Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 29 SM 1401

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2014
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Årets spannmålsskörd uppskattas öka med 13 %

Den totala spannmålsskörden för 2014 uppskattas bli drygt 5,6 miljoner ton. Detta är ca 13 % mer än förra årets skörd och 17 % mer än den genomsnittliga skörden för de fem senaste åren. Höstvete uppskattas öka mest procentuellt sett jämfört med 2013. Enligt prognosen ökar höstvete med 108 % till 2,7 miljoner ton och då svarar höstvete för knappt hälften av spannmålsskörden. Den största procentuella minskningen, -38 %, sker för blandsäd.

Att totalskörden för spannmål blir större i år jämfört med förra året förklaras främst av att den odlade höstvetearealen ökat med ca 82 % och att höstvete är det spannmål med högst hektarskörd. I år uppskattas den genomsnittliga hektarskörden av höstvete att bli drygt 7 200 kg vilket är den största någonsin.

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,3 miljoner ton vilket är ca 8 % mindre än förra året men 2 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Detta kan förklaras av att den totala arealen för oljeväxter förväntas minska med 23 % jämfört med förra året.

2014 har varit varmare än normalt i nästan hela Sverige under perioden januari till maj. Samtidigt var det mer nederbörd än normalt i januari, februari samt maj i nästan hela Sverige och varierande nederbörd jämfört med normalt i mars och april. Juni var kallare än normalt i nästan hela landet samtidigt som det var varierande nederbörd. Det följdes av juli som var varmare än normalt i hela landet och som hade mindre nederbörd än normalt i nästan hela landet.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för år 2014. Prognoserna bygger på att årets väder från och med augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Redovisning görs endast totalt för hela landet då regionala uppgifter är för osäkra för att redovisas.