Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013

JO 29 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Årligen presenteras uppskattningar av skörden för de viktigare grödorna. Dessa uppskattningar har de senaste åren gjorts utifrån intervjuundersökningar efter att tidigare ha byggt på objektiva mätningar av skörden på olika provytor. Preliminära resultat från dessa intervjuundersökningar publiceras under november/december och slutliga resultat under våren nästkommande år.

Då det finns ett behov av skördeinformation som kan redovisas vid ett tidigare tillfälle, har Jordbruksverket utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2013.

De grödor som skördeprognosen omfattar är: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, rågvete, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs.

Så görs statistiken

Prognosmetod

Som underlag för prognoserna har skördedata på länsnivå (med nuvarande länsindelning omfattande 21 län) och väderdata från 11 väderstationer använts samt stödansökta arealer 2013. Väderdata utgörs av månadsmedelvärden för medeldygnstemperaturen och månadsvärden för nederbörden för månaderna januari-oktober 1965–2012 och januari-juli 2013. För varje län och för varje gröda som odlas i någorlunda omfattning i respektive län tas en regressionsmodell fram som beskriver det statistiska sambandet mellan väderdata och hektarskörd. Dessa prognoser viktas sedan samman till en genomsnittlig hektarskörd för riket. Resultat presenteras enbart på riksnivå då prognoserna på länsnivå är alltför osäkra för att särskilt redovisas. Eftersom väderdata för månaderna augusti till oktober innevarande år inte finns tillgängliga vid prognostillfället antas att temperatur och nederbörd dessa månader blir ”normala”. Vilket är ett medelvärde på de senaste 40 åren.

Skördens beroende av vädret

Det kan konstateras att sambandet mellan skörd och väder är komplext, kanske alltför komplext för att på ett någorlunda enkelt sätt kunna sammanfattas i
matematiska modeller. Ett problem är att avgöra vilka vädervariabler som på­verkar en viss gröda i ett visst län och hur detta samband är beskaffat. Data­analyser visar att de vädervariabler som statistiskt sett har störst samband med skörden av höstsådda grödor är vädret i början på året (februari och mars) och då främst medeldygnstemperaturen. De variabler som förklarar variationer i avkastning av vårsådda grödorna är framförallt temperaturen i mars, juni och juli och nederbörden från april t.o.m. juli. Om det är relativt torrt och varmt i mars/april så påverkar det såtidpunkten för vårgrödorna, vilket i sin tur bidrar till hur lång tillväxttid grödan får. Lång tillväxttid ger historiskt sett en större hektarskörd.

Väderförhållandena 2013

Följande tabell visar hur nederbörden och temperaturen varit under 2013 jämfört med genomsnittet under de senaste 40 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 40 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 40 åren. Plusvärden betyder att årets variabelvärde är större än normalt och minusvärden betyder på motsvarande sätt att årets variabelvärde är mindre än normalt.

Tilläggas bör att om t.ex. den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 40 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Malmö, Växjö, Norrköping och Sundsvall alla en normerad skillnad på -0,5 i januari, vilket för Malmös del innebär att årets temperatur var 1,5 grader lägre än genomsnittet, i Växjö var den 1,4 lägre, i Norrköping var den 1,6 lägre och i Sundsvall var den 2,1 grader lägre än genomsnittet. Därav är det svårt att ge en uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter.

Tabellen ger ändå bra information om hur vädret varit jämfört med genomsnittet. Plus eller minusvärden ger en indikation på att temperaturen eller nederbörden varit högre eller lägre än genomsnittet samt att höga värden (>1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

 

Tablå C. Normerad skillnad mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 40 åren

Station/väder-variabel

 

 

 

 

 

 

Temperatur

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Malmö

-0,5

-0,3

-2,0

-0,4

1,1

0,5

0,7

Ullared

0,8

-0,4

3,3

0,2

-0,7

-1,3

-0,7

Växjö

-0,5

-0,1

-2,1

-0,8

1,3

0,4

0,7

Visby

-0,6

0,0

-2,1

-0,2

1,6

0,9

-0,1

Skara

-0,3

-0,3

-1,9

-0,7

1,8

0,3

-0,5

Norrköping

-0,5

0,0

-1,7

-0,3

1,7

1,1

0,7

Örebro

-0,2

0,1

-1,4

-0,2

1,8

0,6

0,6

Uppsala

-0,3

0,4

-1,4

-0,1

2,6

1,2

0,7

Söderhamn

0,7

-0,2

3,0

-0,4

-1,3

-2,0

-0,2

Sundsvall

-0,5

0,6

-1,4

-0,2

2,4

1,1

0,2

Lycksele

-0,6

0,5

-1,7

-0,4

2,3

1,0

-0,1

 

Nederbörd

 

Jan

 

Feb

 

Mars

 

April

 

Maj

 

Juni

 

Juli

Malmö

0,2

-0,4

-1,4

-0,8

0,0

1,2

-0,9

Ullared

1,0

2,0

0,5

1,4

0,9

-0,2

2,2

Växjö

-0,9

-0,5

-1,7

-0,4

-0,2

0,0

-1,3

Visby

-0,2

0,3

-1,0

-0,3

0,0

0,1

-0,8

Skara

-0,9

0,4

-1,8

-0,5

-0,9

0,0

-1,0

Norrköping

-0,5

-0,3

-1,4

0,3

0,9

-0,4

-0,9

Örebro

-0,7

-0,4

-2,0

0,3

1,1

0,1

-1,2

Uppsala

-0,7

0,2

-2,0

0,5

-1,1

0,1

-1,3

Söderhamn

0,1

-1,5

0,0

1,1

1,5

-0,7

1,7

Sundsvall

-1,1

0,1

-1,0

-0,8

0,8

0,4

0,0

Lycksele

-0,9

-0,7

-1,2

-0,5

-0,4

-0,1

0,8

 

År 2013 började med att januari var kallare än vanligt i nästan hela Sverige, medan det i februari varierade i landet. Temperaturen i mars och april var till mestadelen kallare än vanligt medan maj och juni var varmare än vanligt i nästan hela landet. Juli var liksom februari varierande över landet.

Det var mindre nederbörd än normalt i januari i nästan hela landet, medan det var varierande över landet i februari. I mars var det åter mindre nederbörd än normalt i nästan hela Sverige. Det följdes upp med varierande nederbörd under april till juni, innan det i juli var mindre regn än normalt i nästan hela landet.

Statistikens tillförlitlighet

Felkällor

Precis som för de flesta andra prognoser finns det problem och källor för osäkerhet även i denna prognosmetod. Några av dessa är:

¨           De gjorda prognoserna bygger på verkliga uppgifter av väderdata fram till och med juli år 2013. För efterföljande månader har årets väderdata satts till normalvärden, vilket gör att prognoserna kan slå fel om årets väder i augusti och september skiljer sig markant från normalåret.

¨           Antalet väderstationer är betydligt färre än antalet län vilket gör att vädret vid vissa stationer får representera vädret i flera län. Naturligtvis kan detta påverka resultaten betydligt då förhållandena kan skilja sig åt både inom och mellan län. Samtidigt har vissa stationer lagts ner och vissa har tillkommit sedan 1965 vilket gör att alla tidsserier inte utgörs av data från en station utan har tagits fram utifrån olika stationer.

¨           Modellen med de vädervariabler som används, månadsmedelvärdet för dygnsmedeltemperaturen och månadsvärde för nederbörden, tar inte hänsyn till hur temperatur och nederbörd fördelar sig över månaden. Om exempelvis nederbörden kommit under en kort period en månad påverkar detta skörden annorlunda än om nederbörden varit jämnt utspridd över månaden.

¨           De slutliga skördeuppskattningarna, som delvis ligger till grund för denna prognos, har inte tagits fram med samma metod genom åren. Tidigare ba­serades dessa skördeuppskattningar främst på provtagningar i fält medan de sedan 1998 baseras på telefonintervjuer. Som en följd av bytet av metod för skördeuppskattningar, från provtagning till intervjumetod, har hektar­skörden fått en något annorlunda innebörd. När statistiken baserades på skörden från provytor avsåg hektarskörden skörd per besådd area. När uppgifterna nu hämtas från lantbrukarna blir det mer fråga om en hektar­skörd som avser skörd per bruttoareal av grödan. Det skulle i så fall ge en något mindre hektarskörd. De prognosmetoder som använts här blir något osäkrare om nivån på den faktiska skörden ändrats till följd av metodbyte.

Föregående års prognoser

För att belysa osäkerheten i skördeprognoserna redovisas i följande tabeller den procentuella skillnaden mellan publicerade prognoser och utfallet av de slutliga skördeskattningarna. Påpekas bör att i de slutliga skördeuppskattningarna exkluderas arealer som valts att skördas som grönfoder. Prognosen tar ingen hänsyn till detta vilket bidrar till en systematisk överskattning av totalskördarna. Storleken på denna överskattning varierar från år till år beroende på hur stor andel som valts att skördas som grönfoder.

Positivt värde betyder att prognosen för hektarskörd respektive totalskörd var högre än den slutliga skördeuppskattningen och negativt värde betyder på motsvarande vis att prognosen var lägre än den slutliga skördeuppskattningen.

 

Tablå D.  Skillnader i hektarskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet i de slutliga skördeuppskattningarna, %

Gröda

2008

2009

2010

2011

2012

Höstvete

2

3

11

12

2

Vårvete

18

3

11

15

11

Höstråg

-7

-2

11

9

-11

Höstkorn

0

8

23

24

-3

Vårkorn

6

-2

7

2

0

Havre

7

2

4

8

18

Rågvete

-5

15

16

20

-10

Blandsäd

5

-6

1

13

18

 

 

 

 

 

 

Höstraps

-10

-1

7

12

-15

Vårraps

-2

2

19

-10

-6

Höstrybs

11

.

-1

.

2

Vårrybs

-3

-3

19

-1

-1

 

Tablå E. Skillnader i totalskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet av de slutliga skördeuppskattningarna, %       

Gröda

2008

2009

2010

2011

2012

Höstvete

2

3

14

14

3

Vårvete

21

5

12

14

14

Höstråg

-6

-1

17

14

-11

Höstkorn

3

10

31

33

-1

Vårkorn

8

0

9

2

2

Havre

9

8

9

12

24

Rågvete

-4

17

22

26

-9

Blandsäd

-14

-22

-22

-18

0

Summa spannmål

5

3

12

10

6

 

 

 

 

 

 

Höstraps

-8

1

7

23

-14

Vårraps

-1

-3

15

-12

-8

Höstrybs

19

.

1

.

3

Vårrybs

-2

-4

15

4

0

Summa oljeväxter

-7

0

7

13

-12

 

För höstkorn, rågvete, blandsäd och höstrybs baseras inte prognoserna direkt på väderdata då skördeuppskattningar inte gjorts under en tillräckligt lång period. Prognoserna för dessa grödor baseras istället på vilka samband de har med andra grödor. Detta förklarar de något större avvikelserna för just dessa grödor. Tilläggas bör också att den prognostiserade totalskörden för blandsäd systematiskt underskattas. Orsaken till detta är att prognosen, till skillnad från de slutliga skördeuppskattningarna, inte tar hänsyn till att vissa arealer baljväxt/stråsädesblandningar skördas som mogen gröda och inte som grönfoder.

Prognosen för spannmål 2012 stämde relativt bra (en överskattning med 6 % totalt) mot de slutliga skördeuppskattningarna. Prognosen bygger på att vädret fr.o.m. augusti ska bli enligt ett normalår. För spannmål och främst då havre har vädret inte varit tillräckligt bra medan det troligen har varit mer gynnsamt för oljeväxter då prognosen för oljeväxter underskattades med 12 %.

Bra att veta

I slutet av maj i år publicerades en rapport med information för den som vill göra en tidig bedömning av skörden.

I november redovisas preliminära skörderesultat på riksnivå, med ett urval av ca 1 000 lantbrukare som undersökningsunderlag.

I början av december redovisas preliminär skörd av potatis.

Preliminär skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter med redovisning på län, produktionsområden och riksnivå baserade på hela urvalet (drygt 4 000 lantbruk) redovisas i mitten av december.

Slutlig statistik om 2013 års grödarealer redovisas under 1:a kvartalet 2014.

Slutliga resultat från skördeundersökningar år 2013 redovisas under 2:a kvartalet 2014.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.