![]() |
![]() | |
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2011 | JO 16 SM 1201 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat
för 2011 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och
slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla
odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2012 redovisas också
skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling. Utvintringsskador i de höstsådda grödorna
Många
lantbrukare har under 2011 – liksom föregående år – rapporterat om höstsådda
arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Det har även funnits
utvintringsskador i de höstsådda grödor som inte körts upp, vilket har medfört
lägre skördeutbyte per hektar. Lokala regn orsakade stora skillnader på regional nivå
Ett utmärkande drag i årets skörderesultat är att
skördenivåerna varierar mycket mellan närbelägna gårdar. Exempelvis kan en gård
redovisa i det närmaste missväxt på grund av torka samtidigt som granngården
anger rekordhöga avkastningsnivåer följt av förklaringar om regnskurar som
kommit i lagom mängd. Detta medför att de sammanvägda skörderesultaten för ett
helt län eller ett produktionsområde ibland inte speglar den variation som
finns lokalt. Totala spannmålsskörden 8 % högre än föregående års låga skörd
För riket totalt har spannmålsskörden (med undantag av
majs) beräknats till 4 630 400 ton, vilket är 8 % mer än föregående
år. Ökningen berodde på att hektarskördarna för höstråg, vårkorn och havre blev
högre än under 2010, och på att den totala spannmålsodlingen ökade med 4 %.
I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. Jämfört
med genomsnittet för de fem senaste åren är 2011 års spannmålsskörd 3 % mindre.
De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt
torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling. Figur A. Spannmål.
Totalskördar 1990–2011 Tusentals ton
Avkastningen av höstvete varierar regionalt
På riksnivå var hektarskörden av höstvete på samma låga nivå
som under 2010. Jämfört med femårsgenomsnittet var den 8 % lägre och
jämfört med normskörden 10 % lägre. Exempel på län med särskilt låga
hektarskördar av höstvete är Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar,
Gotlands och Värmlands län. I Skåne var hektarskörden tvärtom något högre än
normalt. Bland de lantbruksföretag som rapporterat in skördedata till SCB finns
dock stora variationer i skördeutbytet per hektar. Blandade resultat för de vårsådda spannmålsgrödorna
I Stockholms och Uppsala län var det överlag låga
skördenivåer för de vårsådda spannmålsgrödorna. Därifrån finns det många
kommentarer från lantbrukarna om problem med svår försommartorka. I sydvästra Sverige kom det stora regnmänger i samband med skörden
vilket ledde till delvis förstörda grödor och även problem med bärigheten på
fälten. Hallands län drabbades hårt och där blev exempelvis hektarskörden av
vårvete 29 % lägre än femårsgenomsnittet och 32 % lägre än
normskörden. Hektarskörden av havre blev i Halland 9 % lägre än
femårsgenomsnittet och 17 % lägre än normskörden. Delar av Skåne och Västra Götalands län fick också för
mycket regn när det var dags att skörda, men skörderesultaten för dessa län i
sin helhet ligger överlag något högre än tidigare års skördenivåer för de
vårsådda spannmålsgrödorna. Andra län med förhållandevis höga hektarskördar av
vårsådda spannmålsgrödor är Örebro och Dalarnas län. Västernorrlands och framförallt Norrbottens län hade på
grund av ihållande regnväder under hösten 2011 mycket låga avkastningsnivåer.
Hektarskörden av vårkorn var i Västernorrlands län 22 % lägre än
femårsgenomsnittet. I Norrbottens län var avkastningen av vårkorn 58 %
lägre än femårsgenomsnittet – alltså knappt halv skörd jämfört med vad som är
normalt i länet. Hög skörd per hektar av tröskad majs
Majs har nu ingått i skördestatistiken i fem år. Majs är en
gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick
under 2011 till 15 830 hektar. Merparten av arealen skördas som
grönfoder, men drygt 2 000 hektar tröskades under 2011. Majs odlas
framförallt i Skåne och där blev 2011 års avkastning av tröskad majs cirka 7 900
kilo per hektar. Det är den högsta avkastningen som redovisats under de fem
undersökningsåren. Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna
Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som
dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 965 800 ton,
vilket motsvarar 42 % av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete var
efter uppkörning av utvintrade arealer 6 % större än föregående år, och totalskörden
blev 5 % större. I den redovisade skörden ingår en stor andel
högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel,
lantvetesorter etc. Totalskörden av vårvete var under 2011 i samma
storleksordning som föregående år. Den totala rågskörden var 8 % större än
föregående år, vilket är en följd av en något högre skörd per hektar. Odlingen av höstkorn minskade med uppemot 20 %
jämfört med fjolåret, vilket ledde till att också totalskörden minskade med 20 %.
Orsaken till att den totala rågveteskörden minskade med 32 % var liksom
för höstkorn minskad odlingsareal. Hektarskördarna av vårkorn och havre ökade på riksnivå med
11 respektive 12 % jämfört med fjolårets låga nivåer. Samtidigt hade
vårkornarealen ökat med 5 % och havrearealen med 11 %. Följden för
totalskörden av vårkorn blev en ökning med 17 %. Havreskörden ökade under
2011 med 24 % jämfört med fjolåret, dock från en extremt låg nivå. Under
2010 uppgick den totala skörden av havre till endast knappt 560 000 ton,
vilket är den lägsta havreskörden som uppmätts under 1900-talet och hittills
under 2000-talet. Totalskörden av blandsäd har beräknats till 68 900 ton.
De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar
och stråsäd/baljväxtblandningar. Arealer som skördats som grönfoder har
frånräknats. I figur B visas totalskördarna av de olika spannmålsgrödorna
för åren 2006–2011. De spannmålsgrödor som odlas för produktion av energi ingår
i de redovisade kvantiteterna. År 2006 var det låga totalskördar av vårkorn och
havre. Det var en följd av både låga avkastningsnivåer och arealminskningar. Figur B. Spannmålsgrödor. Totalskördar 2006–2011 Anm. vattenhalt 14,0 %. Totalskörden av ärter minskade
Skördeutfallet per hektar av ärter var 13 % högre än
föregående års låga hektarskörd och i nivå med femårsgenomsnittet. Odlingen av
ärter minskade med så mycket som 30 % under 2011. Det innebär att arealen
är tillbaka på ungefär samma nivå som år 2009. Den totala ärtskörden har beräknats
till 42 800 ton, vilket är 21 % mindre än föregående år och i
nivå med femårsgenomsnittet. De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns under
2011 i Östergötlands och Örebro län. Störst areal ärter fanns däremot i Västra
Götalands län. Där var hektarskörden av ärter 33 % lägre än föregående år
och 31 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Den låga
skördenivån är till stor del en följd av att mer än 20 % av ärtarealen i
länet blev obärgad. Ärterna är torkkänsliga och drabbas även hårt av alltför
regnig väderlek. Om marken är vattenmättad lider ärterna snart av syrebrist och
kan även få problem med ärtrotröta och andra växtsjukdomar. År 2011 kom det
stora regnmänger i sydvästra Sverige under sensommaren, vilket kan förklara de
obärgade arealerna och den låga skördenivån av ärter i Västra Götalands län. Totalskörden av åkerbönor nu större än totalskörden av ärter
Åkerbönorna har under 2011 gett
hög skörd per hektar i alla regioner där grödan odlas. För landet som helhet blev
avkastningen 3 330 kg per hektar, dvs. i nivå med rekordet från år
2009. Totalskörden har beräknats till 53 000 ton och är därmed för
första gången större än totalskörden av ärter. Totalskörden av åkerbönor ökade
med 70 % jämfört med fjolåret. Odlingen av åkerbönor ökade med 22 %
och uppgick till cirka 15 900 hektar, dvs. den var lika stor som
ärtodlingsarealen. Odlingen av åkerbönor ökade under 2011 för fjärde året i
rad. I
figur C redovisas hur den totala skörden av ärter och åkerbönor har
varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996,
medan åkerbönor har varit med sedan år 2004. Figur C. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2011 Anm. vattenhalt 15,0 %. Hög skörd per hektar av vårraps
Hektaravkastningen av vårraps blev i år högre än både
fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet i alla län där odlingen förekommer i
större omfattning. För landet som helhet var hektarskörden 14 % högre än
genomsnittet för de fem senaste åren. En möjlig delförklaring kan vara att
hybridsorter med högre avkastningspotential har tagits i bruk i allt större
utsträckning. Hektarskörden av höstraps visade ett mer blandat resultat.
Den var betydligt lägre än vad som är normalt i Hallands och Västra Götalands
län, delvis beroende på obärgade arealer. 2011 års höstrapsodlingar hade på en
del håll i landet problem med utvintringsskador och mer än 9 % av arealen
fick köras upp. På riksnivå var hektarskörden av höstraps på samma nivå som
föregående år. Skördeuppgifterna för höstrybs kan inte redovisas eftersom det
är ett för litet antalet lantbruksföretag som lämnat information om den grödan. Den totala skörden av raps och rybs minskade
Totalskörden av raps och rybs har beräknats till 250 400 ton,
vilket är 10 % mindre än föregående års resultat. Den totala skörden av
höstraps blev 22 % lägre än förra året. Höstrapsarealen minskade med
21 %, vilket innebar en vändning efter att odlingen förut visat en
uppåtgående trend sedan år 2005. Närmare 60 % av höstrapsodlingen fanns under
2011 liksom under de två föregående åren i Skåne. I figur D redovisas hur den totala raps- och
rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren
1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det
mycket höga skördar per hektar av raps och rybs. Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2011 Tusentals
ton Anm. vattenhalt 9,0 %. Totalskörden av oljelin i nivå med fjolårsresultatet
Avkastning av oljelin var på riksnivå 26 % högre än
förra året, då det istället var en förhållandevis låg skörd per hektar.
Hektarskörden var under 2011 nära genomsnittet för de fem senaste åren. Den
totala skörden av oljelin har beräknats till 23 000 ton, vilket är i
nivå med föregående års totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner
under de år grödan varit med i skördestatistiken. 2011 års oljelinareal var 23 %
lägre än fjolårets areal och uppgick till drygt 14 600 hektar. I
figur E redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare
år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden
under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar. Figur E. Oljelin. Totalskördar 1996–2011 Ton
Anm. vattenhalt 9,0 %. Skörd av grönfoder redovisas för första gången i skördestatistiken
Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt
vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda
som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för
första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som
redovisas är stråsäd (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra
grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med
30,0 % torrsubstanshalt. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala
grönfoderskörden uppemot 7 % av den totala grovfoderskörden av slåttervall
och ettåriga grönfoderväxter. Bland länen var andelen total grönfoderskörd i jämförelse
med total grovfoderskörd störst på Gotland och i Kalmar län – omkring 12 %
i båda länen. I Skåne län var motsvarande andel 10 %. För riket totalt härrör de största grönfoderkvantiteterna
från majs som skördats som grönfoder, totalt nära 420 000 ton.
Därnäst följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder, mest
blandsäd, med totalt uppemot 340 000 ton. Uppgifterna om andra grödor
än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer
som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”.
Det saknas information om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa
arealer uppgick under 2011 till drygt 140 000 ton. Matpotatisskörden ökade med drygt 40 000 ton
Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 584 000
ton. Det är 8 % högre än 2010 års slutliga totalskörd. Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och
vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos,
chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i
denna statistik. Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra
Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 75 % av
rikets totala matpotatisskörd. Hektarskörden skattas för riket till 29 130 kilo per
hektar. I Östergötlands län redovisades den högsta hektarskörden 2011 med 36 190
kilo per hektar, vilket är 13 % högre på länsnivå jämfört med föregående år. I Skåne
län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre
hektarskördenivå, uppgick hektarskörden till 30 720 kilo per hektar, en ökning
med 4 % jämfört med föregående år. För Örebro och Dalarnas län ökade skörden per hektar med 36 respektive
24 % jämfört med fjolårets låga skördenivåer. I Norrbottens län var
hektarskörden 21 % lägre än fjolårets på grund av en regnig vår. Den följdes
av sommartorka och regn under skördeperioden som ledde till att uppemot 20 %
av matpotatisarealen i länet förblev obärgad. När hektarskörden beräknas ingår
eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den
skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal
görs. För riket beräknas cirka 790 hektar eller nästan 4 % av matpotatisarealen
vara obärgad. Hektarskörden
för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 19 970
kilo per hektar, en ökning med 6 % jämfört med 2010. Uppemot 20 % av
rikets matpotatisareal var färskpotatisodlingar, vilket var på samma nivå som 2010. Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 20 050
hektar. Det innebar en liten ökning med 210 hektar jämfört med 2010 års slutliga
statistik. De senaste fyra åren har arealen uppgått till uppemot 20 000
hektar årligen, från att tidigare år varit mer omfattande. Totalskörden av potatis för stärkelse ökade med 25 000 ton
Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och
Kalmar län. Totalskörden beräknas till 298 000 ton, vilket är 9 % högre
än föregående års resultat. Hektarskörden för riket skattas till 39 130
kilo per hektar, en ökning med 5 % jämfört med fjolåret. Arealen, 7 620
hektar, var 260 hektar större än 2010. I hektar- och totalskördar ingår även
utsädesodlingar. För riket beräknas endast 40 hektar eller 0,5 % av
stärkelsepotatisarealen vara obärgad. Totalskörden av slåttervall 8 % lägre än föregående år
Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 627 000
ton. Första skörden skattas till 2 805 700 ton och återväxten till
1 821 200 ton. Skördenivån totalt blev 8 % lägre än föregående
års totala bärgade skörd men en ökning med 6 % jämfört med femårsgenomsnittet. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete
ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som
beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 060 kilo per
hektar, återväxten till 1 980 kilo och den totala inbärgade vallskörden
till 5 040 kilo per hektar. Arealen slåttervall uppgår till 917 620 hektar och
betesvallen till 152 740 hektar. Den beräknade arealandelen slåttervall
respektive betesvall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den
totala arealen ”Slåtter- och betesvall” enligt den slutliga arealstatistiken i
”Jordbruksmarkens användning 2011” (JO 10 SM 1201). Jämfört med
föregående år innebär det en ökning av slåttervallsarealen med 23 100
hektar medan betesvallsarealen minskat med 20 000 hektar. Arealen
outnyttjad vall beräknades till 70 500 hektar, på samma nivå som 2010. I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år
2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte fler jordbrukare om stöd än
tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av
vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte
betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget
för beräkning av totalskörden. För 2006, 2007 och 2008 ökade sedan slåtter- och
betesvallsarealen årligen med ytterligare 3 %. För 2009 och 2010 fortsatte arealen
öka med 1 % årligen. Jämfört med fjolåret uppvisade slåtter- och betesvallsarealen
2011 en fortsatt mindre ökning om 2 400 hektar (0,2 %). Odlingsbetingelser
På en del håll i landet kom det stora regnmängder i augusti
och september när det var dags för höstsådd under hösten 2010. Det medförde
svårigheter när marken skulle bearbetas och en del av den planerade sådden blev
därför inte av. Snön låg kvar länge och vårbruket kom igång sent. Våren och
försommaren var varm och på många håll ledde alltför små nederbördsmängder till
problem med försommartorka. Även juni och juli bjöd på temperaturer över det
normala i stora delar av landet. Spridda regnskurar medförde att vissa lokaler
hade goda tillväxtbetingelser medan grödorna i andra närbelägna områden
drabbades av torkskador och brådmognad. Under sensommaren och hösten kom stora
regnmänger, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. Många
lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har
fått lämnats oskördade. Stora obärgade arealer i väster och i norr
På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål till
mognad motsvara drygt 2 % av den totala spannmålsarealen som var avsedd
att tröskas. Den obärgade spannmålsarealen uppgick till omkring 22 000
hektar, vilket är mer än dubbelt så mycket som normalt. I Norrbottens län blev nästan
hälften av spannmålsarealen obärgad. I Västernorrlands och Västerbottens län var
andelen obärgad spannmålsareal runt 12 %. Även i Värmlands, Hallands och
Kronobergs län har stora andelar av arealerna lämnats obärgade. Den obärgade arealen av ärter till mognad motsvarar omkring 8 %
av den totala arealen ärter till mognad i landet, också det mer än dubbelt så
mycket som normalt. I Västra Götalands län var andelen obärgad areal av ärter
uppemot 22 % och Värmlands län var motsvarande andel nästan 18 %.
Andelen obärgad areal för åkerbönor blev runt 2 % på riksnivå. Av raps- och rypsarealen blev drygt 1 % obärgad. För
dessa grödor är andelen obärgad areal för riket totalt i samma storleksordning
som tidigare år. För oljelin blev knappt 1 % av arealen obärgad, vilket är
en något lägre andel än tidigare år. Av
de arealer som skulle skördas som grönfoder blev mer än 3 % obärgade. Mer
detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i
beräkningsunderlaget. Obärgade
arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till cirka 790
hektar eller nästan 4 %. De största obärgade arealerna redovisades för Skåne
och Västra Götalands län. För potatis för stärkelse beräknas endast 40 hektar
eller 0,5 % av arealen vara obärgad. Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador
Många
lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda
omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin,
hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Kommentarer till tabellerna
I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit
underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd,
grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med
tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående
åren. Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens
osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften.
Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”. För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat
krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att
medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts
skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns
att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för
osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..). Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som
grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att
hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om
obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket
indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten
varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om
obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig
på information från minst 20 företag. För slåttervall inhämtas inte uppgifter
om obärgade arealer. Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om
jordbruksmarkens användning som publicerades i mars 2012
(JO 10 SM 1201) och grundar sig på uppgifter från
Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-,
trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har
dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under
avsnittet ”Så görs statistiken”. |