Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009

JO 16 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2009 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Totala spannmålsskörden på samma nivå som förra året

För riket totalt har spannmålsskörden (med undantag av majs) beräknats till 5 241 900 ton, vilket är i nivå med 2008 års totalskörd. Avkastningsnivåerna var höga i de södra delarna av landet under 2009. Den odlade spannmålsarealen minskade däremot med 4 % jämfört med förra året. Det var framförallt odlingen av vårkorn och havre som minskade, medan arealen av de höstsådda grödorna tvärtom ökade något. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren är 2009 års spannmålsskörd 5 % större. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990-2009

Tusentals ton

 


Anm. vattenhalt 14 %.

 

Höga hektarskördar av de höstsådda spannmålsgrödorna i de södra delarna av landet - låga i de övriga delarna av landet

I södra Sverige var övervintringen av höstsådden överlag god. I de övriga delarna av landet var förhållandena mer varierande och det har rapporterats om höstsådda arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Höstvete, höstråg och rågvete avkastade under 2009 betydligt mindre än de närmast föregående åren i flertalet av länen i norra Götaland och i Svealand. I södra Götaland var skördenivåerna för höstvete och höstråg istället högre än vad som är normalt.

Rekordhög hektarskörd av höstvete i Skåne

I Skåne län var avkastningen av höstvete under 2009 den högsta som någonsin uppmätts. Den uppgick till 8 210 kilo per hektar vilket är 7 % högre än föregående år och 14 % högre än femårsgenomsnittet. Uppemot 30 % av den totala höstvetearealen odlas i Skåne. Jämfört med tidigare år var 2009 års skördenivåer för höstvete relativt höga även i Kalmar, Gotlands och Hallands län. Exempel på län med låga hektarskördar av höstvete är Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Värmlands, Örebro och Västmanlands län.

Hög hektarskörd av höstråg på riksnivå för andra året i rad

Rågen uppvisar en liknande tendens som de övriga höstsådda grödorna, nämligen hög skörd per hektar i de södra delarna av landet men lägre skörd än normalt i norra Götaland och i Svealand. Under 2008 var avkastningen av höstråg hög i flertalet av länen och på riksnivå blev det då en rekordhög skördenivå. I år var skördenivån ytterligare något högre i Kalmar och Gotlands län och i Skåne län var årets hektarskörd av råg i nivå med föregående års rekordavkastning i länet. På riksnivå blev 2009 års hektarskörd av höstråg den näst högsta som noterats.

Rågveteskörden drabbades av gulrost

Många lantbrukare har angett problem med gulrost som en förklaring till låga skördenivåer av rågvete. På riksnivå var 2009 års hektarskörd av rågvete 9 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 15 % lägre än föregående års avkastning. Då var det dock en ovanligt hög skörd per hektar av rågvete. Skillnaderna mellan 2009 års låga och 2008 års höga hektarskördar är större i de norra delarna av grödans utbredningsområde och mindre i södra Götaland.

De vårsådda grödorna gav hög skörd i flertalet av länen

Vårkorn och havre har gett förhållandevis höga hektarskördar i flertalet av länen, särskilt i de södra delarna av landet. I Skåne län, där 22 % av vårkornarealen finns, var avkastningen av vårkorn 22 % högre än femårsgenomsnittet och 28 % högre än 2008 års hektarskörd. I Västra Götalands län, där 37 % av havrearealen finns, var årets hektarskörd av havre i nivå med femårsgenomsnittet och 7 % högre än 2008. Exempel på andra län som jämfört med tidigare år hade höga hektarskördar av dessa grödor är Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Hallands län.

I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något högre än 2008 års skördenivåer och något högre än genomsnitten för de fem senaste åren.

På riksnivå var hektarskörden av havre 9 % högre än 2008 och 4 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren. För vårkorn var skördenivån på riksnivå 11 % högre än ifjol och 11 % högre än femårsgenomsnittet. 2009 års avkastning av vårkorn är den högsta som noterats på riksnivå och även i Skåne län - dock inom felmarginalen till den näst högsta, som redovisades år 1996 på riksnivå respektive år 2001 i Skåne.

Vårvete visar ett liknande mönster som vårkorn och havre, det vill säga förhållandevis goda skörderesultat samt skillnader i skördenivå jämfört med tidigare år som är störst i södra Götaland.

Skörd per hektar av tröskad majs

Under 2009 ingick majs i skördestatistiken för tredje året. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2009 till 16 210 hektar. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men drygt 1 000 hektar tröskades under 2009. Det är från den tröskade arealen som uppgifter om skörden har hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne och där har avkastningen av tröskad majs beräknats till cirka 6 600 kilo per hektar.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 2 060 100 ton, vilket motsvarar 39 % av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med 5 % jämfört med 2008 och totalskörden ökade med 3 %. En stor andel av höstveteskörden utgörs av s.k. fodervete som ofta har högre skörd per hektar än brödsädessorterna. Under senare år har också dinkelvete börjat odlas, dock ännu i liten skala. Dinkelvete visar vanligen lägre skörd per hektar än de övriga höstvetesorterna.

Odlingen av höstkorn har ökat under de senaste åren och totalskörden var under 2009 nästan dubbelt så stor som föregående år. Odlingen av höstråg har också ökat och totalskörden var omkring 30 % större än 2008. Arealerna med vårkorn och havre har tvärtom minskat under 2009. Minskningen uppvägdes till viss del av höga skördenivåer men totalskördarna blev ändå något lägre än föregående år.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 67 800 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

I figur B visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna för åren 2004-2009. De spannmålsgrödor som odlas för produktion av etanol ingår i de redovisade kvantiteterna. År 2006 var det låga totalskördar av vårkorn och havre. Det var en följd av låga avkastningsnivåer och arealminskningar.

 

Figur B. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2004-2009

Tusentals ton

 

Anm. vattenhalt 14 %.

 

Återhämtning för skörden av ärter

Skörden per hektar av ärter var 10 % högre än föregående års hektarskörd och 6 % högre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter ökade med så mycket som 52 % under 2009. Det innebär en vändning efter att odlingen stadigt minskat under de fyra senaste åren. Den totala ärtskörden uppgick till 48 900 ton, vilket är hela 68 % mer än 2008. De högsta skördenivåerna per hektar fanns under 2009 i Kalmar och Gotlands län.

Rekordhög skörd per hektar av åkerbönor

Åkerbönor har under senare år börjat odlas alltmer och arealen uppgick under 2009 till 7 970 hektar. Avkastningen uppgick till 3 280 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats under de sex år som åkerbönor ingått i skördestatistiken. Grödan uppvisade en totalskörd på 26 100 ton, vilket motsvarar drygt halva totalskörden av ärter. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

Rekordhög skörd per hektar av höstraps i Skåne och i riket totalt

I Skåne län var avkastningen av höstraps den högsta som någonsin redovisats. Den överträffar till och med förra årets hektarskörd som då var rekordhög för länet. 2009 års avkastning uppgick till 4 090 kilo per hektar. Den var 5 % högre än 2008 års hektarskörd och 19 % högre än genomsnittsnivån för de fem senaste åren i länet. Mer än hälften av landets höstrapsareal odlas i Skåne och även för riket totalt var årets avkastning rekordhög. På riksnivå var hektarskörden av höstraps 6 % högre än föregående års hektarskörd och 9 % högre än femårsgenomsnittet. I figur C redovisas utvecklingen av hektarskördenivåerna av höstraps sedan 1996 i Skåne län och för riket totalt.

 

Figur C. Hektarskördar av höstraps 1996-2009

kg per hektar

Anm. vattenhalt 9 %.

 

Den näst högsta hektarskörden på länsnivå fanns under 2009 i Kalmar län, följt av Hallands och Gotlands län. I Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands län visade höstrapsen överlag betydligt sämre skörderesultat jämfört med tidigare år.

Skördenivåerna av vårraps och vårrybs var på riksnivå 5 respektive 8 % lägre än förra året. För vårraps orsakade dålig grobarhet för sorten Ritz att delar av arealen fick sås om. Vissa brukare har också lämnat kommentarer om låg skörd som en följd av glesa bestånd av den aktuella sorten.

Odlingen av höstrybs har minskat under de senaste åren. Under 2009 var arealen bara 280 hektar. Antalet jordbruksföretag som lämnat information om skörden räcker inte för redovisning av skörderesultat.

Fortsatt ökad odling av höstraps

Totalskörden av raps och rybs uppgick till 298 500 ton, vilket är 15 % mer än föregående års skörd och 32 % över genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är till stor del en följd av att det odlas mer höstraps. Odlingen av höstraps ökade med 10 % jämfört med 2008. Jämfört med genomsnittsarealen under de fem senaste åren är ökningen hela 46 %. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och i viss mån även vårraps visat en uppåtgående trend.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan 1990. Under 2009 var totalskörden den högsta sedan år 1990 då raps- och rybsskörden uppgick till 421 800 ton. Statistik om hektarskördar och totalskördar saknas för åren 1993-1994. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2009

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Totalskörden av oljelin ökade från en låg nivå

Den totala skörden av oljelin har beräknats till 18 900 ton. Det motsvarar mer än en tredubbling jämfört med 2008 och är den högsta totalskörden som redovisats sedan år 1999, då totalskörden var 32 500 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2009 var oljelinarealen nästan tre gånger så stor som under 2008. Avkastningen per hektar var under 2009 18 % högre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Matpotatisskörden i nivå med föregående år

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 568 500 ton. Det är uppemot 2 % högre än 2008 års slutliga totalskörd, skillnaden är inom den statistiska felmarginalen.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för drygt 75 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 28 850 kilo per hektar. I Hallands och Östergötlands län redovisas de högsta hektarskördarna 2009 med 38 060 respektive 32 530 kilo per hektar, vilket är 12 högre respektive 2 % lägre skörd på länsnivå jämfört med föregående år. I Norrbottens län är hektarskördenivån 10 % lägre än fjolårets på grund av sommartorka i länet. Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, nådde uppemot 6 % högre hektarskörd jämfört med föregående år. Huvudorsaken till den lägre hektarskörden i Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län jämfört med 2008 är obärgad areal till följd av regn under sommaren som ställde odlingarna under vatten. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas 340 hektar eller 1,7 % av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 280 kilo per hektar, en ökning med 17  % jämfört med 2008. Cirka 22 % av rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2008. På 10 år har odlingen av färskpotatis ökat från att då uppta cirka 10 % av matpotatisarealen till att nu uppta över 20 %. Utvecklingen beror troligen till stor del på en minskad husbehovs- och trädgårdsodling av färskpotatis.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 19 710 hektar. Det innebar en liten ökning med 120 hektar jämfört med 2008 års slutliga statistik. Den totala arealen matpotatis har annars under den senaste tioårsperioden, med undantag för 2004 och 2005, sjunkit trendmässigt.

Totalskörden av potatis för stärkelse i nivå med 2008

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 289 400 ton, vilket var 2  % lägre än föregående års resultat. Skillnaden faller inom felmarginalen. Hektarskörden för riket skattas till 39 900 kilo per hektar, en minskning, inom felmarginalen, med 1 % jämfört med fjolåret. Arealen, 7 250 hektar, var 40 hektar mindre än 2008 och den minsta arealen under tioårsperioden 2000-2009. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas 30 hektar eller 0,5 % av stärkelse­potatis­arealen vara obärgad.

Totalskörden av slåttervall 17 % högre än föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 820 000 ton. Första skörden skattas till 2 946 300 ton och återväxten till 1 873 700 ton. Skördenivån totalt blev 17 % högre än föregående års totala bärgade skörd och en ökning med 23 % jämfört med femårsgenomsnittet.

Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 320 kilo per hektar, återväxten till 2 110 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 420 kilo per hektar. Jämfört med föregående år uppvisar första skörd 24 % högre skörd per hektar medan avkastningen för återväxten är i nivå med fjolårets resultat.

Arealen slåttervall uppgår till 888 800 hektar och betesvallen till 178 210 hektar. Den beräknade arealandelen slåttervall respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala arealen "Slåtter- och betesvall" enligt den slutliga arealstatistiken i "Jordbruksmarkens användning 2009" (JO 10 SM 1001). Jämfört med föregående år innebär det en ökning av slåttervallsarealen med drygt 18 000 hektar medan betesvallsarealen minskat med uppemot 5 200 hektar.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden.

Torrt vårväder följt av mycket regn i juli

Hösten 2008 kom det mycket regn i Mellansverige när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. April månad var varm och torr och på vissa håll hämmades de höstsådda grödorna av torkan. Vårsådden kunde genomföras under gynnsamma förhållanden. Under den senare delen av maj och i juni kom mera normala nederbördsmängder och de vårsådda grödorna fick ofta en bra start. Kallt väder i juni kan ha haft god inverkan på rottillväxten. Juli månad var regnig och lokalt har det rapporterats om översvämningsproblem. I slutet av augusti och i september blev vädret torrare och merparten av skörden kunde bärgas under bra väderförhållanden.

Obärgade arealer på grund av sommarregn

På riksnivå uppgick de helt obärgade arealerna av spannmål till motsvarande 0,6 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade arealen av ärter motsvarade 2,5 % av arealen, och andelen obärgad areal för åkerbönor var 1,9 %. Av raps- och rypsarealen blev 1,4 % obärgad på riksnivå. För dessa grödor är andelen obärgad areal totalt för riket i samma storleksordning som tidigare år.

I Värmlands, Dalarnas, Västmanlands, Stockholms, Uppsala och Gotlands län kom det mycket regn i juli. Det medförde i vissa fall svårigheter att komma ut med tröskorna på fälten, vilket i sin tur ledde till obärgade arealer.

Obärgade arealer för matpotatis beräknades för landet som helhet uppgå till cirka 340 hektar (1,7 %) vilket var på samma nivå som för 2008. Främst drabbades Dalarnas och Värmlands län. De stora regnmängderna medförde att vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador. För potatis för stärkelse beräknas endast 30 hektar eller 0,5 % av arealen vara obärgad.

Kommentarer om vildsvinsskador

Många lantbrukare brukar lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin förekommer allt oftare.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Sta­tistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är lägre än 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i mars (JO 10 SM 1001) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".