Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2009

JO 16 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år uppskattningar av skördar inom jordbruket redovisats. Skördeuppskattningar enligt den s.k. objektiva metoden infördes i början av 1960-talet, genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund (LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.

Under andra hälften av 1990-talet förändrades undersökningsmetoderna och den s.k. objektiva metoden med provtagningar i fält används inte längre.

För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras skördestatistiken från och med 1998 på intervjuundersökningar per telefon. Från och med 2005 kan jordbrukarna även välja att lämna uppgifterna via internet.

För potatis baserades statistiken mellan åren 1999-2005 på uppgifter som insamlades via postenkät till jordbrukare med kompletterande telefonundersökning. Från och med 2006 baseras statistiken på intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet

I vall utfördes de objektiva skördeuppskattningarna med provtagningar i fält i full utsträckning fram t.o.m.1992. Under åren 1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall. Sedan upphörde undersökningen 1998 för att sedan återinföras 2002, då som en postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon. Från och med 2008 ingår även undersökningen om skörd av slåttervall i ett gemensamt skördeinsamlingssystem där statistiken baseras på intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via internet.

Denna statistik är till viss del EU-reglerad då vissa uppgifter om skördar ska redovisas till EU enligt Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas rapportering om spannmålsproduktionen och Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Den population, som den slutliga statistiken ska belysa, utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2009 brukade mer än 2,0 ha åkermark eller innehade stora djurbesättningar eller arealer för trädgårdsproduktion.

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

För riket totalt och uppdelat på län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande följande huvudvariabler:

- Odlad areal (hektar)

- Totalskörd (ton)

- Hektarskörd (kg/ha)

- Hektarskörd (kg/ha), reducerad (endast för potatis)

- Totalskörd (ton) och hektarskörd (kg/ha) för återväxt (för slåttervall)

- Obärgad areal (hektar och procent)

- Grönfoderareal (hektar och procent)

Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.

När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal redovisas.

Uppgifter redovisas för grödorna höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, ärter till mognad, åkerbönor till mognad, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin, matpotatis, potatis för stärkelse och slåttervall.

Med trindsäd menas baljväxter som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de runda, uppsvällda fröna. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter (ej konservärter).

Med blandsäd avses stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses skörd av hela växten som grovfoder.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.

Så görs statistiken

Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd avseende 2009. Fyra olika urval drogs; ett för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 379 företag), ett för matpotatis (1 113 företag), ett för potatis för stärkelse (183 företag) och slutligen ett för slåttervall (1 000 företag). Urvalen drogs bland de jordbruksföretag som år 2009 brukade mer än 5,0 hektar åker.

Datainsamlingen sker genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in om total bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål, trindsäd och oljeväxter efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de uppgivna kvantiteterna till 14,0 % vattenhalt. För trindsäd görs omräkning till 15,0 % vattenhalt och för oljeväxter till 9,0 %.

Med ledning av varje företags grödarealer beräknas företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealbaserade stöd tidigare under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och aktuella grödarealer beräknas totala skördar. Vid den slutliga skattningen av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i det Statistiska meddelandet "Jordbruksmarkens användning 2009" (JO 10 SM 1001). För spannmål, trindsäd och oljeväxter har dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer skördade som grönfoder.

För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering och småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras på uppgifter från 1987-1998 års objektiva skördeuppskattningar. För matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för småfallande.

I samband med datainsamlingen om slåttervallskörden insamlas även uppgifter om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall. För vall ingår endast jordbruksföretag med minst 0,5 hektar av undersökningsgrödan i urvalet. Skördeundersökningen har begränsats till att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena betesvallar ingår inte. Det är alltså inbärgad skörd som skattats. Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till standardvattenhalten 16,5 %.

Statistikens tillförlitlighet

I dessa undersökningar kan det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel.

Medelfel

Med hjälp av medelfelet kan exempelvis ett konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd för potatis på 35 000 kg/ha och ett medelfel på 1,5 % (dvs. 525 kg/ha) kan man med liten felrisk (5 %) säga att intervallet 35 000 ± 2 x 525 (dvs. 33 950 - 36 050 kg/ha) omfattar den verkliga hektarskörden.

För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för hektar- och totalskörd identisk. För spannmål, trindsäd och oljeväxter kan medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden. Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall.

Bortfall

För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter blev bortfallet av jordbruksföretag 5,8 % (252 företag), varav vägrare 3,8 % (167 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för matpotatis var 6,7 % (75 företag) och för potatis för stärkelse 6,6 % (12 företag). För vallundersökningen var bortfallet 6,8 % (68 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.

Övertäckning och undertäckning

Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet. Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 2,4 % (103 företag). Övertäckningen var 11,1 % (124 företag) för undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 7,7 % (14 företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha potatisodlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt. För vallundersökningen var övertäckningen 3,5 % (35 företag). Över- och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.

Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om arealbaserade stöd utgör en annan typ av undertäckning. Dessa arealer ingår inte i skördeundersökningarna, men bedöms för flertalet av de aktuella undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse. Detta gäller dock inte för slåttervall eftersom den övervägande delen av åkerarealen på jordbruksföretag som inte söker stöd bedöms vara vall och obrukad åker.

Mätning

Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället. Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.

Bearbetning

De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med detta görs manuella och maskinella kontroller. I vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i bearbetningsprocessen bedöms vara god.

Bra att veta

Jämförbarhet

Insamlingsmetoderna för skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med uppgifterna dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande statistik för andra EU-länder bedöms vara god.

Från och med 2004 redovisas skördeuppgifter för spannmål vid standardvattenhalten 14,0 %. Tidigare var standardvattenhalten 15,0 %. Förändringen var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Skördestatistik översänds varje år till EU:s statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande statistik för andra EU-länder i Eurostats databas (Statistics Database).

Den slutliga skördestatistiken för 2009 och tidigare år finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.jordbruksverket.se) och i Statistikdatabasen (åtkomst via www.scb.se). För flertalet av grödorna finns där tidsserier med skördestatistik från början av 1960-talet. Att göra uttag av statistik är avgiftsfritt.

Annan statistik

Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats in sedan år 2003. Resultaten för 2008 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 16 SM 0902. Motsvarande resultat för 2009 kommer att redovisas i juni 2010 i Statistiska meddelanden JO 16 SM 1002.

Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2009 har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 1001.

Med skördestatistiken för en lång följd av år som underlag beräknar SCB norm­skördar. Med normskördar menas den skörd som man kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni varje år i ett Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 0901. Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. De som kostnadsfritt önskar erhålla Statistiska meddelanden med jordbruksstatistik i pdf-format per e-post, kan anmäla det till statistik@jordbruksverket.se.

Beskrivning av statistiken

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i:

Beskrivning av statistiken för skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter

Beskrivning av statistiken för skörd av potatis

Beskrivning av statistiken för skörd av slåttervall

Dessa tre dokument finns tillgängliga på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser.