Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2012

J0 16 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas slutliga resultat för 2012 avseende skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2013 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Stora lokala variationer

Den milda vintern gynnade de höstsådda grödorna som överlag nådde höga skördenivåer per hektar. Vårbruket fick en tidig start, men regn efter sådden ledde på vissa håll till dålig uppkomst för de vårsådda grödorna. I områden som annars brukar drabbas av försommartorka utvecklades grödorna väl i det svala och regniga sommarvädret. Det var många regndagar även när grödorna skulle skördas, så skörden kunde inte alltid bärgas eftersom marken inte bar maskinerna. Variationerna mellan närbelägna gårdar var ofta stora.

Totala spannmålsskörden 9 % högre än föregående år

Totalskörden av spannmål (inklusive majs) har beräknats till 5 070 500 ton, vilket är 9 % mer än fjolårsresultatet. Ökningen är framför allt en följd av att hektarskördarna av de höstsådda grödorna blev högre än under 2011. I figur A visas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan 1990. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren är 2012 års spannmålsskörd 4 % större. De låga totalskördarna under åren 1992 och 2006 var främst en följd av extremt torrt sommarväder. Under 2006 var en annan bidragande orsak minskad spannmålsodling.

 

Figur A. Spannmål. Totalskördar 1990–2012

Tusentals ton

 


Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Rekordhöga hektarskördar av höstvete, höstkorn och rågvete

På riksnivå uppgick hektarskörden av höstvete till 6 820 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Hektarskörden av höstkorn har beräknats till 6 600 kg per hektar och rågvete till 5 920 kg per hektar. Även dessa avkastningsnivåer är rekordhöga. Höstrågen gav 6 360 kg per hektar och tangerar därmed ett tidigare rekord från år 2008. Särskilt i de sydöstra delarna av landet, som annars brukar drabbas av försommartorka, har de höstsådda grödorna gett god avkastning. Dessa landsdelar drabbades inte heller lika hårt av höstregnen, som försämrade skördeutfallet i andra delar av landet. Kalmar, Gotlands och Blekinge län är exempel på län med höga avkastningsnivåer. I Kalmar län var det rekordhöga hektarskördar av höstvete, höstkorn och rågvete. På Gotland var avkastningen av höstvete rekordhög. I figur B redovisas en tidsserie med hektarskördar för de höstsådda spannmålsgrödorna på riksnivå.

 

Figur B. Hektarskördar av höstsådda spannmålsgrödor 1990–2012

kg/hektar

 

Anm. vattenhalt 14,0 %.

 

Blandade resultat för de vårsådda spannmålsgrödorna

I Stockholms och Uppsala län kom det mycket regn i samband med vårbruket vilket ledde till dålig uppkomst på många håll. Även när det var dags för skörd kom det alltför mycket regn och betydande arealer av de vårsådda grödorna förblev oskördade. Särskilt i de östra delarna av länen var hektarskördarna låga.

I sydvästra Sverige var det också problem med stora regnmängder i samband med skörden vilket ledde till delvis förstörda grödor och problem med bärigheten på fälten. Från många gårdar har det samtidigt rapporterats om ovanligt goda skörderesultat för de grödor som kunnat bärgas.

På Gotland var skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna högre än normalt. Jämfört med femårsgenomsnitten var avkastningsnivåerna för vårvete 22 % högre, för vårkorn 33 % högre och för havre 37 % högre.

Skåne län uppvisar också höga avkastningsnivåer. Hektarskörden av vårkorn uppgick till 6 360 kg per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin.

Flera av norrlandslänen hade under 2012 liksom under 2011 låga avkastningsnivåer på grund av ihållande regnväder under hösten. Jämfört med motsvarande femårgenomsnitt var 2012 års hektarskördar av vårkorn 37 % lägre i Västernorrlands län, 32 % lägre i Jämtlands län, 25 % lägre i Västerbottens län och 34 % lägre i Norrbottens län.

Kärnmajs odlas mest i Skåne

Kärnskörd av majs har nu ingått i skördestatistiken i sex år. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer. Den totala arealen uppgick under 2012 till 16 480 hektar. Merparten av arealen skördas som grönfoder, men uppemot 2 400 hektar tröskades under 2012. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne och där blev 2012 års avkastning av tröskad majs cirka 6 300 kilo per hektar.

Höstvete fortsätter att dominera bland spannmålsgrödorna

Bland spannmålsgrödorna är det liksom tidigare höstvete som dominerar. Den totala höstveteskörden uppgick till 1 933 800 ton, vilket motsvarar 38 % av den totala spannmålsskörden. Höstvetearealen hade minskat med 19 % jämfört med 2011, men den höga hektarskörden under 2012 medförde att totalskörden ändå var i nivå med fjolårsresultatet. I den redovisade skörden ingår en stor andel högavkastande fodervete men även mer lågavkastande vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc. De spannmålsgrödor som odlas för produktion av energi ingår i de redovisade kvantiteterna.

Totalskörden av vårvete var 36 % högre under 2012 jämfört med föregående år, en ökning som framför allt var en följd av ökad odlingsareal. Den totala rågskörden var 11 % större än föregående år.

Odlingen av höstkorn minskade med 36 % jämfört med fjolåret, men totalskörden minskade inte med mera än 8 %. Den totala rågveteskörden ökade med drygt 30 %.

Hektarskörden av vårkorn ökade på riksnivå med 5 % jämfört med fjolårets nivå. Samtidigt hade vårkornarealen ökat med 17 %. Följden för totalskörden av vårkorn blev en ökning med 22 %. Havreskörden ökade under 2012 med 9 % jämfört med fjolåret.

Totalskörden av blandsäd har beräknats till 53 400 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har räknats bort.

Totalskörden av ärter minskade med 18 %

På riksnivå var skördeutfallet per hektar av ärter i nivå med både föregående års hektarskörd och med genomsnittet för de fem senaste åren. Hektarskörden uppgick till 2 730 kg per hektar. Odlingen av ärter minskade med 19 % under 2012. Den totala ärtskörden har beräknats till 35 100 ton, vilket är 18 % mindre än föregående år och lika mycket mindre än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns under 2012 i Gotlands och i Kalmar län. I Kalmar län var hektarskörden 4 250 kg per hektar, den högsta som någonsin uppnåtts i länet. Jämfört med femårsgenomsnitten var skördeutfallet 34 % högre i Kalmar län och 43 % högre i Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2012 i Östergötlands län. Där var hektarskörden av ärter i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren.

Totalskörden av åkerbönor ökade med 10 %

För landet som helhet blev avkastningen av åkerbönor 3 240 kg per hektar, vilket är i nivå med förra årets hektarskörd och även i nivå med rekordet från år 2009. Totalskörden har beräknats till 58 200 ton, och är därmed drygt 23 000 ton större än totalskörden av ärter. Totalskörden av åkerbönor ökade med 10 % jämfört med fjolåret. Arealen ökade med 13 % och uppgick till cirka 17 900 hektar. Odlingsarealen av åkerbönor ökade under 2012 för femte året i rad.

Den högsta hektarskörden på länsnivå redovisas för Östergötlands län. Den var där 14 % högre än föregående års skördenivå i länet och uppgick till 3 950 kg per hektar. Störst areal av åkerbönor odlades i Västra Götlands län. Där var hektarskörden 14 % lägre än fjolårsresultatet.

Åkerbönor mognar sent och det regniga höstvädret försenade skörden ytterligare på många håll i landet. När uppgifterna inför den preliminära skördestatistiken samlades in hade en del av arealerna ännu inte skördats. Till den nu redovisade slutliga statistiken har kompletterande information hämtats in. Det gäller även en del arealer som skördats under vårvintern 2013.

I figur C redovisas hur totalskördarna av ärter och åkerbönor har varierat under senare år. Ärter har ingått i skördestatistiken sedan år 1996, medan åkerbönor har varit med sedan år 2004.

 

Figur C. Ärter och åkerbönor. Totalskördar 1996–2012

Ton

 

Anm. vattenhalt 15,0 %.

 

Rekordhög hektarskörd av höstraps i flera av länen och för riket

Hektarskörden av höstraps blev under 2012 högre än både fjolårsresultat och femårsgenomsnitt i nästan alla län där odlingen förekommer i större omfattning. Ett undantag är Västra Götalands län där skördeutfallet var i nivå med femårsgenomsnittet. På riksnivå beräknas hektarskörden av höstraps till 3 700 kg per hektar, vilket är den högsta som hittills redovisats.

Avkastningen av höstraps var rekordhög även i Kalmar, Gotlands och Blekinge län. Uppemot hälften av höstrapsarealen fanns i Skåne län, där förhållandena var mycket gynnsamma för grödan under 2012. I Skåne län tangerade hektarskörden av höstraps ett tidigare länsrekord från år 2009.

Hektarskördarna av vårraps uppvisar ett liknande mönster på regional nivå med höga skördenivåer jämfört med tidigare år i Gotlands och Skåne län. På riksnivå blev avkastningen 1 960 kg per hektar, ett skördeutfall som ligger nära föregående års nivå och är 5 % högre än genomsnittet för de fem senaste åren.

Skördestatistiken för höstrybs och vårrybs baseras på uppgifter från förhållandevis få jordbruksföretag vilket medför att resultaten är mer osäkra.

Högsta totalskörden av raps och rybs sedan år 1993

Totalskörden av raps och rybs uppgick under 2012 till 321 900 ton. Det är den högsta totalskörden på 19 år. Jämfört med föregående års totalskörd är det en ökning med 29 %, och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 23 %.

Den totala skörden av höstraps blev 32 % högre än under 2011. Höstrapsarealen ökade med 9 %, vilket innebar en viss återhämtning efter en förhållandevis stor arealminskning under 2011. Dessförinnan har höstrapsodlingen visat en uppåtgående trend sedan år 2006.

Totalskörden av vårraps uppgick till 89 000 ton, vilket är 20 % mer än föregående år. Ökningen beror på ökad odlingsareal under 2011.

I figur D redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. Statistiken om totalskördar för åren 1993–1994 är osäker eftersom det är oklart om den är heltäckande. År 2004 var det mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

 

 

Figur D. Raps och rybs. Totalskördar 1990–2012

 

Tusentals ton

 

 

Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Totalskörden av oljelin minskade

2012 års avkastning av oljelin blev på riksnivå 10 % lägre än föregående år. Hektarskörden är även 10 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren, delvis som en följd av stora obärgade arealer. Den totala skörden av oljelin har beräknats till 12 400 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Under 2012 var oljelinarealen 40 % lägre än fjolårets areal.

I figur E redovisas hur den totala skörden av oljelin har varierat under senare år. Oljelin har ingått i skördestatistiken sedan år 1996. Den höga totalskörden under år 1999 berodde på att arealen då nådde en rekordnivå på mer än 34 000 hektar.

 

Figur E. Oljelin. Totalskördar 1996–2012

 

Ton



Anm. vattenhalt 9,0 %.

 

Oljelin är liksom åkerbönor en gröda som mognar relativt sent. Den regniga hösten försenade skörden ytterligare på många håll i landet. När uppgifterna inför den preliminära skördestatistiken samlades in hade en del av arealerna ännu inte skördats. Till den nu redovisade slutliga statistiken har kompletterande information hämtats in. Det gäller även en del arealer som skördats under vårvintern 2013.

Skörd av grönfoder redovisas för andra gången i skördestatistiken

Att ta tillvara stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är ”Stråsäd (exklusive majs) till grönfoder”, ”Majs till grönfoder” och ”Andra grödor än stråsädesgrödor till grönfoder”.

Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt. För att kunna jämföra dessa skörderesultat med skördestatistiken för slåttervall, som redovisas vid 16,5 %, behöver kvantiteterna för de två grovfodertyperna räknas om till samma torrsubstanshalt. Efter omräkning motsvarar den totala skörden av ettåriga grönfoderväxter uppemot 7 % av den totala grovfoderskörden, som består av både slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. För de enskilda länen var andelen total skörd av ettåriga grönfoderväxter av den totala grovfoderskörden störst på Gotland och i Kalmar län – omkring 13 % i båda fallen. I Skåne och Hallands län var motsvarande andel 11 %.

För riket som helhet kom de största grönfoderkvantiteterna från majs som skördats som grönfoder, totalt drygt 460 000 ton. Därnäst följer övriga stråsädesgrödor som skördats som grönfoder – mest blandsäd – med totalt uppemot 364 000 ton. Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består i huvudsak av skörd från de arealer som lantbrukarna redovisat som just ”Grönfoder” i sina ansökningar om arealstöd. I de fallen saknas information om vilka grödor det gäller. Totalskörden från dessa arealer uppgick under 2012 till närmare 133 000 ton.

Skörden av matpotatis minskade med 6 %

Totalskörden av matpotatis beräknas för riket till 549 400 ton. Det är 6 % lägre än 2011 års slutliga totalskörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från husbehovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Vid beräkningen av totalskörden används den reducerade hektarskörden, som räknats ned för den del som inte är konsumtionsduglig, dvs. för bortsortering och småfallande. I den följande texten är det också den reducerade hektarskörden som avses.

Fyra län dominerar matpotatisodlingen: Skåne, Västra Götalands, Hallands och Östergötlands län. Tillsammans står de för 79 % av rikets totala matpotatisskörd.

Hektarskörden skattas för riket till 29 370 kilo per hektar. I Hallands län redovisas den högsta hektarskörden 2012 med 35 760 kilo per hektar. I Skåne län, som har en omfattande odling av färskpotatis och därmed en lägre hektarskördenivå, uppgick hektarskörden till 31 890 kilo per hektar.

Den obärgade arealen blev mest omfattande i Västra Götalands med 140 hektar obärgat, vilket motsvarade uppemot 15 procent av matpotatisarealen i länet. I Örebro län var hektarskörden 21 % lägre än fjolårets på grund av regn under skördeperioden som ledde till att 17 % av matpotatisarealen i länet förblev obärgad. När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade hektarskörden. Ingen redovisning av hektarskörd för skördad areal görs. För riket beräknas cirka 750 hektar eller 4 % av matpotatisarealen vara obärgad.

Hektarskörden för färskpotatis beräknas även separat. På riksnivå uppgår den till 20 150 kilo per hektar, vilket är i nivå med 2011. Av rikets matpotatisareal var 19 % färskpotatisodlingar, vilket var på samma nivå som 2011.

Arealen matpotatis redovisas på riksnivå till 18 710 hektar. Det innebär en minskning med 1 340 hektar eller 7 % jämfört med 2011 års slutliga statistik. De senaste fyra åren har arealen uppgått till nästan 20 000 hektar årligen, från att tidigare år varit mer omfattande.

Totalskörden av potatis för stärkelse minskade med 14 %

Potatis för stärkelse odlas främst i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Total­skörden beräknas till 256 000 ton, vilket är 14 % lägre än föregående års resultat. Hektarskörden för riket skattas till 42 540 kilo per hektar, en ökning med 9 % jämfört med fjolåret. Arealen, 6 020 hektar, var 1 600 hektar (21 %) mindre än den areal som redovisades av lantbrukarna som potatis för stärkelse till statistiken 2011. Odlingen av stärkelsepotatis avreglerades och EU-stöd för den kontrakterade stärkelsepotatisen upphörde under föregående år, vilket lett till en minskad odling. Utöver den skörd av potatis för stärkelse som redovisas här har det för 2012 års skörd tillkommit kvantiteter av bortsorterad matpotatis som använts för produktion av potatisstärkelse. I hektar- och totalskördar ingår även utsädesodlingar. För riket beräknas endast 20 hektar eller 0,3 % av stärkelse­potatis­arealen vara obärgad.

Totalskörden av slåttervall i nivå med föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall skattas till 4 751 500 ton. Första skörden skattas till 3 125 300 ton och återväxten till 1 626 200 ton. Skördenivån är på samma nivå som föregående år. Skördeuppgifterna för slåttervall redovisas som hövikt, med 83,5 % torrsubstanshalt.

Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknas. Hektarskörden för första skörd skattas till 3 500 kilo per hektar, återväxten till 1 820 kilo och den totala inbärgade vallskörden till 5 320 kilo per hektar. Jämfört med föregående år bärgades en större del av skörden som första skörd.

Arealen slåttervall uppgick till 893 040 hektar, betesvallen till 157 910 hektar och arealen ej utnyttjad vall till 70 870 hektar. Den beräknade arealandelen slåttervall, betesvall respektive ej utnyttjad vall enligt skördeundersökningen har då applicerats på den totala arealen ”Slåtter- och betesvall” enligt den slutliga arealstatistiken i ”Jordbruksmarkens användning 2012” (JO 10 SM 1301). Jämfört med föregående år innebär det en minskning av slåttervallsarealen med cirka 25 000 hektar medan betesvallsarealen ökat med omkring 5 000 hektar. Den skattade arealen outnyttjad vall var oförändrad jämfört med 2011. Skillnaderna är för dessa skattningar ligger dock inom felmarginalen.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte fler jordbrukare om stöd än tidigare. På dessa gårdar var vallodling vanligt förekommande. Den ökning av vallarealen som detta medförde beror på att stödreglerna ändrades men behöver inte betyda att jordbruket i sig ändrat sig. Dessa arealer ingår dock numera i underlaget för beräkning av totalskörden. Fram t.o.m. 2011 ökade sedan slåtter- och betesvallsarealen årligen, men för 2012 har denna trend brutits och arealen är 17 930 hektar eller 1,6 % lägre än 2011.

Odlingsbetingelser

Inför höstsådden 2011 kom det mycket regn, särskilt i de sydvästra delarna av landet. En del av den planerade sådden blev därför inte av. Senhösten och vintern var däremot torrare och varmare än normalt, och övervintringen av de höstsådda grödorna blev överlag god. Vårsådden kom igång tidigt. Efterföljande regn medförde dock skorpbildning och även försenad vårsådd på vissa håll. En del lantbrukare har rapporterat om omsådd på grund av dålig uppkomst. Sommaren blev sval och regnig vilket ledde till en god utveckling och tillväxt av grödorna. Det regniga vädret fortsatte även under sensommaren och hösten vilket försvårade och försenade skörden på många håll i landet. Många lantbrukare har angett problem med bärigheten som orsak till att arealer har fått lämnats oskördade.

Stora obärgade arealer i Norrland

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 3,2 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade spannmålsarealen uppgår till nästan 32 000 hektar, vilket är ungefär tre gånger mer än vad som är normalt. I Västernorrlands och Norrbottens län blev 44 respektive 45 % av spannmålsarealen obärgad. I Jämtlands och Västerbottens län är andelen obärgad spannmålsareal 31 respektive 30 %. I Gävleborgs län är motsvarande andel drygt 13 %. Även i Värmlands, Jönköpings och Uppsala län har stora andelar av spannmålsarealerna lämnats obärgade.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar 12 % av den totala arealen ärter i landet, vilket också är nästan tre gånger mer än vad som är normalt. I Västmanlands län är andelen obärgad areal av ärter 21 %. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev preliminärt 8,7 % på riksnivå. Efter inhämtande av sent skördade arealer och arealer skördade under vårvintern 2013 minskade andelen obärgad areal till 7,2 %.

Av raps- och rypsarealen blev 1,1 % obärgad, vilket är i samma storleksordning som tidigare år. För oljelin blev preliminärt drygt 15 % av arealen obärgad. Efter inhämtande av sent skördade arealer och arealer skördade under vårvintern 2013 minskade andelen obärgad areal till 12,5 %, vilket är betydligt mer än vad som är normalt.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 5 % obärgade. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

Obärgade arealer för matpotatis beräknas för landet som helhet uppgå till cirka 750 hektar eller 4 %. De största obärgade arealerna redovisades för Västra Götalands och Hallands län. För potatis för stärkelse beräknas endast 20 hektar eller 0,3 % av arealen vara obärgad.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Sta­tistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och skörd med två prickar (..).

Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas i separata tabeller. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och total­skörd blir lägre för den aktuella grödan. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. Uppgifter om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder redovisas om de grundar sig på information från minst 20 företag. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna baseras på den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i februari 2013 (JO 10 SM 1301) och grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattade arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet ”Så görs statistiken”.