Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2016

JO 29 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Totalskördar
Hektarskördar
Väder

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2016. Preliminär skördestatistik för år 2016 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2016. Slutliga skördeuppskattningar för 2016 redovisas våren 2017.

Jordbruksverket har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2016 samt arealer för 2016. Skördedata som används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd från en väderstation per län. Modellen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. I tablåerna E och F redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års skördeprognoser och slutliga skördar.

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden för respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 8 augusti 2016 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2016, som publiceras våren 2017, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1701 (Jordbruksmarkens användning 2016, slutlig statistik).

År 2015 var det bra skördar för både spannmålsväxter och oljeväxter. Spannmålsskörden var knappt 6,2 miljoner ton och oljeväxtskörden knappt 0,36 miljoner ton. För båda kategorierna var det den största skörden sedan 1990. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2015 samt prognosen för 2016. Årets spannmålsskörd förväntas bli den tredje största sedan 2000.

 

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2015 samt prognos för 2016

I tablå A redovisas prognoserna för totalskördar för 2016 gällande spannmålsgrödor och oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli knappt 5,6 miljoner ton för år 2016, vilket är en minskning med 10 % jämfört med förra året men en ökning med 4 % jämfört med genomsnittsskörden för de fem senaste åren 2011–2015. Att spannmålsskörden förväntas minska jämfört med 2015 beror främst på att hektarskördar för samtliga spannmålsgrödor förväntas bli mindre.

Höstvete svarar för knappt 47 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 2,6 miljoner ton. Det är en minskning med 13 % jämfört med 2015 men en ökning med 18 % jämfört med genomsnittet för 2011–2015. Den näst största grödan blir vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,5 miljoner ton. Det är en minskning med 8 % jämfört med såväl som genomsnittet för åren 2011–2015. Totalskördarna för höstkorn och vårvete förväntas öka med 22 % respektive 12 % jämfört med 2015, vilket beror på större arealer eftersom hektarskördarna minskar. Resterande spannmålsgrödors totalskördar förväntas minska. Höstråg förväntas minska mest procentuellt, den minskar med 31 %.

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,28 miljoner ton vilket är en minskning med 22 % jämfört med 2015 och 12 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2011–2015. Höstraps svarar för drygt 93 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,26 miljoner ton. Totalskörden för höstraps förväntas minska med 25 % jämfört med året innan medan resterande oljeväxter förväntas få en större totalskörd. Vårraps förväntas öka mest procentuellt, 65 %. Det är främst på grund av att grödan odlas på betydligt större arealer i år än förra året.

 

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Gröda

Hektarskörd (Kg)

Areal (Ha)

Total skörd (tusen ton)

 

Prognos
2016

Preliminär 20161

Prognos
2016


2015

Genom-snitt 5 år2

Höstvete

6 920

374 440

2 591

2 985

2 191

Vårvete

4 650

76 148

354

316

363

Höstråg

6 160

16 607

102

149

146

Höstkorn

6 080

19 228

117

96

77

Vårkorn

4 720

307 873

1 453

1 576

1 582

Havre

4 010

180 175

722

745

737

Höstrågvete

5 800

27 843

162

231

163

Vårrågvete

3 210

2 806

9

13

..

Blandsäd

3 460

13 075

45

52

59

Summa spannmål

 

1 018 196

5 555

6 162

5 322

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 150

83 234

262

347

256

Vårraps

2 010

7 585

15

9

59

Höstrybs

1 930

958

2

2

1

Vårrybs

1 210

1 065

1

1

2

Summa oljeväxter

 

92 842

280

359

318


1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2016-08-08. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1602. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO 10 SM 1602 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2011–2015.
Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på tre år eftersom siffrorna för övriga år inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. 2015 och 2016 svarar vårrågvete för ungefär 9 % av den totala arealen rågvete. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på totalskördar för rågvete 2011–2014 samt totalskörd för höstrågvete 2015.
Eftersom det endast finns totalskörd för ett år för vårrågvete redovisas inte något genomsnitt för vårrågvete.

 

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2016 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med hektarskördarna 2015 och med genomsnittliga hektarskördar för åren 2011–2015 enligt den slutliga skördestatistiken.

Förra året, 2015, var det stora hektarskördar för de flesta spannmålsgrödorna jämfört med tidigare år. Höstvete hade en hektarskörd på 7 570 kg/ha vilket är den största någonsin i Sverige. Enligt prognosen blir den 6 920 kg/ha i år vilket är den största hektarskörden av samtliga spannmålsgrödor. Jämfört med 2015 förväntas hektarskördarna för samtliga spannmålsgrödor bli mindre än förra året. Enligt prognosen förväntas havre (-13 %) och vårrågvete (-12 %) minska mest procentuellt till 4 010 kg/ha respektive 3 210 kg/ha. Vårrågvete förväntas därmed ha den lägsta avkastningen bland spannmålsgrödorna. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren uppskattas hektarskördarna för alla spannmålsgrödor utom vårkorn och havre öka. De minskar med 1 % respektive 4 %. Den största ökningen uppskattas bli för höstrågvete och blandsäd med 7 % respektive 5 %.

Från 2015 går det att ange i stödansökan om rågvete är en höstgröda eller vårgröda. För både 2015 och 2016 är det ca 9 % som är vårrågvete av den totala rågvetearealen. I år görs för första gången en prognos för grödorna var för sig. Kommentar om hur genomsnittet för senaste åren beräknats finns under tablå B.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 150 kg/ha. Det är dock en minskning med -20 % jämfört med 2015 och -11 % jämfört med genomsnittet för 2011–2015. Höstrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en större hektarskörd än både 2015 och genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden för höstrybs 1 930 kg/ha.

 

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2016

Hektarskörd
2015

Genomsnitt
2011­­­–2015
1

Höstvete

6 920

7 570

6 720

Vårvete

4 650

5 000

4 520

Höstråg

6 160

6 340

6 020

Höstkorn

6 080

6 180

5 910

Vårkorn

4 720

5 200

4 760

Havre

4 010

4 610

4 180

Höstrågvete

5 800

6 010

5 440

Vårrågvete

3 210

3 640

..

Blandsäd

3 460

3 560

3 300

 

 

 

 

Höstraps

3 150

3 940

3 530

Vårraps

2 010

2 040

1 950

Höstrybs

1 930

1 870

1 740

Vårrybs

1 210

1 240

1 280


1 Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på tre år eftersom siffrorna för övriga år inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. 2015 och 2016 svarar vårrågvete för ungefär 9 % av den totala arealen rågvete. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på hektarskördar för rågvete 2011-2014 samt hektarskörd för höstrågvete 2015.
Eftersom det endast finns hektarskörd för ett år för vårrågvete redovisas inte något genomsnitt för vårrågvete.

 

Väder

Januari var kallare än normalt i hela landet och följdes sedan av sex månader med temperaturer över det normala vid samtliga väderstationer som ingår i skördeprognosen utom en. Nederbörden har varierat från månad till månad i landet. I januari var det mindre nederbörd än normalt i nästan hela landet medan det i februari och april var mer nederbörd än normalt i nästan hela landet. Under mars samt maj-juli kom det mindre nederbörd än normalt vid flertalet av de mätstationer som ingår i skördeprognosen. De mätstationer i Östergötlands och Jönköpings län som väderdata har hämtats från har haft mindre nederbörd än normalt under hela perioden januari till juli. I tablåerna C och D redovisas vilka väderstationer vi använder samt hur vädret varit jämfört med de senaste 40 åren.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 55 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.