Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2017

JO 29 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Totalskördar
Hektarskördar
Väder

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2017. Preliminär skördestatistik för år 2017 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2017. Slutliga skördeuppskattningar för 2017 redovisas våren 2018.

Jordbruksverket har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2017 samt arealer för 2017. Skördedata som används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd från en väderstation per län. Modellen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. I tablåerna E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års skördeprognoser och slutliga skördar.

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 4 augusti 2017 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2017, som publiceras våren 2018, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1703 (Jordbruksmarkens användning 2017, slutlig statistik).

År 2015 var det den största totalskörden av både spannmålsväxter och oljeväxter sedan 1990. Båda kategorierna hade mindre totalskördar 2016 medan prognosen för 2017 visar att totalskördarna ökar igen. Årets spannmålsskörd förväntas bli den tredje största under 2000-talet och oljeväxtskörden förväntas bli den näst största under 2000-talet. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2016 samt prognosen för 2017.

 

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2016 samt prognos för 2017

I tablå A redovisas prognoserna för totalskördar för 2017 gällande spannmålsgrödor och oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli drygt 5,7 miljoner ton för år 2017, vilket är en ökning med 5 % jämfört med såväl förra året som genomsnittsskörden för de fem senaste åren 2012–2016. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med 2016 beror främst på att hektarskördar av flertalet spannmålsgrödor förväntas bli högre.

Höstvete svarar för knappt 49 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 2,8 miljoner ton. Det är en ökning med 12 % jämfört med 2016 och 22 % jämfört med genomsnittet för 2012–2016. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,5 miljoner ton. Det är en ökning med 3 % jämfört med 2016 men en minskning med 8 % jämfört med genomsnittet för åren 2012–2016. Höstråg förväntas öka med 33 % jämfört med 2016, vilket är den största procentuella ökning. Den stora ökningen beror främst på att arealerna ökar med 30 %. Totalskördarna för vårrågvete förväntas minska mest procentuellt, den minskar med 35 %. Det beror både på minskade arealer och lägre hektarskördar. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan och står enligt prognosen för endast 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är en ökning med 32 % jämfört med 2016 och 10 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2012–2016. Höstraps svarar för drygt 95 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,34 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 35 % jämfört med året innan och 24 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2012–2016. Ökningen beror främst på större arealer. Vårraps är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en mindre totalskörd i år än 2016. Den minskar med 13 % och det beror främst på mindre arealer.

I tablå F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2012–2016. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

 

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Gröda

Hektarskörd (Kg)

Areal (Ha)

Total skörd (tusen ton)

 

Prognos
2017

Preliminär 20171

Prognos
2017


2016

Genom-snitt 5 år2

Höstvete

6 880

408 360

2 808

2 502

2 298

Vårvete

4 800

66 306

318

340

379

Höstråg

6 280

21 564

135

102

141

Höstkorn

6 270

19 431

122

110

86

Vårkorn

4 950

298 089

1 475

1 428

1 599

Havre

4 340

158 477

687

772

753

Höstrågvete

5 920

25 742

152

149

172

Vårrågvete

3 360

1 941

7

10

11

Blandsäd

3 700

11 329

42

55

56

Summa spannmål

 

1 011 239

5 746

5 467

5 489

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 200

105 498

337

250

271

Vårraps

2 020

6 698

14

16

47

Höstrybs

1 920

976

2

2

1

Vårrybs

1 190

1 174

1

1

2

Summa oljeväxter

 

114 346

354

269

321


1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2016-08-04. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1702. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO 10 SM 1702 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2012–2016.
Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på fyra år eftersom siffrorna för 2013 inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015–2016 och ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på totalskördar va rågvete 2012–2014 samt totalskörd av höstrågvete 2015–2016.
Genomsnittet för vårrågvete är baserat på totalskördar för 2015–2016.

 

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2017 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med hektarskördarna 2016 och med genomsnittliga hektarskördar för åren 2012–2016 enligt den slutliga skördestatistiken.

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2017. Enligt prognosen blir den 6 880 kg/ha vilket är en ökning med 3 % jämfört med 2016 men en minskning med 1 % jämfört genomsnittet för 2012–2016. Havre, blandsäd och vårrågvete är de spannmålsgrödor som förväntas få en lägre hektaravkastning 2017 än året innan. Vårrågvete förväntas minska mest (-11 %) till 3 360 kg/ha. Vårrågvete blir då den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning 2017. Jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren uppskattas hektarskördarna för de flesta spannmålsgrödorna öka. Blandsäd förväntas öka mest med 8 %.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 200 kg/ha. Det är ökning med 7 % jämfört med 2016 och en minskning med 9 % jämfört med genomsnittet för 2012–2016. Höstrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en högre hektarskörd än både 2016 och genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden av höstrybs 1 920 kg/ha.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnitt Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2012–2016.

 

 

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2017

Hektarskörd
2016

Genomsnitt
2012­­­–2016
1

Höstvete

6 880

6 680

6 930

Vårvete

4 800

4 540

4 630

Höstråg

6 280

6 120

6 190

Höstkorn

6 270

5 780

6 150

Vårkorn

4 950

4 760

4 840

Havre

4 340

4 450

4 280

Höstrågvete

5 920

5 410

5 630

Vårrågvete

3 360

3 770

3 710

Blandsäd

3 700

3 730

3 440

 

 

 

 

Höstraps

3 200

3 000

3 520

Vårraps

2 020

2 090

1 960

Höstrybs

1 920

1 520

1 690

Vårrybs

1 190

1 220

1 250


1 Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på fyra år eftersom siffrorna för 2013 inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015–2016 och ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på hektarskördar av rågvete 2012–2015 samt hektarskörd av höstrågvete 2015–2016.
Genomsnitt för vårrågvete är baserat på hektarskördar för 2015–2016.

 

Väder

I januari i år var det kallare än normalt i södra Sverige och varmare i övriga landet. Februari och mars var sedan varmare än normalt i hela landet och följdes av april som var kallare än normalt i nästan hela landet. I maj och juni var det framför allt kallare än normalt i Norrland medan juli var kallare än normalt i nästan hela Sverige. Floda i Södermanland är den enda stationen som vi hämtar data från som var varmare än normalt under hela perioden, januari till juli. Nederbörden har varierat hittills i år. I januari var det mindre nederbörd än normalt i nästan hela landet. Det följdes av februari som varierade beroende på var i Sverige mätstationen fanns och mars som hade mer nederbörd än normalt i stora delar av landet. Under perioden april till juli var det sedan mindre nederbörd vid de flesta av de mätstationer som ingår i skördeprognosen. Hur temperaturen varit under 2017 jämfört med normalt redovisas i tablå C och tablå D visar hur nederbörden varit jämfört med normalt.

Tablå C och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och nederbörden varit under 2017 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Stockholm-Bromma (Stockholm), Prästkulla (Jönköping) och Boden (Norrbotten) en normerad skillnad på -0,8 i juli gällande temperaturen. För Stockholm-Brommas del innebär det att årets temperatur var 1,3 grader lägre än genomsnittet. I Prästkulla var den 1,4 grader lägre och i Boden 1,1 grader lägre än genomsnittet. Därför är det svårt att ge en uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 30 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Temperatur

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2017 har varit jämfört med normalt. I januari–mars samt maj–april har det varmare än normalt i stora delar av landet medan det varit kallare än normalt i april och juli för alla mätstationer utom Floda i Södermanland.

 

Tablå C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Stockholm-Bromma

0,3

0,4

0,8

-0,9

-0,1

-0,1

-0,8

Uppsala

Uppsala

0,4

0,5

0,8

-0,7

0,1

0,3

-0,3

Södermanlands

Floda

0,0

0,4

1,1

0,7

1,2

1,2

0,4

Östergötlands

Norrköping

0,2

0,5

0,8

-0,6

0,5

0,3

-0,3

Jönköpings

Prästkulla

0,2

0,5

0,8

-1,0

0,4

0,1

-0,8

Kronobergs

Växjö

-0,1

0,4

0,8

-0,9

-2,3

0,1

-0,9

Kalmar

Kalmar

-0,2

0,6

0,8

-0,2

0,2

0,6

-0,9

Gotlands

Visby

0,1

0,3

0,7

-0,9

-0,1

0,2

-0,9

Blekinge

Bredåkra

-0,1

0,4

0,9

-0,5

0,6

0,4

-0,9

Skåne

Malmö

-0,1

0,2

0,8

-0,5

0,7

0,0

-0,9

Hallands

Ullared

-0,1

0,1

0,5

-0,9

0,4

0,3

-0,9

Västra Götalands

Skara

0,3

0,4

0,7

-0,7

0,5

0,1

-1,0

Värmlands

Karlstad

0,4

0,2

0,7

-0,6

0,5

0,1

-0,6

Örebro

Örebro

0,5

0,5

0,8

-0,6

0,9

0,3

-0,4

Västmanlands

Västerås

0,3

0,2

0,7

-0,6

0,4

0,0

-0,2

Dalarnas

Falun

0,2

0,5

0,8

-0,4

0,4

0,0

-0,9

Gävleborgs

Järvsö

0,1

0,5

0,2

-0,9

-0,3

-0,4

-1,7

Västernorrlands

Lännäs

0,3

0,4

0,3

-1,3

-1,7

-0,8

-1,0

Jämtlands

Frösön

1,0

0,1

0,1

-0,7

-0,5

-0,2

-1,0

Västerbottens

Umeå

0,7

0,4

0,5

-0,6

-0,9

-0,6

-0,9

Norrbottens

Boden

1,4

0,8

0,6

-0,3

-0,8

-0,1

-0,8


 

Nederbörd

Tablå D visar att nederbörden varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Framför allt var det mindre nederbörd än normalt i januari samt maj till juli.

 

 

Tablå D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Vallentuna

-0,6

0,2

-0,1

-0,1

-1,1

0,2

-1,3

Uppsala

Uppsala

-0,7

-0,8

0,1

-0,3

-1,4

-0,8

-1,1

Södermanlands

Floda

-0,8

-0,6

0,5

-0,5

-1,6

-0,7

-1,8

Östergötlands

Norrköping

-0,9

-0,5

1,3

0,3

-0,8

0,2

-1,3

Jönköpings

Prästkulla

-1,1

-1,2

0,1

0,1

-1,3

-0,1

-1,3

Kronobergs

Växjö

-1,0

-0,5

0,2

0,1

-1,3

-1,1

-1,0

Kalmar

Kalmar

-0,4

-1,0

1,0

-0,1

-1,0

1,2

-1,0

Gotlands

Vänge

-0,4

-1,6

1,1

-0,1

-1,1

0,1

-0,5

Blekinge

Lyckeby

-0,7

0,7

1,1

1,4

-1,5

1,3

0,6

Skåne

Malmö

-0,9

0,9

1,3

1,7

-0,9

-0,8

0,0

Hallands

Ullared

-0,8

0,9

0,4

0,1

-1,0

1,4

-1,4

Västra Götalands

Skara

-1,0

-0,8

0,9

-0,2

-1,2

-0,8

-1,5

Värmlands

Väse

-1,0

0,5

0,2

-0,3

-1,0

-0,4

-1,1

Örebro

Örebro

-0,8

-0,2

0,6

0,1

-1,4

-0,4

-1,4

Västmanlands

Västerås

-0,5

0,0

0,7

-0,6

-1,3

-0,3

-1,6

Dalarnas

Falun

-0,8

0,2

0,0

-0,8

-0,6

-0,8

-0,9

Gävleborgs

Järvsö

-0,7

0,0

-0,1

-0,6

-0,7

0,1

-0,8

Västernorrlands

Lännäs

-1,2

0,1

0,5

-0,1

0,2

-1,3

-1,7

Jämtlands

Tandsbyn

-0,5

0,2

0,3

-0,3

-0,4

-0,3

-0,1

Västerbottens

Tavelsjö

0,3

-0,1

-0,9

-0,1

0,1

-1,3

-1,4

Norrbottens

Harads

-0,7

0,0

0,1

-0,2

-0,7

-1,1

0,8