Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2014

JO 29 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Väder
Hektarskördar
Totalskördar

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2014. Preliminär skördestatistik för år 2014 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2014. Slutlig statistik av skörden för 2014 redovisas under våren 2015.

Väder

Vädret har varit växlande under året. I januari till maj har det varit varmare än normalt i nästan hela landet, medan det i har varit mer nederbörd än normalt i januari, februari och maj. Mars och april var det varierande nederbörd i landet. Detta följdes av juni som var kallare än normalt i nästan hela landet och hade varierande nederbörd och juli som var varmare än normalt i hela Sverige samtidigt som det kom mindre nederbörd än normalt i nästan hela landet.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 40 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2014 presenteras i tablå A. Dessa jämförs med hektarskördarna 2013 och med genomsnittliga hektarskördar för de senaste fem åren enligt den slutliga skördestatistiken.

Om den slutliga hektarskörden för höstvete blir enligt prognosen så blir det den största hektarskörden för höstvete någonsin.

Enligt prognosen får höstgrödorna högre hektarskördar i år jämfört med 2013 års hektarskördar. Höstvete (+15 %) och rågvete (+13 %) förväntas öka mest procentuellt. Havre och blandsäd är de grödor som enligt prognosen uppskattas minska mest procentuellt med -13 % vardera.

Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren uppskattas hektarskördarna för havre och vårkorn minska med -3 % respektive -1 %. Resterande hektarskördar uppskattas öka. Den största ökningen uppskattas bli för höstevete och rågvete med 18 % respektive 13 %.

Beträffande oljeväxter uppskattas årets hektarskördar bli större än 2013 års skördar för vårrybs och höstraps med vardera 8 % respektive 7 %. Hektarskörden för vårraps uppskattas minska jämfört med 2013 med -5 %. Jämfört med femårsgenomsnittet uppskattas årets hektarskördar vårraps minska med -4 % medan resterande hektarskördar förväntas att öka. Den största ökningen uppskattas bli för vårrybs med 13 %.

 

Tablå A. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2014

Hektarskörd
2013

Genomsnitt
2009­­­–2013
1

Höstvete

7 230

6 310

6 150

Vårvete

4 570

4 800

4 340

Höstråg

6 190

5 680

5 630

Höstkorn

6 060

5 750

5 430

Vårkorn

4 420

4 980

4 480

Havre

3 810

4 370

3 930

Rågvete

5 530

4 880

4 890

Blandsäd

3 260

3 740

3 250

 

 

 

 

Höstraps

3 450

3 230

3 330

Vårraps

1 790

1 890

1 860

Höstrybs

1 940

..

1 750

Vårrybs

1 470

1 370

1 310


1 Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på två år eftersom sifforna för övriga år inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.

 

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och är hämtade från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 4 augusti 2014 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2014, som publiceras våren 2015, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1501 (Jordbruksmarkens användning 2014, slutlig statistik).

Spannmålsskörden uppskattas bli drygt 5,6 miljoner ton för år 2014, vilket är den största skörden sedan 1997. Årets skörd är en ökning med ca 13 % jämfört med förra årets skörd och en ökning med ca 17 % jämfört med genomsnittsskörden för de fem senaste åren 2009–2013. Den totala spannmålsarealen ökar med ca 6 % jämfört med 2013. Den stora arealen höstvete samt att höstvete uppskattas få en hektarskörd över 7 200 kg per hektar bidrar till att den totala hektarskörden för spannmål ökar. Totalskördarna för höstgrödor uppskattas öka jämfört med förra året vilket beror på både ökade arealer och ökade hektarskördar. Den största ökningen uppskattas att bli för höstvete, 108 %. Det är en ökning från 1,3 miljoner ton till 2,7 miljoner ton. Detta innebär att höstvete svarar för knappt hälften av den totala spannmålsskörden. De grödor vars totalskördar uppskattas minska mest är blandsäd (-38 %) och vårvete (-37 %). Vårkorn är den gröda vars totalskörd i ton räknat uppskattas minska mest (-437 800 ton) vilket beror på både mindre arealer och lägre uppskattade hektarskördar.

 Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,3 miljoner ton vilket är ca 8 % mindre än förra året men 2 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren, 2009–2013. Den totala arealen för oljeväxter förväntas minska med 23 % jämfört med 2013 vilket påverkar totalskörden för oljeväxter.

 

Tablå B. Hektarskörd, areal och total skörd

 

Hektarskörd

Areal

Total skörd (tusen ton)

 

Prog. 2014
Kg

Prel. 20141
Ha

Prog.
2014

2013

Genom-snitt 5 år2

Höstvete

7 230

379 968

2 748

1 319

1 830

Vårvete

4 570

75 305

344

550

331

Höstråg

6 190

27 145

168

142

149

Höstkorn

6 060

13 401

81

78

77

Vårkorn

4 420

321 876

1 424

1 862

1 516

Havre

3 810

165 131

629

852

716

Rågvete

5 530

38 297

212

112

154

Blandsäd

3 260

13 521

44

71

66

Summa spannmål

 

1 034 644

5 650

4 985

4 839

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 450

79 635

275

231

219

Vårraps

1 790

14 342

26

96

74

Höstrybs

1 940

784

2

..

1

Vårrybs

1 470

1 287

2

4

3

Summa oljeväxter

 

96 048

304

331

296


1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2014-08-04. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO10SM1402. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO10SM1402 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2009–2013.

   Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på två år eftersom sifforna för övriga år inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.