Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2018

JO 29 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Totalskördar
Hektarskördar
Väder

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2018. Preliminär skördestatistik för år 2018 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2018. Slutliga skördeuppskattningar för 2018 redovisas våren 2019.

Jordbruksverket har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2018 samt arealer för 2018. Skördedata som används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd från en väderstation per län.

De hektarskördar som modellen beräknar multipliceras sedan med de arealer för olika grödor som jordbrukarna angett i sin stödansökan i våras och en totalskörd kan då beräknas. Modellen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Modellen har emellertid visat sig ha problem att uppskatta hektarskördar när vädret avviker allt för mycket från normalvärden. 2018 års modell har därför justerats med hjälp av modellens beräknade överskattning av hektarskördarna enstaka tidigare torra och varma år.

Prognosen har även skrivits ned med hänsyn till ökade arealer ensilerad spannmål. Under sommaren har många företag med nötkreatur, hästar och får sett att vallskörden inte är tillräcklig för djurens behov. Det har bidragit till att spannmål som i våras var tänkt att tröskas istället har ensilerats till grovfoder. I prognosen uppskattar vi att 100 000 hektar spannmål mer än planerat ensileras istället för att tröskas. Denna minskning redovisas inte på enskilda grödor.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor: höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras en hektarskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. I tablåerna E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års skördeprognoser och slutliga skördar.

Sammantaget bedöms därför osäkerheten i årets prognos, speciellt för grödor med liten areal vara betydligt större än normalt. Redovisning görs endast totalt för hela landet, eftersom regionala uppgifter är för osäkra för att redovisas.

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda brukar beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som ligger till grund för prognosen är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 8 augusti 2018 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2018, som publiceras våren 2019, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1802 (Jordbruksmarkens användning 2018, slutlig statistik).

I årets beräkningar har spannmålsarealerna skrivits ned med 100 000 hektar ned utifrån en uppskattning att 100 000 hektar extra har ensilerats i stället för tröskats jämfört med tidigare år. Anledningen är att foderbrist och låg förväntad avkastning på spannmål har gjort att spannmål som i våras var planerad att tröskas istället har ensilerats. Det gör att totala skörden av spannmål minskar. Eftersom totalskörden baseras på hektarskörd och areal minskas därmed totalskörden.

Spannmålsskörden uppskattas till 4,2 miljoner ton

Årets spannmålsskörd förväntas bli den näst lägsta under 2000-talet medan oljeväxtskörden förväntas bli den lägsta sedan 2005.

I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000-2017 samt prognosen för 2018 som är 4,2 miljoner ton.

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2017 samt prognos för 2018

I tablå A redovisas prognoserna för totalskördar för 2018 gällande spannmålsgrödor och oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli 4,2 miljoner ton, vilket är en minskning med 29 % jämfört med förra året och 25 % jämfört med genomsnittsskörden för de fem senaste åren 2013-2017. Att spannmålsskörden förväntas minska kraftigt beror på att sommarens torka gör att hektarskördarna för flertalet spannmålsgrödor förväntas bli lägre samt att den odlade arealen minskar på grund av att grödor ensileras i större utsträckning

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,2 miljoner ton, vilket är en minskning med 44 % jämfört med 2017 och 36 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2013–2017. Höstraps svarar för drygt 90 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,19 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas minska med 47 % jämfört med föregående år och 35 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2013–2017. Minskningen beror främst på det extrema väder som har varit men även att arealerna har minskat med 12 %.

I tablå F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2013–2017. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

 

 

 

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Gröda

Hektarskörd (kg/ha)

Areal, ha

Total skörd, tusen ton

 

Prognos
2018

Preliminär 20181

Prognos
2018

År
2017

Genom-snitt 5 år3

Höstvete

6 280

297 630

1 8702

3 000

2 511

Vårvete

4 200

85 905

3612

299

368

Höstråg

5 500

19 851

1092

142

142

Höstkorn

5 140

14 989

772

123

99

Vårkorn

4 050

381 222

1 5452

1 512

1 573

Havre

3 160

165 564

5242

676

742

Höstrågvete

4 960

16 707

832

150

174

Vårrågvete

2 740

1 704

52

6

10

Blandsäd

2 950

11 082

332

41

54

Summa spannmål från modell

 

994 654

4 6072

5 950

5 668

 

 

 

 

 

 

Avdrag oplanerad

ensilering4

 

 

-100 000

-380

-

-

 

 

 

 

 

 

Prognos

summa spannmål

 

894 654

4 2275

5 950

5 668

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

2 060

92 955

1922

361

297

Vårraps

1 820

9 422

172

13

32

Höstrybs

1 550

853

12

1

2

Vårrybs

1 530

1 321

22

2

2

Summa oljeväxter

 

104 552

2122

377

332


1 1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2018-08-08. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1801. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO 10 SM 1801 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Värdet baseras på samtliga arealer från administrativa register

3 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2013–2017.
Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på fyra år eftersom siffrorna för 2013 inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag. År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015–2016 och ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på totalskördar av rågvete 2013–2014 samt totalskörd av höstrågvete 2015–2017. Genomsnittet för vårrågvete är baserat på totalskördar för 2015–2017.

4 Storleken av avdraget för ensilering bygger på expertbedömningar.

5 Total spannmålsskörd baserat på att 100 000 hektar spannmålsareal mer än vanligt ensileras.

 

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2018 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med hektarskördarna 2017 och med genomsnittliga hektarskördar för åren 2013–2017 enligt den slutliga skördestatistiken.

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få högst hektarskörd 2018. Enligt prognosen blir den 6 280 kg/ha, vilket är en minskning med 15 % jämfört med 2017 och en minskning med 11 % jämfört genomsnittet för åren 2013–2017. Samtliga spannmålsgrödor förväntas få lägre hektaravkastning år 2018 än jämfört med föregående år samt femårsgenomsnittet. Havre förväntas minska mest både procentuellt (30 %) och reellt (-1 326 kilo ) till 3 160 kg/ha. Havre är också spannmålsgrödan som minskar mest jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Den spannmålsgröda som förväntas ge lägst hektaravkastning 2018 blir vårrågvete.

 

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 2 060 kg/ha. Det är minskning med 40 % jämfört med både 2017 och genomsnittet för 2013–2017. Höstrybs  och vårrybs förväntas få  högre hektarskörd  än 2017 och vårrybs förväntas även att få högre skörd än genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden av höstrybs 1 550 kg/ha och 1530 för vårrybs.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnitt Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2013–2017.

 

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2018

Hektarskörd
2017

Genomsnitt
2013­­­–2017
1

Höstvete

6 280

7 360

7 030

Vårvete

4 200

4 640

4 700

Höstråg

5 500

6 660

6 250

Höstkorn

5 140

6 420

6 110

Vårkorn

4 050

5 210

4 970

Havre

3 160

4 490

4 420

Höstrågvete

4 960

5 970

5 640

Vårrågvete

2 740

3 490

3 630

Blandsäd

2 950

3 450

3 530

 

 

 

 

Höstraps

2 060

3 430

3 470

Vårraps

1 820

1 960

1 960

Höstrybs

1 550

1 390

1 620

Vårrybs

1 530

1 420

1 260


1 Genomsnittet för höstrybs är endast baserat på fyra år eftersom siffrorna för 2013 inte publicerats i den slutliga skördestatistiken på grund av för litet underlag.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015–2016 och ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på hektarskördar av rågvete 2013–2014 samt hektarskörd av höstrågvete 2015–2017.
Genomsnitt för vårrågvete är baserat på hektarskördar för 2015–2017.

 

Väder

I januari var det normala temperaturer i hela landet medan i februari och framför allt i mars var lägre temperaturer i hela landet. I maj och juli har det var det mycket varmare än normalt i hela Sverige. Även i juni var det varmare än normalt i Götaland och Svealand medan det i Norrland hade normala temperaturer. Nederbörden har varit mindre för nästan samtliga månader i år. I januari var det större nederbörd än normalt medan perioden februari till april varierade mellan länen. För maj till och med juli har det varit mycket mindre nederbörd jämfört med normalt för i stort sett alla mätstationer som ingår i skördeprognosen. Endast stationerna i Skara, Örebro och Västerås hade normala värden för juni. Hur temperaturen varit under 2018 jämfört med normalt redovisas i tablå C och tablå D visar hur nederbörden varit jämfört med normalt.

Tablå C och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och nederbörden varit under 2018 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Stockholm-Bromma (Stockholm) och Prästkulla (Jönköping) en normerad skillnad på 3,1 i maj gällande temperaturen. För Stockholm-Brommas del innebär det att årets temperatur var 4,4 grader högre än genomsnittet. I Prästkulla var den 4,7 grader högre. Därför är det svårt att ge en uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 30 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Temperatur

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2018 har varit jämfört med normalt. I maj och juli har det varit mycket varmare än normalt. Även juni var det varmare än normalt i större delen av landet.

 

Tablå C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Stockholm-Bromma

0,5

-0,8

-1,5

0,5

3,1

1,0

2,3

Uppsala

Uppsala

0,4

-0,7

-1,6

0,7

3,5

1,5

2,7

Södermanlands

Floda

0,1

-1,0

-0,5

1,3

2,4

2,0

3,3

Östergötlands

Norrköping

0,5

-1,0

-1,5

0,8

3,3

1,9

2,7

Jönköpings

Prästkulla

0,5

-1,0

-1,7

1,0

3,1

1,9

2,6

Kronobergs

Växjö

0,6

-1,1

-1,6

1,1

3,1

2,0

2,7

Kalmar

Kalmar

0,5

-1,0

-1,2

1,5

2,7

1,9

2,4

Gotlands

Visby

0,2

-1,0

-1,3

1,5

3,0

1,6

1,8

Blekinge

Bredåkra

0,6

-1,1

-1,4

1,6

3,1

1,8

2,5

Skåne

Malmö

0,7

-1,0

-1,7

1,6

3,1

2,4

2,1

Hallands

Ullared

0,4

-1,1

-1,5

0,9

3,0

1,6

1,9

Västra Götalands

Skara

0,5

-1,0

-1,5

0,9

3,5

1,6

1,7

Värmlands

Karlstad

0,4

-0,9

-1,6

0,6

3,8

1,5

2,7

Örebro

Örebro

0,4

-0,7

-1,3

0,9

3,8

1,7

3,0

Västmanlands

Västerås

0,3

-0,8

-1,5

0,6

2,4

1,2

2,6

Dalarnas

Falun

0,1

-0,9

-1,5

0,3

3,8

1,0

3,0

Gävleborgs

Järvsö

-0,5

1,2

-2,1

-0,4

3,3

0,5

2,3

Västernorrlands

Forse

-0,4

-1,1

-2,3

-0,5

3,2

0,3

2,4

Jämtlands

Frösön

-0,9

-1,3

-2,2

0,1

3,4

-0,3

2,2

Västerbottens

Umeå

0,2

-1,0

-1,4

0,2

2,4

0,0

2,8

Norrbottens

Boden

-0,1

-0,7

-0,8

0,7

2,9

-0,4

2,7


 

Nederbörd

Tablå D visar att nederbörden varierat i landet jämfört med normalt för årets fyra första månader. Från maj och till och med juli har nederbörden varit mindre än normalt.

Tablå D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Vallentuna

0,8

-0,1

-0,2

-0,2

-1,5

-0,3

-1,3

Uppsala

Uppsala

1,1

-0,6

-0,5

0,0

-1,7

-1,1

-1,5

Södermanlands

Floda

0,4

-1,4

-1,1

0,2

-1,5

-0,5

-1,6

Östergötlands

Norrköping

1,2

-0,5

-0,5

0,4

-1,5

-1,1

-0,9

Jönköpings

Prästkulla

0,8

-0,4

-0,5

-0,2

-1,6

-1,3

-2,0

Kronobergs

Växjö

0,6

-0,9

-0,7

-0,7

-1,2

-1,5

-1,5

Kalmar

Kalmar

0,9

3,3

1,3

0,6

-0,8

-1,5

-1,4

Gotlands

Visby

1,9

1,8

0,1

-0,7

-1,6

-1,8

-0,4

Blekinge

Lyckeby

1,2

0,7

1,8

0,0

-1,0

-1,7

-1,0

Skåne

Malmö

0,6

-1,0

1,1

-0,1

-1,7

-1,5

-1,3

Hallands

Ullared

0,6

-1,3

-0,9

-0,4

-1,7

-1,3

-1,8

Västra Götalands

Skara

0,6

-0,2

-1,0

0,0

-0,8

0,2

-1,6

Värmlands

Väse

0,4

-1,1

-0,5

0,7

-0,5

-1,0

-1,1

Örebro

Örebro

0,9

-1,2

-0,3

0,0

-0,9

0,1

-1,2

Västmanlands

Västerås

1,3

-1,6

-0,4

0,6

-1,6

0,1

-1,1

Dalarnas

Falun

0,9

0,1

-0,2

0,4

-1,0

-0,6

-1,9

Gävleborgs

Järvsö

2,0

0,7

0,7

-0,3

-0,4

-0,8

-0,9

Västernorrlands

Multrå

0,3

0,9

0,2

-0,4

-0,3

-1,1

-1,2

Jämtlands

Tandsbyn

1,2

-0,3

0,1

0,5

-0,9

-1,2

-0,6

Västerbottens

Tavelsjö

-0,4

-0,5

-0,3

-1,1

-1,5

-1,1

-1,0

Norrbottens

Harads

0,0

-1,2

0,0

0,3

-1,2

-0,7

-0,8