån från 75 och upp till 90 procent av konventionell skörd för den ekologiskt odlade arealen. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens skördenivå 84 procent av den konventionella hektaravkastningen.

Högst ekologisk hektarskörd redovisas i Götalands Norra Slättbygder, 6 020 kilo per hektar. För övriga produktionsområden med redovisning varierar skörden mellan 3 980 och 4 870 kilo per hektar. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 24 procent av totala vallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologiska produktionsformer, vilket är en minskning med nästan tre procentenheter sedan 2007. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologiska produktionsformer 2008. Arealen slåttervall med miljöersättning skattas till 210 580 hektar, eller 79 procent av den totala ekologiska vallarealen. Betesvallen med miljöersättning skattas till 52 300 hektar (20 procent) och ej utnyttjad vall skattas till 4 000 hektar (1,5 procent). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter och betesvall uppgick till 266 760 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Odlingsbetingelser

Förhållandevis milt väder under hösten 2007 och vintern 2008 gynnande de höstsådda grödorna. Vårsådden kunde oftast genomföras i normal tid. Den torra väderleken under vår och försommar orsakade dock en del etableringsproblem och fortsatt torka under sommaren hämmade de vårsådda grödorna på vissa håll. Många lantbrukare rapporterade om dålig uppkomst på grund av för lite regn under våren och torkskador som en följd av den fortsatt nederbördsfattiga sommaren.

Regn i augusti och september medförde att skörden blev utdragen och ledde även till försämrad kvalitet på brödsädesgrödorna, främst i Mellansverige. Mycket av det som skulle ha blivit brödspannmål fick istället säljas som foderspannmål. Kvalitetsproblemen ledde till låga priser och enskilda lantbrukare drabbades hårt även om skörden kunde bärgas.

Angreppen av rapsbaggar var förhållandevis måttliga, men en del av de lantbrukare som var med i undersökningen om skörd från ekologiskt odlade arealer har rapporterat om stora skador. I de södra delarna av landet var angreppen av havrebladlus relativt omfattande i vårsädesgrödorna, vilket medförde att de så kallade bekämpningströsklarna överskreds i många fält. I de övriga delarna av landet var förekomsten av trips ovanligt stor i de höstsådda spannmålsgrödorna. Den torra försommaren hämmade utvecklingen av svampsjukdomarna och angreppen blev svaga. Sättningen av potatis skedde mest i maj. De första angreppen av potatisbladmögel registrerades redan i maj på sydkusten. Den torra försommaren och varmt väder i juli gjorde dock att vidare angrepp kom relativt sent. Under augusti ökade risken för angrepp kraftigt på grund av omslag till mer regn, angrepp i de konventionella odlingarna var dock ovanligt. Mer information finns på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: "Växtskyddsåret 2008".

Mer obärgade arealer vid ekologisk odling

Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. För spannmålsgrödorna blev 2,7 procent av arealen obärgad för arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer medan motsvarande uppgift för den konventionella arealen blev 0,9 procent.

För ärter var andelen obärgad areal för den ekologiska odlingen 8,6 procent jämfört med 5,9 procent för den konventionella. Åkerbönor hade tvärtom något större andel obärgad areal vid konventionell odling, nämligen 5,4 procent, jämfört med 4,0 procent vid ekologisk odling.

När det gäller raps och rybs beräknas 10,6 procent av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen blev 1,5 procent.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 3,2 procent för den ekologiska och 1,6 procent för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige där den ekologiska odlingen är mer frekvent.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljö­ersättning för ekologiska produktionsformer, andel av total grödareal, total skörd, medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologiska produktionsformer och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 procent. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om andel obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologiska produktionsformer. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.