Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2009

JO 29 SM 0901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Hektarskördar
Totalskördar

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser 2009 avseende spannmål och oljeväxter. Preliminär skördestatistik 2009 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2009. Definitiva resultat kommer att redovisas under våren 2010.

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2009 presenteras i tablå A. Dessa jämförs med hektarskördarna 2008 och med genomsnittliga hektarskördar för de senaste fem åren enligt den definitiva skördestatistiken. Enligt prognoserna blir årets hektarskördar för spannmålsgrödorna mellan 0,5 % (vårkorn) och 17 % (vårvete) högre än 2008 års hektarskördar förutom för höstråg och rågvete där hektarskörden beräknas minska med 4 % respektive 2 %. Jämfört med de genomsnittliga hektarskördarna för de fem senaste åren beräknas 2009 års hektarskördar bli mellan 2 % och 11 % högre för samtliga spannmålsgrödor.

Beträffande oljeväxter beräknas årets hektarskördar bli högre än 2008 års skördar för höstraps och höstrybs. Hektarskördarna för Vårraps och vårrybs förväntas däremot att bli ca 5 % lägre än 2008. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren beräknas hektarskörden bli lägre för alla oljeväxter utom höstraps där hektarskörden beräknas bli ca 8 % över genomsnittet.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Det kom mindre nederbörd än normalt under årets två första månader medan temperaturen varit normal i stort sett i hela landet. Våren präglades av varm väderlek vilket borde gynna såtidpunkten för vårgrödorna. Däremot regnade det lite mindre under samma period så tillväxten kan ha hämmats på vissa håll. Förutom i de sydligaste delarna av landet har det sedan i juli kommit mer regn än normalt i hela Sverige. Lokalt har detta lett till översvämningar som i sin tur kan ha bidragit till negativa effekter på skördenivån på dessa platser. Men generellt har väderförhållandena varit gynnsamma för spannmål och oljeväxter under året.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Tablå A. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2009

Hektarskörd
2008

Genomsnitt
2004­­­-2008

Höstvete

6 470

6 440

6 270

Vårvete

4 730

4 030

4 440

Höstråg

5 870

6 140

5 500

Höstkorn

6 010

5 640

5 420

Vårkorn

4 510

4 150

4 150

Havre

4 070

3 680

3 840

Rågvete

5 480

5 600

5 210

Blandsäd

3 290

3 080

3 210

 

 

 

 

Höstraps

3 520

3 340

3 250

Vårraps

1 910

1 980

1 940

Höstrybs

1 800

1 720

1 820

Vårrybs

1 280

1 440

1 390


 

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är hämtade från Jordbruksverkets administrativa stödregister i juni 2009. De i beräkningarna använda grödarealerna är de som redovisas i det statistiska meddelandet Jordbruksmarkens användning 2009, preliminära uppgifter (JO 10 SM 0902) som publicerades den 25 juni. Detta innehåller gröduppgifter som lämnats av de jordbrukare som ansökt om arealersättning. De preliminära och definitiva skördeuppskattningarna för år 2009 kommer också att beräknas utifrån stödregistret, även om arealerna troligtvis kommer att ändras något då de blir definitiva.

Totalt beräknas spannmålsskörden bli ca 5,4 miljoner ton för år 2009 vilket är ca 4 % högre än förra årets skörd och ca 8 % högre än genomsnittskörden för de senaste fem åren 2004-2008. Arealerna för höstkorn har ökat markant de senaste åren och i år förväntas höstkornsskörden bli nära tre gånger så stor som femårssnittet. Den totala ökningen för spannmålsskörden beror till största delen på att de flesta grödor uppskattas få en bättre hektarskörd än förra året samt att arealen för grödor med hög avkastning i kg per hektar räknat har ökat sen 2008.

Under de senaste åren har arealerna med oljeväxter kontinuerligt ökat, så även mellan 2008 och 2009 (+10 %). I hektar räknat är det rapsarealerna som står för ökningen. Denna arealökning tillsammans med att hektarskörden för höstrapsen förväntas öka med ca 5 % förklarar att den totala skörden för oljeväxter förväntas stiga med ca 15 % mellan 2008 och 2009. Inte sedan 1993 har den totala skörden för oljeväxter varit så hög.

 

Tablå B. Hektarskörd, areal och total skörd år 2008

 

Ha-skörd

Areal

Total skörd (tusen ton)

 

Prog. 2009
Kg

Prel. 2009
Ha

Prog.
2009


2008

Genom-snitt 5 år1

Höstvete

6 470

327 517

2 119

2 005

2 001

Vårvete

4 730

48 391

229

198

216

Höstråg

5 870

36 728

215

169

134

Höstkorn

6 010

18 455

111

58

38

Vårkorn

4 510

350 058

1 577

1 613

1 463

Havre

4 070

197 839

805

820

801

Rågvete

5 480

54 067

296

274

270

Blandsäd

3 290

16 043

53

58

66

Summa spannmål

 

1 049 098

5 405

5 195

4 988

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 520

69 189

242

206

151

Vårraps

1 910

28 334

53

48

65

Höstrybs

1 800

377

1

1

2

Vårrybs

1 280

2 142

3

4

8

Summa oljeväxter

 

100 042

299

259

226


1 Genomsnittet är beräknat utifrån faktiska skördar och hänsyn är inte tagen till att det var betydligt större arealer med spannmål och lägre arealer med oljeväxter i början av perioden.