Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 29 SM 1101

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2011
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2011
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Årets spannmålsskörd uppskattas öka med 19 %

Den totala spannmålsskörden för 2011 uppskattas bli ca 5,1 miljoner ton. Detta är ca 19 % högre än förra årets skörd och ca 7 % högre än den genomsnittliga skörden för de fem senaste åren. Havre (+39 %) och höstråg (+23 %) är de grödor där totalskörden uppskattas öka mest procentuellt sett jämfört med 2010.

Att totalskörden för spannmål blir högre i år jämfört med förra året förklaras av att alla grödor uppskattas få en högre hektarskörd samtidigt som den odlade spannmålsarealen år 2011 ökat jämfört med år 2010.

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli ca 0,28 miljoner ton vilket är i nivå med förra året och en ökning med 10 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Temperaturen var lägre än vanligt under årets första två månader och snön låg kvar länge, vilket kan ha haft negativa effekter på höstgrödorna på olika håll i landet. Våren inleddes sedan med ett, på många håll, rekordvarmt april samtidigt som nederbördsmängden var under det normala i hela landet. Även maj, juni och juli bjöd på temperaturer över det normala i större delen av landet i kombination med lite mindre regnmängder än normalt i Mellansverige i maj. I sydöstra Sverige var det torrt i början av juni för att sedan följas av mer regn än normalt i större delen av södra Sverige fram till och med juli. Men generellt sett har vädret bidragit till en ganska gynnsam tillväxtperiod.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för år 2011. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Beräkningarna har endast gjorts totalt för hela landet varför regionala uppgifter inte redovisas.